|
Visserligen har de flesta partier redovisat sin inställning i den frågan. Men
vilka är argumenten för och emot? Göran Persson låter snarast som biskop Brask –
”härtill är jag nödd och tvungen”. För andra verkar det vara en självklarhet
– är vi med i EU så ska vi också vara med i valutaunionen. Men vi har inte hört
vilka de verkliga motiven är.
Hittills har det snarast framställts som om att det handlar om att slippa växla
pengar när man åker utomlands. Vid en presskonferens under EU-toppmötet i Sevilla påstod
Göran Persson att ”debatten bland folk håller på att byta perspektiv. Numera är
det snarast en konsumentfråga”. Han exemplifierade detta påstående med att ”man
kan betala avgiften på autobahn, köpa glass i Italien eller vin i Spanien med samma
pengar”. Är detta socialdemokraternas motiv för att gå in i valutaunionen?
Göran Persson har sagt att EMU ska vi debattera efter valet. Det är så dags då vi
re dan röstat på ”vår kandidat” i valet i september. EMU-frågan kan vara avgörande
för många hur man väljer att lägga sin röst. Den taktik som nu råder uppmuntrar många
att strunta i att gå och rösta eller att rösta blankt.
Det vore också intressant att veta hur de olika partierna ser på själva frågan
om folkomröstning. Kommer att det att ges tid för en rejälkampanj, t.ex. ett år
mellan beslut i riksdagen och datum för genomförande. Kommer det att finnas en rättvis
fördelning av resurser på ja och nejsidan? Vilka alternativ på röstsedlarna övervägs?
EMU-frågan bör också sättas in i ett större perspektiv nämligen EU:s framtid.
Beslut om EU:s framtid ska tas vid regeringskonferensen 2004, dvs. under kommande
riksdagsperiod.
Nästa vår beräknas det så kallade konventet presentera det första utkastet. Hur
det kommer att se ut är svårt att sia om, men det är ingen tvekan om att man kommer
att driva på den federalistiska utvecklingen av Europeiska Unionen.
En viktig fråga i detta sammanhang är den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Flera EU-länder trycker på för att gemensamma militära styrkor ska kunna sättas in
mot terrorister. Den frågan aktualiserades på toppmötet i Sevilla i juni i år. Då
varnade Sverige för att smygvägen införa gemensamt försvar. Samtidigt har Sverige gått
med på att EU ska bilda en insatsstyrka för att sättas in vid kriser och konflikter
runt om i världen.
Den 13 juni tog riksdagen beslut om att ändra grundlagen så
att det blir möjligt att lämna över beslut till EU även när det gäller det
utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området samt det polisiära och rättspolitiska
området. Under den kommande mandatperioden ska det andra beslutet i denna viktiga fråga
tas.
Det har knappast förekommit en allmändebatt om dessa
grundlagsfrågor. Anledningen till att man ändrar i grundlagen redan nu är att
regeringen förutser att den kommanderegeringskonferensen kommer att förutsätta att
Sverige måste lämna över beslutande makt på alltfler områden .
En diskussion om EU:s framtidsfrågor handlar alltså inte
bara om EU utan i alltväsentlig grad om Sveriges framtid! Det borde således vara av
intresse för de svenska väljarna i höstens val att veta var de olika partierna står
i dessa frågor.
Kritiska
EU-fakta nr 76
Augusti 2002
|
