Nej-seger är möjlig i Holland 

Holland har ingen tradition att folkomrösta. Den senaste hölls 1801, så en särskild lag fick stiftas av parlamentets andra kammare för att göra folkomröstningen möjlig, säger Erik Wesselius från Corporate Europe Observatory och aktiv i nej-kampanjen.

Folkomröstningen är inte bindande, men politikerna har lovat att följa resultatet om mer än 30 procent går och röstar. Det är inte lätt att spå utfallet, men flera opinionsundersökningar fram till mitten av april antyder att en nej-seger är möjlig.

När detta skrivs är det 51 dagar kvar till folkomröstningen, och jämfört med i Frankrike har debatten knappt börjat. De flesta traditionella partierna är för konstitutionen som de tre regeringspartierna liberaler (VVD), kristdemokrater (CDA) och D66 (liberaldemokrater), men även socialdemokraterna (PvdA) och den gröna vänstern. Nej-sidan består av ett par små konservativa partier, de populistiska högerlistorna Lijst Pim Fortuyn och Lijst Wilders och på vänsterkanten det socialistiska partiet.

Ett betydande antal medlemmar i socialdemokraterna och den gröna vänstern (mer än 30 procent är emot konstitutionen), men till skillnad från Frankrike har detta ännu inte återspeglat sig i debatten.

Det finns en oberoende valkommission som har formulerat folkomröstningsfrågan "Är du för eller emot att Holland godkänner fördraget för upprättande av en konstitution för Europa". Kommissionen skall också fördela 400.000 euro till vardera ja- och nej-sidan samt 200.000 euro till så kallade neutrala projekt, över 300 sådana projekt har det ansökts för.

Erik Wesselius säger att ett av de största problemen är att medel för kampanjer ännu inte delats ut, och nämner att till skillnad från Frankrike är mycket få debatter planerade under april.

Erik verkar i Kommittén för Nej till konstitutionen, som består av en mindre grupp av progressiva individer som har tidigare har arbetat med EU-kritiska aktiviteter till exempel inför Amsterdamtoppmötet 1997. Kommittén har mötts regelbundet sedan början av 2004.

– Det har visat sig omöjligt att få till en allians av medborgarorganisationer, så vi vet att vi kommer att vara beroende av en mindre grupp av engagerade individer under slutkampanjen säger Erik Wesselius.

Mot denna bakgrund har kommittén valt att formulera välgrundad kritik av konstitutionen från progressiva utgångspunkter. I januari publicerade en 32-sidors läsebok om konstitutionen och i slutet av april kommer en bok med kritiska artiklar finnas att köpa.

Till förvåning för kommittén så uppfattas den av många som "den" holländska nej-kampanjen. Kommittén hade förväntat sig, berättar Erik, att de populistiska högerpartierna skulle dominera debatten, men så har inte hittills varit fallet, och Erik tror att kommittén kan behålla initiativet.

– Åtminstone är det inte längre möjligt för ja-kampanjen att stämpla nej-sidan som bestående av ett antal främlingsfientliga högerpopulister.

Erik återkommer till att den politiska situationen i Frankrike är annorlunda, där politiker från de flesta partier nu är engagerade i konstitutionsdebatten. I Frankrike tillhör också breda gräsrotsorganisationer som Attac nej-sidan, vilket inte är fallet i Holland.

Men nej-sidans framryckningar i Frankrike har börjat oroa regeringen, som fruktar ett nej ett par dagar före den holländska folkomröstningen.

Erik Wesselius återkommer till att det är svårt att spå utgången i Holland, men det är helt klart att ett nej i Frankrike kommer att göra att fler röstar nej även i Holland.

– Om det blir ett nej både i Holland och Frankrike är det svårt att se hur konstitutionen överhuvudtaget ska kunna accepteras, avslutar Erik Wesselius.

Jan-Erik Gustafsson

Kritiska EU-fakta nr 95 April 2005

Tillbaka eller Startsidan