|
Det tvivelaktiga fredsprojektet
|
Gösta Torstensson
är redaktör för
Kritiska EU-fakta
|
Vid andra världskrigets
slut var Europa en världsdel slagen i spillror.
Strävan efter att säkra freden födde tankar om ett
nära och fast samarbete mellan de krigströtta
länderna. Det var
i detta skede som Frankrikes utrikes- minister Robert
Schuman lade fram förslaget om Europeiska kol- och
stålgemenskapen, EKSG.
|
Tanken var att en gemensam och
överstatlig kontroll över de basindustrier som var
själva grunden till militär upprustning skulle
omöjliggöra ett nytt krig mellan medlemsländerna.
Detta är den officiella
historieskrivningen; EU startade som ett fredsprojekt. Syftet
var att försona de gamla ärkefienderna Tyskland och Frankrike.
Den politiska idén om europeisk
integration som fredsgaranti är sakligt sett ganska
tvivelaktig.
Många menade att att de forna
europeiska stormakterna var och en för sig var för små för
att på egen hand kunna tillvarata sina intressen och kunna
göra sig gällande i den nya världssituationen som höll på
att växa fram. Genom samgående skulle Europa kunna bli starkt
nog att vara en självständig kraft, jämbördig med och
balanserande USA.
1950 uttalade den västtyske
förbundskanslern Adenauer: "Ett federalt Europa kommer att
bli en tredje kraft ... Tyskland har återigen blivit en faktor
som andra måste räkna med ...Om vi européer koloniserar
Afrika skapar vi på samma gång en försörjare av råvaror
till Europa".
Förutsättningen för europeisk
integration var resultatet av andra världskriget och de
gemensamma utmaningar som uppstod i skuggan av kalla kriget.
Europeiska länder var inte längre första rangens stormakter.
Tyskland var militärt tillintetgjort och satt under
förmyndare. Storbritannien och Frankrike fortfor att göra
anspråk på stormaktsställning, men i verkligheten kunde dessa
stater med hänsyn till resurser och politiskt makt i det
följande inte jämföras med USA (och Sovjetunionen).
Samtidigt började Europas kolonialvälde att falla sönder.
I denna nya situation blev gammal
rivalitet överskuggad av ett gemensamt öde. Därför är det
rimligt att hävda att det är freden som kan förklara
integrationen i Europa, och inte tvärtom.
Att USA skulle få regera i
ensamt majestät, var emellertid ingenting annat än en
önskedröm i Washington. De gamla europeiska kolonialmakternas
ambitioner att återupprätta en plats på världsarenan blir
allt mer påträngande. Om alla de planer som nu smids av
EU-stormakternas regeringar och EU-byråkratin i Bryssel blir
till verklighet, ja då kommer EU att omvandlas till Europas
Förenta Stater - en ny supermakt ekonomiskt, politiskt och
militärt rustad att ta upp kampen med USA om det globala
herraväldet.
Redan 1957, när Frankrike och
Storbritannien efter hårda amerikanska påtryckningar tvingades
retirera från Suez, sade Konrad Adenauer till den franske
utrikesministern Christian Pineu att den enda möjligheten för
Europa att kunna stå emot USA är att enas:" Europa kan
bli er hämnd".
Ledare Kritiska EU-fakta Nr 65 juni 2000
|
