Tyskland och Frankrike fick som de ville på EU-toppmötet

Risken för bakslag i den franska folkomröstningen överskuggar allt mer verksamheten i EU.

Som det ser ut i dag kommer franska folket att säga nej till förslaget till EU-konstitutionen. Om så sker inträffar en omskakande politisk katastrof både för president Jacques Chirac och för EU i sin helhet.

Den stora frågan på EU-toppmötet i Bryssel i slutet av mars handlade därför om - och i så fall hur - övriga EU på något sätt kan hjälpa Chirac att vinna omröstningen den 29 maj.

Ett franskt nej till EU-grundlagen skulle få oöverskådliga konsekvenser för EU, och toppmötets två stora beslut om stabilitetspakten och tjänstedirektivet togs båda med en snegling mot den franska opinionen.

I Frankrike har motståndet mot tjänstedirektivet blivit en del av debatten inför folkomröstningen om EU:s nya grundlag.

Jacques Chirac har i mycket fräna ordalag förkastat förslaget. Det antogs enhälligt för drygt ett år sedan av Romano Prodis kommission på initiativ av den holländske kommissionären Frits Bolkestein.

Den nu hårt trängda nya Barroso-kommissionen har hamnat i dilemmat att den måste hitta en kompromiss som avdramatiserar förslaget utan att för den skull offra de strategiska ambitionerna att skapa en avreglerad transnationell tjänstemarknad.

I Frankrike har Chiracs hårda attacker på "Bolkestein-direktivet" blivit ett av nej-sidans främsta argument för att det nya EU skulle innebära "ultra-liberalism" och "social dumping".

Tillsammans med Tyskland vägrar därför Frankrike att acceptera förslaget i dess nuvarande form.

Efter toppmötet utropade sig alla till vinnare. Frankrike ansåg sig ha stoppat tjänstedirektivet. EU-kommissionen menade sig ha fått klartecken för samma förslag.

Och EU-ordföranden, Jean-Claude Juncker, slog fast att ingenting förändrats.

– Att säga att vi gjort något dramatiskt är helt enkelt inte sant. Det vi gjort är att låta EU:s lagstiftningsarbete fortsätta, med förbehållet att det inte får leda till social dumpning, sade Juncker efter mötet.

– Ingen krävde att tjänstedirektivet skulle dras tillbaka. Tvärtom ansåg alla att vi behöver öppna marknaden för fri handel med tjänster, underströk kommissionens ordförande, José Manuel Barroso.

Slutresultatet är i alla fall att EU-kommissionen nu ska omarbeta sitt tidigare förslag om fri handel med tjänster i EU. Brysselbyråkraterna ombads återkomma med en text som tar hänsyn till "den europeiska sociala modellen".

Tidigast till hösten väntas en omarbetad version kunna presenteras, och sedan väntar nya förhandlingar mellan medlemsländerna och i EU-parlamentet.

Den på förhand mest omstridda frågan för toppmötet gällde reformen av EU:s stabilitetspakt. Men den avhandlades på bara några minuter eftersom EU:s finansministrar enades om en kompromiss några dagar tidigare.

Det största hindret var länge när det skulle gå att bestraffa ett land som inte höll sig till reglerna. Stora länderna som Tyskland och Frankrike tryckte på för långtgående undantag.

De fick som de ville. Undantagen från pakten är så utformade att mäktiga EU-länder som Tyskland och Frankrike har getts frikort, när det gäller deras långvariga offentliga underskott.

Tyskarna får rätt att hänvisa till återföreningen mellan väst och öst, som inträffade för 15 år sedan.

Fransmännen kan utnyttja att utgifter för "internationell solidaritet" kan läggas utanför – och låta detta gälla en del av försvarsutgifterna.

En annan förändring av pakten är att medlemsländerna ska få mer tid på sig att rätta till sina dåliga finanser. I stället för ett får länderna två år på sig, med möjlighet till ytterligare två års förlängning om något oförutsett tillstöter.

Därefter dröjer det ytterligare ett år innan böter kan utdömas. Allt som allt handlar det därmed om fem år innan böter blir aktuellt.

Medan det tidigare åtminstone fanns en teoretisk möjlighet att få Tyskland och Frankrike bötfällda för sina underskott, så är detta nu helt uteslutet.

Toppmötet avhandlade även Lissabonagendan som syftar till att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010. Efter fem års mycket blygsamma resultat har den nya EU-kommissionen under José Manuel Barroso föreslagit en "nystart" för Lissabonprocessen.

I sin strävan att skynda på processen har Barroso-kommissionen tryckt hårt på de ekonom-iska frågorna.

Sverige har kämpat för att behålla formuleringarna om tillväxt, jobb, miljö och sociala frågor i nylanseringen av Lissabonstrategin.

Toppmötet ställde sig i allt väsentligt bakom de förslag som utarbetats av kommissionen och ordförandelandet Luxemburg, men för att alla ska bli nöjda nämns även miljöskydd och social trygghet i sammanhanget.

Efter toppmötet erkände Göran Persson att formuleringarna hålls på en sådan nivå att även hans politiska motståndare kan läsa in det som de vill se.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 95 April 2005

Tillbaka eller Startsidan