EU-kommissionen kräver svenska lagändringar

EU-kommissionen kräver EMU-anpassning av svensk grundlag trots folkomröstningen hösten 2003. Nejet till euron och EMU har inte satt några officiella spår i EU:s högkvarter. Det har regeringen heller inte bett om.

Sverige är alltför öppet, Riksbanken inte tillräckligt oberoende, och Sverige erkänner inte att EU ska stå för valuta- och penningpolitiken.

På de här områdena måste de svenska grundlagarna, tryckfrihetsförordningen och regeringsformen, ändras för att undgå att Sverige bryter mot EU-fördraget.

Det skriver EU-kommissionen och den Europeiska Centralbanken ECB i den senaste konvergensrapporten om Sveriges förhållande till EU:s valutaunion.

Att majoriteten av svenskarna sa nej till EMU och euron i en folkomröstning förra året har – officiellt – gått spårlöst förbi i Bryssel och Frankfurt.

Varken i konvergensrapporten eller i bakgrundsdokument kan man finna hänvisningar till folkomröstningens resultat.
– Folkomröstningen var en rent intern svensk angelägenhet, säger kommissionens talesman i EMU-frågor Gerassimos Thomas som förklaring.
– Det är väl inget som kommissionen direkt vill lyfta fram, särskilt som resultatet blev ett nej, säger Knut Hallberg, departemenstråd på finansdepartementet.
Men har inte Sverige påpekat att folkomröstningen borde nämnas i rapporten, som en ren sakupplysning?
– Mig veterligen har vi inte det.

Kommissionens krav på svenska lagändringar är inte okända. De redovisades när EMU-kommissionären Joaquin Almunia presenterade konvergensrapporten i Bryssel.
– I Sverige är Riksbankens oberoende fortfarande inte tillgodosett, det påpekade vi redan 2002, sa han då.

I rapporten konstateras att Sverige har en skyldighet att anpassa lagstiftningen till EMU och att svenska myndigheter ”inte har vidtagit några åtgärder för att rätta till de oförenligheter som ECB har beskrivit i upprepade rapporter”.

Sverige har inte något EMU-undantag, till skillnad från Storbritannien och Danmark. Det bad Sverige aldrig om vid inträdet i EU, och det har Sverige inte bett om senare.
– Vi har förbundit oss att gå med någon gång. Då ska det framgå av Sveriges lagar att det är ECB som driver penningpolitiken och har utgivningsmonopol på sedlar, säger Knut Hallberg på finansdepartementet.
Men det gör det ju inte?
– Nej, vi har ju haft en folkomröstning där resultatet blev ett nej så det är inte aktuellt för stunden.
Vad innebär ”inte för stunden”?
– Att det inte är aktuellt i en nära framtid.

Ändringskraven från Bryssel och Frankfurt omfattar riksbankslagen, men också grundlagarna, regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Riksbankslagen och sekretesslagen kan ändras av ett enkelt riksdagsbeslut. Det är svårare med regeringsformen och tryckfrihetsförordningen. Där kräver ändringar två riksdagsbeslut med mellanliggande val.

– Men man ska inte överdriva komplexiteten i det här. De förändringarna kan göras relativt enkelt, säger Knut Hallberg på finansdepartementet.

STAFFAN DAHLLÖF

Kritiska EU-fakta nr 94 Januari 2005

Tillbaka eller Startsidan