Fransmännen sade non till den nya EU-författningen

Fransmännen sade ett klart och tydligt nej till EU-konstitutionen i folkomröstningen. När alla röster hade räknats hade 54,87 procent röstat nej och 45,13 sagt ja, enligt det franska inrikesdepartementet. För president Jacques Chirac är resultatet ett stort nederlag.

Från att det i vintras såg ut att bli en promenadseger för de franska konstitutionsanhängarna ändrades situationen i mitten av mars. Sedan dess har nej-sidan korats som vinnare i de flesta opinionsmätningar.

Valrörelsen har blottat skarpa, sociala klyftor i det franska samhället och en del fransmän har sett folkomröstningen som ett tillfälle att protestera mot president Chirac och den sittande högerregeringen.

Samtidigt är det inte möjligt att bara avfärda den franska opinionen som en protest mot något annat. Informationen om och debatten kring EU-konstitutionen har varit omfattande och intensiv. Och 70 procent röstade i folkomröstningen, vilket är i princip identiskt med folkomröstningen om Maastrichtfördraget 1992 då 69,7 procent av väljarna röstade. Människor har uppenbarligen tänkt, diskuterat och inte blivit övertygade om välsignelsen med att ta ytterligare steg i överstatlig riktning.

För president Jacques Chirac är resultatet ett stort nederlag. Hans parti UMP har fört kampanj för ett ja till EU-konstitutionen liksom borgerliga UDF. Chirac utsåg premiärministern Jean-Pierre Raffarin till syndabock. Efterträdare blev partikamraten Dominique de Villepin, tidigare inrikesminister.

Också socialistpartiet, det viktigaste oppositionspartiet och traditionellt Frankrikes mest EU-vänliga parti, har manat till en jaröst. Men partiet har varit splittrat och delar av partiledningen har varit aktiva på nejsidan. 59 procent av socialistpartiets väljare röstade nej i folkomröstningen. Partiets andreman, den tidigare premiärministern Laurent Fabius, som var en av nejsidans mest framträdande personer, blev efter folkomröstningen utesluten ur socialistpartiets ledning. Risken är överhängande för att partiet spricker.

Det franska kommunistpartiet har fört kampanj för ett nej, liksom Attac och grupper till vänster om kommunistpartiet. Men det har också funnits ett högernej från nationalistiska partier med Jean-Marie Le Pens Front National längst till höger.

För nejkampanjens vänsterflygel har det framför allt handlat om att protestera mot "ultraliberalismen" som man anser genomsyrar EU-konstitutionen, och kampanjen har hämtat sin näring ur den djupa sociala oro som genomsyrar dagens Frank-rike.

Den franska vänstern avgjorde utgången. Den röstade överväldigande nej. Marie-George Buffet, ledare för det franska kommunistpartiet och en av de ledande konstitutionsmotståndarna såg resultatet som en seger "framför allt för arbetarna, löntagarna, de unga och de arbetslösa".

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 96 Juli 2005

Tillbaka eller Startsidan