Det kan bli en stormig höst i Europa
Det kan bli en stormig höst i Europa med eurokrisen i fokus.
Greklands premiärminister Antonis Samaras åker på turné för att
be om ökat stöd från Tysklands Angela Merkel och Frankrikes
Francois Hollande. Men det är i länder som Finland och Holland
motståndet mot att skicka mer pengar till syd är allra hårdast,
och det kan orsaka beslutshaveri i EU-maskineriet i höst.
Finlands och Hollands regeringar säger bestämt nej till mer stöd
till Grekland och lättnader för andra krisländer i Sydeuropa.
Båda länderna har val i höst och eurokritiska partier går starkt
framåt.
Finlands finansminister Jutta Urpilainen (s) hotade i somras att
försena ett lån till Spanien på 100 miljarder euro om inte
Finland fick igenom sitt krav på särskilda säkerheter trots hård
kritik från bland andra Italiens Mario Monti.
– Finland vill inte ha ett EU där vi bär ansvar för varandras
skulder och ekonomi, deklarerade Urpilainen.
De finländska socialdemokraterna var tidigare ett EU-positivt
parti men inför det högerpopulistiska och invandringsfientliga
Sannfinländarnas dramatiska väljarframgångar har partiet under
Jutta Urpilainens ledning bytt fot.
Hennes partkollega, utrikesminister Erkki Tuomioja, gick i
början av hösten ut i Storbritanniens största dagstidning Daily
Telegraph och talade om att Finland förbereder sig för ett
sammanbrott för euron. ”Vi måste öppet se sannolikheten för att
euron bryts upp”, sade han. ”Våra regeringsmedarbetare har,
precis som alla andra, någon sorts plan för alla
eventualiteter.”
Erkki Tuomioja sade också att han misstror planerna på att
fördjupa den finanspolitiska integrationen mellan
medlemsländerna och att han inte har något förtroende för ”de
fyras gäng”, vilket är en hänvisning till EU:s permanenta
ordförande Herman van Rompuy, EU-kommissionens ordförande José
Manuel Barroso, Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker och
ECB-chefen Mario Draghi.
– Jag litar inte på de där människorna, sade Tuomioja.
Efter ett samtal från statsministern, samlingspartiets Jyrki
Katainen, tvingades Erkki Tuomioja att hålla en presskonferens i
Helsingfors där han försökte släta över sina uttalanden och
försäkrade att den finländska regeringen, en koalition mellan
sex partier, inte är ute efter att upplösa valutaunionen. Han
bekräftade dock att han var rätt citerad i Daily Telegraph. Bara
rubriken ”Finland förbereder sig att lämna euron”, var
tidningens egen.
Erkki Tuomiojas uttalande väckte stor uppmärksamhet runt om i
Europa, inte minst som det har spekulerats i att Finland kan bli
det första landet att lämna eurozonen – ofta benämnt Fixit.
I Holland, som tidigare var ett av de mest EU-entusiastiska
länderna, har väljaropinionen svängt och partierna har följt
efter. Den konservative premiärministern Mark Rutte säger nu nej
till Tysklands och Frankrikes planer på ökad överstatlighet med
en budgetunion och en politisk union. Och den stora
opinionsvinnaren, Socialistpartiets Emilie Roemer, vill stoppa
euroländernas finanspakt med en folkomröstning om han vinner
parlamentsvalet i september.
– Till val står två klara visioner. Fortsatt nyliberal politik
eller mer rättvisa och ett mer socialt samhälle, säger
socialistledaren och dömer ut regeringens nedskärningar i
hälsovården och planerna på att höja pensionsåldern som
orättvisa.
Socialistpartiets, som är systerorganisation med Vänsterpartiet,
EU-kritiska opinionsframgångar har fått högerpopulisten Geert
Wilders att snabbt lägga om kursen från islamfientliga budskap
med krav på ”slöjskatt” och attacker på den styrande
”multikulturella eliten” till en radikalare anti-EU-politik.
– Bryssel är ett odemokratiskt monster, en vampyr som suger ut
oss tills vi förvandlats till en obetydlig provins i Storeuropa,
dundrade han nyligen på ett valmöte i Rotterdam.
Geert Wilders främlingsfientliga Frihetsparti, har under den
senaste mandatperioden varit stödparti till en holländsk
minoritetsregering med högerliberala VVD och kristdemokratiska
CDA.
Hösten 2012 kan bli en vänpunkt för EU, tätare union eller
sönderfall. Eller både och.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 127 sept 2012
