Ungern blir alltmer auktoritärt

 

Ungerns nya, och av omvärlden och den inhemska oppositionen hårt kritiserade konstitution trädde i kraft vid årsskiftet.

Premiärminister Viktor Orbáns högerparti Fidesz och dess stödpartier har två tredjedelar av ledamöterna i parlamentet och kan klubba vilka lagar de vill – en möjlighet de inte försuttit under sina 18 månader vid makten. Genom en rad åtgärder har maktutövningen centraliserats och de demokratiska institutionerna försvagats.

Förra året antogs en lag som ökar regeringens inflytande över landets centralbank. Bland annat tar sig Fideszregeringen rätten att utnämna en vice centralbankschef och flera ledamöter i banken. Europeiska centralbanken (ECB) har varnat för att detta undergräver den ungerska centralbankens politiska oberoende.

Premiärministern har även fått rätt att utnämna en lång rad andra högt uppsatta statliga tjänstemän: riksåklagaren, revisionsrättens ledamöter, ombudsmannen och medlemmarna i det mäktiga medierådet. Dessutom har högsta domstolens ordförande fått sparken och 200 av landets domare har förtidspensionerats.

Viktor Orbáns nya medielag har länge skapat rubriker. Bland annat har regeringen tillsatt ett medieråd med allierade som har rätt att bötfälla medier som ”rapporterar obalanserat”. Till exempel har Klubradio, den enda radio kanalen som drivs av oppositionen, fått sina sändningsrättigheter kraftigt beskurna. Det europeiska journalistförbundet har protesterat kraftigt och bett landet att använda sig av internationell standard för mediafrihet och pluralism.

Den 1 januari trädde så den hårt kritiserade nya grundlagen i kraft, med starka inslag av katolsk ultrakonservatism och nationalistisk retorik. Den innehåller förutom flera hänvisningar till Gud och det ungerska folket, bland annat en skrivning om att mänskligt liv ska värnas ”från tidpunkten för befruktningen”. Oroliga kvinnoorganisationer menar att paragrafen i praktiken förbjuder abort. Grundlagen cementerar också att äktenskap är mellan ”man och kvinna”, vilket har upprört hbt-organisationer.

Religiösa grupper rasar samtidigt mot en ny kyrkolag, som bara erkänner 14 kristna och judiska grupper som officiella religiösa samfund, och tvingar alla andra att söka godkännande från parlamentet för att få verka i landet. Hinduiska och muslimska grupper, men även protestantiska kyrkor.

Venedigkommissionen, ett organ för konstitutionella frågor inom Europarådet, påpekar att en lång rad ekonomiska, finansiella och kulturella frågor har grundlagsfästs och därför inte kan ändras med enkel majoritet efter politiska val.

Men Viktor Orbán förefaller oberörd av omvärldens kritik.
– Ingen i världen kan tala om för de valda företrädarna för det ungerska folket vilka lagar som ska antas eller förkastas, sade han strax före nyår.

JAN-ERIK GUSTAFSSON

Kritiska EU-fakta nr 125, 2012