Varför kan Frankrike rösta men inte vi? 

I Frankrike har president Chirac bestämt datum för folkomröstning om nya EU-konstitutionen. Det blir den 29 maj. Spanien folkomröstade också för en tid sedan, och Storbritannien står näst på tur. Före oktober 2006 måste det bli. Men svenska folket får inte rösta. Det är en fråga som "inte lämpar sig för folkomröstning", säger flera politiker. Den är "så komplicerad".

Skulle alltså svenska folket vara mer korkade än andra europeiska folk? Och inte kunna urskilja viktiga och oviktiga delar? Skulle vi brista i läskunnighet och tolkningsförmåga, där spanjorer och fransmän självklart får chans att avge ett omdöme?

Det är inte utan man förundras en aning över den svenska överhetens inställning.

Inte för att EU-konstitutionen är lätt att begripa sig på. Långt därifrån. Bara omfånget är anmärkningsvärt. De flesta länders konstitutioner är skrivna i sten, med ett omfång på en handfull sidor. Så att alla ska vara säkra på vad som gäller. Den här konstitutionen är i stället 15 gånger längre än genomsnittet.

Och allt det viktiga står i den tredje, ekonomiska avdelningen, och i bilagorna. Det är där det framgår hur texterna ska tolkas.

Det är också därför så många fackliga krafter i Frankrike och resten av Europa med tiden ställer sig alltmer skeptiska. Vilken klok människa skulle skriva under ett kontrakt med 50 sidor finstilta undantag och regler? frågar de sarkastiskt.

Partierna i Frankrike är splittrade i frågan, men alltfler av de fackliga organisationerna går ut och rekommenderar sina medlemmar att rösta nej.

Senast ut var CGT, den dominerande fackföreningen, oberoende radikal. Med röstsiffrorna 82 mot 18 procent ställde de sig bakom nej-kampanjen. Trots att den sympatiske unge ordföranden Bernard Thibault ville avstå från att ta ställning. Han hade så när själv åkt ut på öronen, men klängde sig kvar med ett nödrop.

Tidigare har statstjänstemännen i CDFN röstat nej, med siff rorna 83 mot 27, och Force Ouvriére – den tredje stora fackföreningsrörelsen – ställde sig också bakom nej-kampanjen. Ett Saco-förbund, CGC, har meddelat att de kommer att stödja nej-sidan, om inte Frankrike får igenom dramatiska förändringar.

I skrivande stund är det bara socialistiska CFDT som röstat för ett ja till konstitutionen, men de flesta fackföreningar hade årsmöten först i mars. Oron över det fackliga motståndet sprider sig inom etablissemanget.

Den fackliga kritiken går huvudsakligen ut på att förslaget är "nyliberalt och negativt för alla löneanställda" och "potentiellt ödeläggande för sociala rättigheter och hela den offentliga sektorn". Facket kallade också till en alleuropeisk kraftmätning i Bryssel den 19 mars.

Den viktigaste fackliga in vändningen handlar om det så kallade tjänstedirektivet, som öppnar för en stor rättslöshet för fackföreningarna i Europa. Svenska Byggnads har i Vaxholm just fått uppleva detta. Hade EU-konstitutionen gällt, hade Byggnads dragits inför EU-domstolen. Nu kunde de fortfarande vinna.

Men det här är givetvis för "komplicerade" frågor för den svenska fackföreningsrörelsen att hantera?

Margareta Norlin
författare och debattör

Kritiska EU-fakta nr 95 April 2005

Tillbaka eller Startsidan