EU-kritik mot byggblockaden i Vaxholm

Den svenska hanteringen av konflikten mellan fackförbundet Byggnads och de lettiska byggnadsarbetarna i Vaxholm var ett brott mot EU:s fördrag. Det anser Charlie McCreevy, kommissionär med ansvar för den inre marknaden, som också säger sig vara beredd att argumentera emot Byggnads när frågan kommer upp i EU-domstolen. "Det handlar om den fria rörligheten, och det finns även frågor kring utstationeringsdirektivet", sade McCreevy när han i början av oktober besökte Stockholm.

I samband med ett skolbygge i Vaxholm i vintras, kunde inte det lettiska byggföretaget Laval och Byggnads komma överens om ett kollektivavtal. De lettiska arbetarna hade lettiskt kollektivavtal, men Byggnads krävde ett svenskt avtal. Flera svenska fackförbund försatte arbetsplatsen i blockad, vilket medförde att företaget gick i konkurs. Det lettiska företaget stämde facket för brott mot EU-rätten och i våras överlämnade Arbetsdomstolen ärendet till EU-domstolen.

Enligt EU-kommissionens mening får inte svenska fackföreningar som i Vaxholm kräva att lettiska arbetare ska få svenska arbetsvillkor.

McCreevys uttalande har väckt stark kritik. En tickande bomb, sade arbetslivsminister Hans Karlsson och varnade för ett mindre folkligt uppror.

LO-juristen Dan Holke tycker det är "oerhört förvånande" att EU-kommissionen har lagt sig i målet: " Frågan är om de ens har läst på. Målet handlar om fackliga stridsåtgärder. I utstationeringsdirektivet står det uttryckligen att det inte påverkar rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.".

Europafackets ordförande John Monks har i ett brev till EU-kommissionen tagit avstånd från kommissionären Charlie McCreevys uttalande om konflikten i Vaxholm. Det är ett misstag att betrakta en tävling med låga löner som hälsosam konkurrens, skriver Monks.

Men EU-kommissionen förefaller orubblig. I ett brev från kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden till den svenska regeringen begär man in uppgifter om hur tjänsteföretag från de nya medlemsstaterna behandlas enligt lagstiftning eller förvaltningspracis, och om Sverige ställer särskilda krav på företag från de nya EU-länderna som utstationerar arbetstagare. Kommissionen vill också inom två månader ha svar på vad regeringen tänker göra om den finner att svensk rätt inte stämmer överens med EG-fördraget regler om fri rörlighet för tjänster.

Konflikten mellan det lettiska företaget Laval un Partneri och de svenska facken har blivit en symbol för försvaret av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Blockaden handlade om rätten till ett kollektivavtal och debatten om möjligheten att försvara den rätten på en gränslös och avreglerad europeisk arbetsmarknad.

Utan möjlighet att tillgripa stridsåtgärder mot företag som dumpar lönerna kommer den svenska arbetsmarknaden att ligga öppen för underbudskonkurrens. Systemet med frivilliga kollektivavtal skulle vara omöjligt att upprätthålla. Det skulle innebära enorma problem på den svenska arbetsmarknaden.

Det skulle dessutom vara mycket generande för de socialdemokratiska ledare som för drygt tio år sedan försökte övertyga sina väljare om ett medlemskap i EU, bland annat just med löftet att kollektivavtalssystemet inte skulle påverkas.

GÖSTA TORSTENSON
Kritiska EU-fakta nr 97 December 2005

Tillbaka eller Startsidan