EU-ledarna kör över folkviljan i medlemsländerna

Sent på EU-toppmötes första dag enades EU-ledarna om hur man efter Frankrikes och Hollands nej skulle gå vidare med EU-konstitutionen. Det blir ingen omförhandling men sista ratificeringsdatum skjuts på framtiden i minst två år.

Mötesordföranden och luxemburgske premiärministern Jean-Claude Juncker konstaterade att de franska och holländska väljarnas nej till EU-grundlagen gör det orealistiskt att följa den ursprungliga planen att sätta punkt för ratificeringen i november 2006.

– Vi ändrar tidsperspektivet, förklarade Juncker och betonade att det inte blir någon omförhandling av konstitutionen utan ratificeringsprocessen måste fortsätta.

– Vi får inte ett bättre fördrag och vi tycker att det innehåller de svar som medborgarna söker efter, sade Juncker.

Europeiska rådet antog vid toppmötet en deklaration om den fortsatta hanteringen av konstitutionen. I denna säger stats- och regeringscheferna med illa dold arrogans att de "noterat" resultaten av folkomröstningarna i Frankrike och Holland, och att omröstningsresultaten inte ifrågasätter "medborgarnas positiva inställning till det europeiska bygget". Deklaration innebär att de medlemsländer som önskar kan gå vidare med ratificeringsprocessen men att tidtabellen ändras för att ge mer tid åt de medlemsländer som så behöver för att kunna gå vidare.

Än så länge har tio länder sagt ja till konstitutionen. Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Ungern och Österrike har ratificerat fördraget. I Holland och Frankrike har EU-konstitutionen röstats ner genom folkomröstningar.

Vart och ett av de medlemsländer som ännu inte röstat om den nya konstitutionen, får självt besluta när man ska gå vidare med sitt nationella godkännande.

Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen meddelade direkt efter toppmötet att den danska folkomröstningen skjuts upp på obestämd tid.

Efter Danmarks besked kommer troligen flera länder, som Irland och Polen, att skjuta upp sina planerade folkomröstningar Estland gick dock mot strömmen och förklarade att landet fortsätter som planerat.

Göran Persson sade att riksdagen inte kommer att ta något beslut om EU:s konstitution i höst.

– Vi ska vänta, vi lägger det här åt sidan ett tag, sade Persson. Och han tror att det för Sveriges del blir aktuellt med en lång paus innan godkännandeprocessen återupptas – hur lång ville han inte precisera.

Den holländske regeringschefen Jan Peter Balkenende konstaterade att det var totalt uteslutet att göra ett nytt försök att övertyga väljarna att rösta ja till förslaget åtminstone under den här mandatperioden. Nästa val i Holland äger rum våren 2007. Samma år hålls också presidentval i Frankrike.

Vad som kommer att hända med konstitutionsförslaget är ovisst. Regeringscheferna ska, enligt toppmötesdeklarationen, träffas under första halvåret 2006 för att utvärdera läget och besluta om fortsättningen.

Men grundlagsförslaget har inte skrotats, såsom det antyds i en hel del kommentarer efter toppmötet. EU-ledarna försöker enbart köpa sig mer tid genom att skjuta godkännandet på framtiden.

Efter de franska och holländska folkomröstningarna har opinionen svängt i flera andra medlemsländer. I land efter land har ja-sidan skrumpnat ihop.

Inför denna besvärande utveckling valde EU-ledarna på toppmötet att trycka på bromsen i hopp om att det om något, eller några år ska gå att ge full gas igen och köra över de revolterande folken.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 96 Juli 2005

Tillbaka eller Startsidan