Sverige
har inte längre någon självständig säkerhetspolitik
I en värld av
skärpta och ökade sociala och ekonomiska motsättningar är
det lätt förlora det politiska sammanhanget. Den segrande
supermakten USA behövde en ny fiende för att kunna
upprätthålla sitt militärpolitiska herravälde efter
Berlinmurens fall. Mycket lägligt presenterade då den
konservative Harwardprofessorn Samuel Huntington sin teori om
civilisationernas kamp. När han förutspådde ökad
oförståelse mellan världskulturerna, inte minst mellan den
kristna världen och islam, passade detta som hand i handske
med USA:s globala ambitioner. I dessa ambitioner ingår att
säkerställa sitt behov av olja. USA importerar idag mer än
60 procent av sitt oljebehov. De flesta av världens till
volymen minskade oljereserver återfinns i länder med ett
stort antal muslimer.
Som en del i
civilisationernas kamp har begreppet "islamism" allt
oftare dykt upp i media. Islam är en religion med muslimer som
utövare, men med det nya begreppet ideologiseras islam utan
att ta hänsyn till att islam, liksom kristendomen, inom sig
innehåller många olika trosinriktningar. Reaktionärer och
främlingsfientliga krafter har allt aggressivare kunnat
angripa muslimer på samma sätt som de nu allt oftare också
angriper socialister och kommunister för hota den
västerländska civilisationen och värdena.
Genom Sveriges
inträde i EU har svensk utrikes- och säkerhetspolitik i
praktiken förlorat sin självständighet. Istället för att
driva en självständig utrikes- och säkerhetspolitik
underordnar sig regeringen och det stora flertalet
riksdagsledamöter vad som anbefalls i Bryssel. Några exempel:
Genom Schengen
har Sverige gjort avkall på en självständig asyl- och
flyktingpolitik. För att försvåra för utsatta personer att
lämna konfliktområden utanför EU kompletterade riksdagen
2004 Schengenavtalet med ett transportöransvar. Flyg- och
båtföretag kan tvingas betala en avgift på 46.000 kr om de
tar med passagerare utan pass och övriga tillstånd.
Den alliansfria
politiken är i praktiken avskaffad. Värnpliktsförsvaret har
gradvis omvandlas till ett EU-dirigerat insatsförsvar. Sverige
deltar med soldater för att upprätthålla USA:s
folkrättsvridiga ockupation av Afghanistan. Något sådant
skulle aldrig ha varit möjligt för EU-inträdet 1994.
Riksdagen beslutade i december att antalet soldater skall
utökas från dagens 92 till 375 under en tvåårsperiod.
Endast vänsterpartiet reserverade sig.
Varken från
Sverige eller EU kommer några protester mot USA:s ockupation
av Irak och amerikanska soldaters tortyr och mördande av
civila i till exempel Falluja. Istället uppträdde Sveriges
biståndsminister tillsammans med ockupationsregeringens
miljöminister på Stockholm International Water Symposium
2004. Valet under ockupation i höstas idylliserades av de
flesta politiker och tongivande massmedia.
Det finns en
samsyn mellan USA och EU att Iran inte skall få kapacitet att
utveckla kärnkraft för fredligt bruk med risk för att landet
även tillverkar kärnvapen. Samtidigt ställs inga som helst
politiska krav på att de västerländska kärnvapenländerna
och Israel skall avrusta sina kärnvapeninnehav. Svenska
regeringen instämmer. Seriösa bedömare som till exempel den
kanadensiske professorn Michael Choussudovsky hävdar att USA,
Turkiet och Israel redan har utarbetade planer för att angripa
Iran med mininukleära vapen om landet inte böjer sig för
USA:s och EU:s diktat.
Den svenska regeringen lägger
sig i den Palestinska myndighetens angelägenheter genom att
ställa upp på EU:s och USA:s terroriststämpling av Hamas, en
islamsk folklig rörelse och parti som har vunnit ett under
EU-överinseende i alla avseende genomfört demokratiskt val.
Efteråt kräver utrikesminister Laila Freivalds att Hamas som
representant för ett ockuperat Västbanken och Gaza
oreserverat skall erkänna staten Israel utan att precisera
till vilka gränser en två-statslösning i så fall skall
avse. Utan moraliska betänkligheter utökar Sverige och EU det
militära samarbetet med Israel.

Jan-Erik Gustafsson, ordförande
Kritiska EU-fakta
nr 98 Mars 2006
Tillbaka eller Startsidan
|