Turkiet får inleda medlemsförhandlingar

Turkiet kan inleda förhandlingar med EU om medlemskap i unionen. Det stod klart sedan den turkiska regeringen i början av oktober accepterat EU:s förhandlingsvillkor. Beskedet kom först efter det att Österrike hade övergett kravet på att det i villkoren skulle framgå att förhandlingarna inte måste leda till medlemskap.

Den officiella förhandlingsstarten försenades dock med flera timmar. Först sent på kvällen avreste den turkiske utrikesministern Abbdulah Gül till utrikesministermötet i Luxemburg, för att medverka vid den ceremoni som skulle markera inledningen på förhandlingarna.

De 25 utrikesministrarna från EU:s medlemsländer hade då i drygt ett dygn försökt enas om villkoren för förhandlingarna med Turkiet. Den sista stötestenen var Österrikes krav på att det i villkoren måste framgå att förhandlingarna – som ett alternativ till fullt medlemskap – skulle kunna leda till "privilegierat partnerskap".

Den österrikiska regeringen var dock ensam om att ställa det kravet och man accepterade så småningom det nuvarande brittiska ordförandeskapets kompromissförslag. Det går ut på att man i förhandlingsvillkoren anger att EU kommer att acceptera Turkiet som EU-medlem först när unionen klarar av att ekonomiskt och administrativt ta emot Turkiet.

Av villkoren framgår också att Turkiet inte får hindra andra medlemsländer från att ingå och sluta avtal med internationella organisationer. I praktiken innebär det att Turkiet inte får stoppa Cypern – ett EU-land som inte erkänns av Turkiet – från att ingå internationella överenskommelser.

För att visa hur mycket Turkiet måste ändra för att bli ett EU-land kommer EU-kommissionen att överlämna en lista till Ankara med omkring 150 krav som ska uppfyllas, skriver Financial Times.

Tidningen har sett ett utkast till dokumentet som vittnar om att medlemsdiskussionerna troligen blir tuffare än väntat. Det är inte troligt att några förhandlingar startar förrän nästa år och tanken med EU-kommissionens lista är att understryka för Turkiet att landet nu måste koncentrera sig på att göra verklighet av de lagändringar som genomfördes 2003 och 2004.

EU ger Turkiet två år att totalförbjuda tortyr, införa religionsfrihet och upprätta civil kontroll över militären om ett medlemskap inom tio år ska bli möjligt.

Kommissionens kravlista tyder på att de kommande årens förhandlingar kommer att bli besvärliga. Den ska sannolikt också ses som ett sätt att tillmötesgå väljarna i flera EU-länder. Det finns ett betydande motstånd mot ett turkiskt EU-medlemskap i framför allt Österrike och Frankrike.

Det krävs "en betydande kulturrevolution" i Turkiet innan landet kan bli medlem i EU, det anser Frankrikes president Jacques Chirac. Chiracs uttalande gjordes dagen efter det att EU:s utrikesministrar hade gett klartecken för Turkiet att få inleda medlemsförhandlingar.

Efter ett möte med Italiens premiärminister Silvio Berlusconi uttryckte han sitt stöd för Turkiet, men förklarade sig samtidigt vara tveksam till om landet någonsin kommer att bli EU-medlem.

"Kommer man att lyckas? Jag vet inte, men jag hoppas det. Vad som står klart är att det kommer att ta mycket lång tid, åtminstone 10-15 år", sade Chirac enligt AFP.

Om EU godkänner Turkiet som EU-medlem, kommer den franska regeringen att låta väljarna ta ställning till frågan i en folkomröstning. Enligt ett nyligen gjort tillägg i Frankrikes författning, måste alla avtal som berör EU-medlemskapet efter 2007 underställas en folkomröstning.

Turkiet lovar att fullt ut genomföra de reformer som EU-kommissionen kräver för att landet ska kunna bli EU-medlem. Däremot avvisar man kommissionens villkor när det gäller Cypern som "oacceptabla".

"Vi är själva väl medvetna om att det finns mycket som måste åtgärdas och vi är fast beslutna att omedelbart ta itu med det", sade utrikesminister Abdullah Gül den 10 november, dagen efter det att kommissionen presenterade sin årliga rapport över kandidatlandet.

Gül avvisade dock kommissionens krav när det gäller Turkiets förhållande till Cypern som "oresonliga och oacceptabla". Utrikesministern syftade uppenbarligen på kravet att Turkiet ska öppna sina hamnar och flygplatser för grekcypriotisk trafik.

"Alla vet vilka frågor det handlar om och vår position ligger fast", sade Gül enligt AFP.

Turkiets villkor för att hörsamma kravet är att de internationella restriktionerna mot den turkcypriotiska norra delen av ön samtidigt hävs. Den del av Cypern som sedan drygt ett år är EU-medlem - och som kontrolleras av den grekcypriotiska regeringen – erkänns inte av Turkiet.

GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 97 December 2005

Tillbaka eller Startsidan