Nytt EU-förslag öppnar för social dumpning

Tjänsteföretag inom EU ska inte behöva följa de regler för avtal och anställningstrygghet som gäller i det land där de är verksamma. Det räcker med att de lever upp till hemlandets krav.

Det är grundtanken i det så kallade tjänstedirektiv som EU-kommissionen lagt förslag om och som EU-länderna nu börjat diskutera.

EU-kommissionen kom i januari med ett förslag till tjänstedirektiv. Kommissionen vill öppna de nationella tjänstemarknaderna i EU. Den fria rörlighet för tjänster som ingår i EU:s ”fyra friheter” begränsas av att länder har olika regler för arbetsmarknaden och olika slag av offentliga monopol. EU ska nu ta det sista steget på vägen mot att förverkliga den så kallade inre marknaden.

Tjänstesektorn står för hälften av ekonomin i EU och för 60 procent av arbetstillfällena. Direktivet omfattar en rad tjänster som handel, distribution, reklam, biluthyrning, resor, säkerhets- och vårdtjänster. Tjänster som redan regleras i EU-lagstiftning som finansiella och delar av transportsektorn berörs inte. Men det är fortfarande oklart hur stor del av tjänstesektorn som kommer att omfattas av ett nytt direktiv och hur offentliga tjänster påverkas.

Grundtanken i direktivet är att en tjänst eller en tjänsteproducent som är godkänd i ett EU-land ska ha fritt tillträde till de övriga. Uppfyller tjänsteföretaget de krav man ställer i det land där företaget har sin hemvist ska det också kunna sälja sina tjänster i vilket annat EU-land som helst.

Konsekvenserna av en sådan ordning skulle bli dramatiska.

Hemlandets löner och villkor ska gälla och inte de som gäller där arbetet utförs. Det skulle bli fritt fram för utländska tjänsteföretag som betalar löner långt under svenska avtal.

Det skulle också kunna innebär portugisiska eller grekiska, litauiska eller polska anställningsvillkor på svensk arbetsmarknad.

EU-länderna inledde i slutet av november de första diskussionerna om det föreslagna tjänstedirektivet.

Den svenska regeringen är i grunden positiv till ökad tjänstehandel. Men regeringen vill ha garantier för att inte den svenska modellen på arbetsmarknaden hotas.

– Vi accepterar inte ett förslag som riskerar att försvaga svenska lösningar på arbetsrättens område. Vi tänker slå vakt om kollektivavtalens ställning och rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, säger näringsminister Thomas Östros.

– Vi tänker också slå vakt om den svenska modellen för hälso- och sjukvård, social service och vår rätt att behålla den svenska modellen för försäljning av läkemedel och alkohol.

Att säga nej till tjänstedirektivet leder enligt regeringen ingenstans. Istället handlar det om att få viktiga förändringar till stånd.

Men Östros anser sig inte helt lugn för att kollektivavtalen och rätten att vidta stridsåtgärder mot utländska företag är helt säkrad.

Det finns anledning till oro. En klar majoritet av medlemsländerna stödjer grundprincipen för direktivet; att det är ursprungslandets lagar och regler som gäller när ett företag ska erbjuda sina tjänster i andra EU-länder.

Såväl ministerrådet som parlamentet fattar sina beslut med majoritet. Sverige har således ingen som helst möjlighet att av egen kraft stoppa direktivet.

Vid ministerrådsmötet i november var tjänstedirektivet bara en diskussionspunkt. Det kommer att ta flera år innan förslaget är färdigbehandlat i ministerrådet och parlamentet.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 94 Januari 2005

Tillbaka eller Startsidan