Franska protester hot mot EU-konstitutionen 

Utebliven post, inställda läkarbesök, stängda skolor och strejker inom tågtrafiken. Frankrike är i uppror. Sedan årsskiftet har upprepade protester och strejker genomförts över hela landet. Inte bara inom den statliga sektorn utan också på en del håll på den privata sidan.

Inom postsektorn handlar det om missnöje med vad de anställda ser som en kommande privatisering av det franska postverket. På järnvägarna råder missnöje med nedskärningen som kostar 3.600 anställda jobbet. De statliga tjänstemännen klagar på sänkta löner och på att de som går i pension inte längre ersätts.

Inom sjukvårdssektorn växer missnöjet med ett nytt reformförslag. Det går bland annat ut på att fransmännen får vänja sig vid att inte gå till en specialist direkt utan att först ha en remiss från en allmänläkare. Och fransmännen ser också ut att bli tvungna att välja sin husläkare vilket upprör en stor del av läkarkåren.

Regeringen har dessutom börjat luckra upp 35-timmarsveckan. Det handlar framför allt om att öka flexibiliteten i arbetslivet och att åter öka arbetsgivarnas möjligheter att ta ut ökad övertid. Efter reformen får privatanställda rätt att mot höjd lön förlänga sin arbetade tid med högst 220 timmar per år.

Men den franska regeringen rör sig i minerad terräng. Den senaste tidens strejker tycks inte innebära slutet. Enligt franska tidningar väntar nya strejker under våren. Fortsatta sociala konflikter kan komma att blanda sig i debatten inför den stundande folkomröstningen om EU:s nya konstitution.

Frankrike är ett av många EU-länder som kommer att hålla en folkomröstning om EU-konstitutionen. Den 29 maj ska fransmännen rösta.

"De europeiska väljarna kommer att godkänna den nya EU-konstitutionen när de inser dess förtjänster." Det sade Frankrikes president Jacques Chirac efter det att det franska parlamentet hade godkänt den lagändring som möjliggör en folkomröstning.

Beslutet om författningsändringen fattades av nationalförsamlingen och senaten vid en gemensam session i slottet i Versailles. 730 ledamöter röstade för lagändringen, 66 röstade emot och 96 avstod från att rösta.

Såväl det konservativa regeringspartiet UMP som det oppositionella socialistpartiet står bakom den nya EU-konstitutionen. På nej-sidan återfinns kommunistpartiet, en rad vänsterpartier, den största landsorganisationen CGT, dessutom betydande minoriteter inom socialistpartiet och gröna, som båda hållit medlemsomröstning i frågan. Den nationalistiska högern och Le Pens Nationella front är också motståndare till den nya EU-konstitutionen.

Kommunistpartiets parlamentsledamöter röstade nej till författningsändringen. De anser att konstitutionen banar väg för "ett ultraliberalt Europa".

"Europa har förlorat riktningen. Vi måste säga nej för att Europa ska återfå sin betydelse – sociala framsteg, demokrati och fred", sade ledaren för kommunistpartiet, Marie-Georges Buffet, efter omröstningen.

I takt med att folkomröstningen om EU:s nya konstitution närmar sig förefaller det franska ledarskapet allt nervösare. Såväl premiärminister Jean-Pierre Raffarin som centralbankschefen Christian Noyer befarar att väljarna kommer att utnyttja folkomröstningen för att protestera mot regeringen.

Enligt en opinionsmätning publicerad i Journal du Dimanche den 6 februari, har 46 procent av de tillfrågade ännu inte bestämt sig för hur de ska rösta. 25 procent svarar att de kommer att rösta ja och 20 procent att de tänker rösta nej. De som tänker rösta nej anger som skäl att Frankrike håller på att bli för marknadsliberalt, den ekonomiska och sociala situationen i landet och debatten om Turkiets EU-medlemskap.

Väljare kan helt enkelt säga nej till EU-konstitutionen därför att de är motståndare till den borgerliga regeringens antisociala och ekonomiskt misslyckade politik.

När Frankrikes största fackförening, CGT, med stor majoritet nyligen beslutade att avvisa EU-konstitutionen, var det också med motiveringen att den befäster den liberala marknadsekonomin på bekostnad av sociala prioriteringar. Efter omröstningen manade också CGT:s generalsekreterare, Marie-George Buffet, de franska arbetarna till "mobilisering mot den liberala politiken och att använda folkomröstningen för att kräva en annan politik i Frankrike och Europa".

Den franska regeringen har nu förklarat sig beredd att tillmötesgå fackföreningarnas krav på löneökningar. Regeringens omsvängning i frågan ses som ett försök att undvika ett nej i folkomröstningen om EU:s nya konstitution.

Den 13 mars meddelade premiärminister Raffarin att löneförhandlingarna med statstjänstemännen ska återupptas. Beskedet kom efter det att flera omfattande strejker hade lamslagit flyg- och järnvägstrafiken. Samtidigt hade minst 600.000 arbetare demonstrerat mot planerade minskningar av de offentliga utgifterna.

"Raffarin är uppenbarligen orolig för att missnöjet ska leda till att folk säger nej till konstitutionen i folkomröstningen den 29 maj. Men frågan är om det räcker med en procents löneökning för att lugna opinionen", säger den politiska analytikern Mariette Sineau till Reuters. Fackföreningarna har välkomnat regeringens reträtt, men flera bedömare anser att eftergifterna snarast kan komma att leda till ökade krav. Det gäller inte minst den omfattande kritiken mot att luckra upp 35-timmarsveckan.

Också Turkiets EU-medlemskap och EU:s tjänstedirektiv anses kunna påverka resultatet i folkomröstningen om konstitutionen, men i de frågorna har regeringen valt en annan taktik. När det gäller Turkiet har president Chirac banat väg för en separat folkomröstning och i frågan om tjänstedirektivet har regeringen själv riktat skarp kritik mot det liggande förslaget.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 94 Januari 2005

Tillbaka eller Startsidan