Tjänstedirektivet skjuts på framtiden

Det brittiska EU-ordförandeskapet har avbrutit ansträngningarna att försöka nå en överenskommelse om det kontroversiella tjänstedirektivet. Beslutet är en följd av att EU-parlamentets utskott för den inre marknaden nyligen sköt upp sin omröstning i frågan.

När det gäller EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv finns en betydande motsättning mellan i parlamentet och förslaget har resulterat i ett stort antal ändringsförslag.

Föredraganden Evelyn Gebhardts – tysk socialdemokrat – anser att det finns för många frågetecken i kommissionens förslag. Hon vill bland annat att hälso- och sjukvårdssektorn inte ska omfattas av direktivet. Dessutom är hon kritisk mot den så kallade ursprungslandsprincipen, som anger att en tjänsteleverantör ska följa reglerna i det medlemsland där företaget är baserat.

Utskottet kommer att behandla direktivet först den 21 november. Det innebär sin tur att parlamentets plenarbehandling inte kan äga rum förrän tidigast i januari, när Storbritanniens period som EU-ordförande är över.

"Vi kan inte ha en diskussion i ministerrådet innan EU-parlamentet har haft sin första behandling av tjänstedirektivet", säger en taleskvinna för det brittiska ordförandeskapet till EU-observer.

EU-kommissionen är bekymrad över att direktivet har försenats och för det brittiska ordförandeskapet har hittills sagt sig prioritera frågan. Nu förefaller man dock inställd på att lämna över ärendet till Österrikes ordförandeskap, som inleds den 1 januari.

EU-kommissionen vill avvakta med att lägga fler kompromissförslag tills parlamentet har sagt sitt. Då måste dess beslut jämkas ihop med vad som bestäms i ministerrådet, där frågan inte heller är färdigbehandlad.

"Om alla förslag till undantag skulle tillgodoses, så blir det inget tjänstdirektiv", säger EU-kommissionären Charlie McCreevy.

Det ursprungliga förslaget till tjänstedirektiv lades fram av den förra EU-kommissionären Frits Bolkestein och blev hårt kritiserat. Tanken är att tjänsteföretag ska agera fritt i EU utan att mötas av olika hinder och att reglerna i det land där företaget är etablerat ska gälla även om tjänsten säljs i ett annat land. En farhåga från svenskt håll är att detta hotar kollektivavtalen. Men även andra länder hade problem med direktivförslaget.

För en tid sedan presenterade den svenska regeringen i Bryssel ett förslag till förändringar i tjänstedirektivet. Regeringen vill att delar av direktivet skrivs om, så att det blir helt klart att det är värdlandets arbetsrätt och regler för arbetsmiljö som gäller.

Enligt Thomas Östros vill Sverige ha förändringar och klargöranden på framför allt fyra områden. Det svenska systemet med kollektivavtal som reglerar löner och andra förhållandena på arbetsmarknaden måste skyddas. Facket ska ha rätt att genomföra aktioner för att hävda sina rättigheter. Värdlandets regler (inte ursprungslandsprincipen) måste gälla när det handlar om arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Direktivet måste tydligt definiera vad som menas med "arbetstagare". Enligt Östros har förslaget utarbetats i nära samarbete med de svenska facken.

Kommissionär McCreevy, som medverkade vid pressträffen i Stockholm, ville inte kommentera Östros förslag. Han sa att kommissionen nu inväntar EU-parlamentets beslut, som skjutits upp till januari nästa år, och behandlingen i ministerrådet. – Men jag vet att det ursprungliga förslaget, som lades fram av den förra kommissionen, inte har en chans att "flyga", sa han.

"Hela EU, och Sverige i synnerhet, tjänar på en öppen marknad för tjänster. Men den kan aldrig tillåtas skapa social dumping. Vi vill med vårt förslag säkerställa kollektivavtalen och konflikträtten", säger näringsminister Thomas Östros till Svenska Dagbladet.

GÖSTA TORSTENSON
Kritiska EU-fakta nr 97 December 2005

Tillbaka eller Startsidan