EU:s ledare splittrade om den nya konstitutionen

Sedan väljarna i Frankrike och Holland sade nej till EU-konstitutionen har ett stort antal politiker och andra bedömare hävdat att ett presidentskifte i Frankrike – och en ny regering i Holland – skulle kunna bana väg för nya folkomröstningar och ett godkännande av det nya fördraget.

Vid toppmötet i juni beslutade EU:s stats- och regeringschefer att tiden för ratificering av EU:s nya konstitution ska utsträckas. Ingen bortre tidsgräns har angivits, men i ett uttalande från toppmötet sägs det att EU:s ledare kommer att mötas under det första halvåret 2006 för att "enas om en fortsättning av processen". Enligt den ursprungliga planen var avsikten att konstitutionen skulle träda i kraft i november 2006.

Anledningen till beslutet att skjuta upp ratificeringen, var framför allt att väljarna i Frankrike och Holland i folkomröstningar sade nej till den nya konstitutionen. En bidragande faktor var också den brittiska regeringens beslut att ställa in en planerad folkomröstning i frågan.

Det är EU:s medlemsländer som nu själva avgör hur de vill gå vidare med ratificeringsprocessen. De flesta länderna har valt att avlysa planerade folkomröstningar eller avbryta ratificeringen i parlamenten. Luxemburg valde dock att fullfölja planerna på en folkomröstning, och Cypern, Malta och Estland avser att fullfölja behandlingen i sina respektive parlament.

För Sveriges del innebär toppmötets beslut att regeringen inte kommer att lägga någon proposition i frågan i höst. Något som i sin tur betyder att riksdagen inte, som tidigare aviserat, kommer att fatta beslut om konstitutionen i slutet av året.

Förutom Storbritannien har även Polen, Portugal, Danmark, Irland och Tjeckien beslutat att skjuta upp sina folkomröstningar tills vidare.

Vad som kommer att hända med EU-konstitutionen står skrivet i stjärnorna. De EU-ledare som uttalat sig i frågan är minst sagt splittrade.

I Danmark var en folkomröst-ning planerad att hållas den 27 september. Det beslutade regeringen i februari, efter samråd med de övriga EU-positiva partierna i folketinget. Bakom beslutet stod regeringspartierna Venstre och Konservative Folkeparti samt socialdemokraterna, Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre. Danmarks statsminister, Anders Fogh Rasmussen, har dock sagt att man skjuter upp folkomröstningen tills vidare. "[...] naturligtvis kan vi inte lägga fram fördraget för en folkomröstning i Danmark eftersom det inte finns något fördrag att rösta om", sade Rasmussen.

Hans-Gert Pöttering, ledare för den kristdemokratiska gruppen i EU-parlamentet, tror att EU-konstitutionen kan återkomma på Frankrikes dagordning efter presidentvalet våren 2007.

"De signaler jag får från Frankrike säger att man under en ny president på nytt kan aktualisera konstitutionen", sade Pöttering i samtal med journalister den 31 augusti. Han fortsatte:

"Vi kan inte tillåta att de franska och holländska nej-rösterna innebär ett nej också i de övriga medlemsländerna."

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, menar att EU-konstitutionen inte kommer att återupplivas under överskådlig tid. I ett tal i Polen, i samband med firandet av fackföreningsrörelsen Solidaritets 25-årsjubileum, antydde Barroso att EU de närmaste åren får hålla till godo med de nuvarande fördragen.

"Det är uppenbart att vi inte att få någon konstitution under överskådlig tid. Jag har hittills inte stött på någon magisk formel som kommer att kunna återuppliva den", sade Barroso enligt den polska dagstidningen Rzeczpospolita.

Österrikes förbundskansler Wolfgang Schüssel sade i en intervju i den tyska dagstidningen

Frankfurter Allgemeine Zeitung att EU bör ägna de kommande två åren åt att fundera över varför väljarna i Frankrike och Holland sade nej till den nya EU-konstitutionen. Därefter kan man göra ett nytt försök att ratificera fördraget.

Schüssel förmodar att det framför allt var EU:s utvidgning som fick de franska och holländska väljarna att rösta nej och han anser att det därför vore klok att minska utvidgningstakten. Österrike övertar EU-ordförandeskapet vid årsskiftet och Schüssel har själv vid flera tillfällen förklarat sig tveksam till ett turkiskt EU-medlemskap.

"Folk är oroade över att EU blir för stort om man tar med länder som exempelvis Turkiet och Ukraina. Om vi intar en mer försiktig linje, kan vi komma tillbaka till väljarna. Vi kan då säga att vi har förstått vad de menade och att vi har dragit lärdomarna", säger Schüssel i intervjun.

Enligt förbundskanslern bör nya folkomröstningar kunna hållas om två år. Förutsättningen är dock att det har skett "politiska förändringar i ett eller flera länder", en formulering som sannolikt syftar på det kommande presidentvalet i Frankrike och parlamentsvalet i Holland.

Den polske president Aleksander Kwasniewski anser att samtliga EU-länder bör hålla en folkomröstning om den nya EU-konstitutionen. Folkomröstningarna ska äga rum vid samma tidpunkt, i syfte att stimulera till debatt om unionens framtid. Det säger Kwasniewski till den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

"Folkomröstningarna måste äga rum på samma dag i samtliga länder […] även i de länder där man redan har röstat nej", säger Kwasniewski.

I intervjun säger sig Kwasniewski också vara bekymrad över vad han ser som en brist på verkliga politiska ledare i Europa:

"De flesta europeiska ledare förmår inte tänka bortom nästa val i det egna landet, det gäller även i Polen. Jag saknar personer som den tidigare kommissionsordföranden Jacques Delors, som arbetade för den europeiska saken."

Den nya tyska koalitionsregeringen mellan kristdemokraterna (CDU/CSU) och socialdemokraterna (SPD) kommer att använda Tysklands kommande EU-ordförandeskap till att försöka återuppta arbetet med att få den nya EU-konstitutionen ratificerad. Det framgår av den uppgörelse som kristdemokraterna och socialdemokraterna träffade den 11 november.

"Vi stödjer det konstitutionella fördraget", heter det i överenskommelsen, där de båda parterna också hävdar att konstitutionen gör unionen mer demokratisk, effektiv och öppen.

Samtidigt lovar man att mer aktivt verka för att konstitutionen godkänns, i samband med att Tyskland den 1 januari 2007 övertar ordförandeskapet i EU.

"Vi lovar att fortsätta ratificeringen av Europas konstitutionella fördrag efter det första halvåret 2006. Vi kommer också att under det tyska ordförandeskapet komma med nya impulser i det arbetet", sägs det i överenskommelsen.

Den nya tyska regeringen kan dock komma att få viss konkurrens när det gäller EU-konstitutionen. Också Finland – som innehar ordförandeskapet under den senare hälften av 2006 – har ambitionen att arbeta för en fortsatt ratificering. Finlands möjligheter avgörs dock av vad EU:s stats- och regeringschefer eventuellt beslutar vid toppmötet i juni 2006.

Det mesta talar dock för att det tidigast under senvåren 2007 kan bli aktuellt att återkomma till frågan om konstitutionen. I maj 2007 väljer Frankrike ny president och därefter håller Holland parlamentsval.

Den holländske premiärministern Jan Peter Balkenende har gjort klart att ett återupptagande av ratificeringen före valet är uteslutet, en uppfattning som sannolikt delas av den franska regeringen.

GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 97 December 2005

Tillbaka eller Startsidan