Den stora myten om EU som ett fredsprojekt
VID ANDRA VÄRLDSKRIGETS slut 1945 låg stora
delar av Europa i ruiner. En handfull statsmän, med franske
utrikesministern Robert Schuman i spetsen, trod-de att ett
ekonomiskt samarbete skulle minska risken för krig. Så bildades
den europeiska kol- och stålgemenskapen 1950, en ge-menskap som
så småningom blev EU. Från början och ge-nom alla fördrag har
detta pre-senterats som ett freds- och de-mokratiprojekt. Detta
är en myt. Redan från början var tanken en annan.
Med Maastrichtfördraget 1992 skapades en gemensam utrikes- och
säkerhetspolitik (GUSP). För varje fördrag har sedan dess den
militära struktu-ren förstärkts. EU ska vara i stånd att inom 60
dagar sätta in styrkor på upp till 60.000 man även i länder
långt från Europa. Man har 13 stridsgrupper på minst 1.500 man,
som ska kun-na rycka ut med tio dagars var-sel. En
utrikesminister, ”hög re-presentant”, ska leda EU:s ge-mensamma
utrikes- och säker-hetspolitik. Det krävs inte längre FN-mandat
för militära insatser i annat land.
Medlemsstaterna förbinder sig att
förbättra sin militära kapacitet, dvs. att upp-rusta. Samarbetet
med Nato och USA – den transatlantiska län-ken – betonas. I ett
betänkande som antogs i EU-parlamentet 2009 står ”Europas
gemensam-ma försvar bygger på en kombi-nation av konventionella
och kärnvapenbestyckade styrkor”, samma formulering som Nato
använder i sin kärnvapenstrategi.
PROPAGANDAN HAR HELA tiden också hävdat att EU är en mot-vikt
mot USA:s dominans. I själ-va verket har EU utvecklats från ett
mellanstatligt samarbete mel-lan självständiga stater till ett
av EU:s stormakter toppstyrt pro-jekt som dessutom under de
se-naste åren helt underordnat sig USA:s globala planer. Kanske
inte så underligt. Nato är ett red-skap för USA, 22 av 28
EU-länder är medlemmar i Nato.
Hur EU har agerat i aktuella konflikter? Här några exempel:
Israel-Palestina-konflikten: EU har inte på något sätt satt
press på Israel när landet gång på gång bryter mot mänskliga
rättigheter. Man kunde ha av-brutit handelsavtal och militärt
samarbete när Israel bombar de sjukhus och skolor som EU
be-kostat. Men handel och samar-bete fortsätter som tidigare.
IRAK/LIBYEN/SYRIEN: När USA utan FN-stöd och med lögner om
massförstörelsevapen anföll Irak hängde ett antal länder i EU
med och deltog. Den gång-en vägrade dock Tyskland vara med, men
när flygförbud över Libyen drevs fram genom lög-ner då deltog
EU-länder fullt ut i utbombningen av landet och avrättningen av
president Ga-daffi. Makten överläts åt Al-Qaida och andra
milisgrupper, stödda och beväpnade av USA:s allierade Qatar och
Saudiara-bien. Grupper som sedan star-
tade kriget i Homs i Syrien våren 2011.
Ukraina: Med krisen i Ukrai-na har EU visat att unionen är en
lydig medspelare i USA:s im-perialism. EU har genom att vägra
Ukraina att ha goda han-delsförbindelser både med EU och
Ryssland försvårat en fredlig lösning av konflikten mellan
väs-tra och östra Ukraina. Höga EU-politiker som Bildt och
Ashton blandade sig i Ukrainas inre an-gelägenheter genom att
delta i demonstrationer på Majdan.
NÄR STATSKUPPEN genomfördes med USA:s bistånd har EU inte
protesterat, fast högernationalis-tiska Svoboda och Högra
Sek-torn fick viktiga poster i reger-ingen. Trots att
sanktionerna mot Ryssland ytterligare förvär-rar den kris som
drabbat flera euroländer och framför allt dess medborgare så
hårt, har EU:s le-dare snällt lytt USA. EU är var-ken
medborgarnas eller fredens union!
ANNALISA ENEROTH
Kritiska EU-fakta nr 136 november 2014
