Starkt och växande EU-motstånd i Norge

Den 11-13 november hade Nei til EU landsmöte i Oslo. Stämningen var på topp och kampviljan stor. Som en medlem sa "Om regeringen bestämmer sig för att ansöka om EU-medlemskap då är vi 25.000 person som omedelbart tar upp kampen."  72procent av norsk ungdom säger idag nej till EU.

Nei til EU har alltså 25.700 medlemmar. De värvar 3.000 nya medlemmar varje år för att behålla samma antal. Målet är att nästa år ha 28.000.

På huvudkontoret i Oslo finns 10 anställda dessutom betalar riksorganisationen för en sekreterare i varje län samt en resesekreterare för Unga mod EU. Ungdomsorganisationen är mycket livaktig.

Budgeten för 2005 är drygt 17 miljoner kronor (norska!). Medlemsavgifterna ger 6 miljoner och lika mycket får man i bidrag från olika lantbruksorganisationer. Staten ger årligen 1 miljon plus cirka 400.000 i projektbidrag. 2 miljoner kommer sammanlagt in som gåvor.

I stortinget finns idag fler ledamöter som uttalat sig mot EU än EU-anhängare. I regeringen finns 11 EU-motståndare varav 7 är medlemmar i Nei til EU. Hela  Centerpartiet och Socialistisk vänsterparti består av EU-motståndare och nästan alla i Venstre (liberaler) och Kristelig folkeparti.

Regeringsförklaringen är också mycket bra enligt ordföranden i Nei till EU Heming Olaussen. "Den kunde nästan varit skriven av oss" sa han i sitt inledningstal. Till exempel står det "Regeringen vil arbeide for at EU ikke gjennomförer Tjenestedirektiv som förer till social dumping". Man skriver också att om EU:s regelverk strider mot norska intressen så ska man strida och överväga reservationsrätten. Norge har fått undantag vad gäller genmodifierade produkter.

Heming Olaussen höll ett mycket engagerat och uppskattat tal. Bland annat sa han att Nei till EU förväntar sig att den norska regeringen använder möjligheten inom EES att stödja den svenska regeringen i Vaxholmsärendet.

Däremot var Heming skeptisk till att regeringen säger sig vara villig att bidra militärt i EU:s insatsstyrkor om det finns FN-mandat. Han undrar om det inte strider mot norsk grundlag att parlamentet kan besluta om att skicka militära styrkor till en organisation som Norge inte är medlem i. EU:s försvars- och säkerhetspolitik och NATO blir allt viktigare frågor för Nei til EU att skapa sig en uppfattning om, enligt ordföranden.

Heming Olaussen kritiserade i talet framför allt EU:s kemikaliedirektiv (REACH), Schengenavtalet och EES-avtalet. 

Landsmötet beslöt att den viktigaste satsning politiskt och organisatoriskt under det kommande året är EU:s grundlag. Nei til EU ska föra en systemkritisk debatt om EU:s konstitution och utvecklingen av EU mot en europeisk, federal statsbyggnad. Kampanjen ska starta med en internationell konferens våren 2006 med EU-kritiker från hela Europa.

Miljöminister Helen Björnöy är präst och kandiderar till att bli biskop. Hon känner Nei til EU väl då hon tidigare varit vice ordförande i organisationen. Hon hoppades att Nei til EU med sin kompetens, engage-mang och nätverk i Norge, Norden och Europa blir en viktig part i diskussionen om miljö-frågorna. Högst på dagordningen står kemikaliedirektivet – regelverket måste bli bra enligt ministern som antytt att de annars kan använda vetot. Därefter kommer klimatfrågan som kommit att bli allvarligare än vi före.

ställt oss. Som nummer tre på listan nämnde ministern en strategi för havsmiljön. Hon tackade med att säga att man kan lita på Nei til EU och dess skrifter. "Vi behöver kunskap och engagemang. Nei til EU har både ock."

Redaktören för den franska nej-tidningen "Basille République Nations" Pierre Lévy talade om den franska folkomröstningen. Han konstaterade att konstitutionen är död både politiskt och juridiskt.

I två folkomröstningar vann nejsidan klart dessutom med högt valdeltagande. EU-parlamentet och kommissionen försökte att nå en lösning men misslyckades. Integrationen kommer att fortsätta men inte med den föreslagna text-en. Påståendet att Frankrike skulle vilja ha mer union är felaktigt. Pierre Lévy angav tre förklaringar till det franska folkets nej:

För det första: Ultraliberalismen i fördraget som går mot socialt framåtskridande . För det andra: Det europeiska imperi-et som står i motsättning till nationell självständighet och fred. För det tredje: En federal stat med en grundlag som strider mot den folkliga suveräniteten.

Svårigheten för nej-sidan är att man vill ha ett annat Europa men ändå en annan grundlag. Avvisningen av fördraget har dock visat på att EU-integrationen är ultraliberal och strider mot demokratin då folkens makt försvinner. Alternativet är enligt Lévy en integrerad världsordning med ett rationellt samarbete.

Slutligen pekade ordförande Heming Olausson i sitt tal på EU:s kris. "Det är elitens Europa som med fanor, fanfarer och plan D som ska försöka locka med sig ett motsträvigt folk.

Folken blir brickor i ett större spel" och så citerade han EU:s ordförande Juncker som före folkomröstningarna i Frankrike och Holland sa "Ett nej är inte ett svar – men en omväg. Det är bara ja som kan ge ett giltigt svar." Precis, sa Heming, men kalla det bara inte demokrati!

INGELA MÅRTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 97 December 2005

Tillbaka eller Startsidan