Nya förslag om EU:s tjänstedirektiv
EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv
syftar till att skapa fri rörlighet för tjänster i EU på
samma sätt som för varor och tjänster. Förslaget kritiseras
för att bana väg för lönedumpning och pressa fram
privatisering av offentliga tjänster.
I EU-parlamentet föreslås rader av ändringar
i kommissionens tjänstedirektiv. I en första rapport skrotas
ursprungslandsprincipen. Hälso- och sjukvårdsområdet samt
arbetsrätten lyfts ut.
EU-parlamentet har mycket att säga till om
när det gäller det kontroversiella tjänstedirektivet.
Parlamentet är medbeslutande tillsammans med ministerrådet.
En första rapport med ändringsförslag från
parlamentets inre marknadsutskott är starkt kritisk mot förre
kommissionären Fritz Bolkesteins direktivförslag.
Rapportören i utskottet, den tyska
socialdemokraten Evelyn Gebhardt, har i sin första rapport
koncentrerat sig på två huvudfrågor: Vilka områden ska
direktivet omfatta samt frågan om värdlandets eller hemlandets
löner och villkor ska gälla vid arbete i annat land.
Den viktigaste ändringen Evelyn Gebhardt föreslår
är att inte ursprungslandets arbetsvillkor och löner ska gälla
utan de ska regleras genom ett "ömsesidigt erkännande".
Det innebär "att en ekonomisk aktör som i en medlemsstat
utför en tjänst i överensstämmelse med denna medlemsstats
lagstiftning får utan hinder utföra en likadan tjänst i en
annan medlemsstat".
Den här skrivningen säger inget om vilka
regler som gäller om företaget flyttar verksamheten till ett
annat land, och LO ser den som ett lika stort hot som
ursprungslandsprincipen.
Fackliga rättigheter nämns inte, man
talar om lagar. Men för oss måste det stå lagar och
kollektivavtal. Skulle det här förslaget bli verklighet är
det ett lika stort hot mot den nordiska modellen som
ursprungslandsprincipen, säger LO:s ordförande Wanja
Lundby-Wedin.
Direktivet ska inte, enligt rapporten, påverka
arbetslagstiftningen. Samtidigt sade Evelyn Gebhardt vid ett möte
i EU-parlamentet i Strasbourg att hon kan tänka sig att när
arbetstagare är i ett annat land för att installera maskiner så
kan ursprungslandets villkor tillåtas, om "arbetet där
bara utförs under några dagar".
I Bolkesteins förslag var huvudprincipen
att ursprungslandets villkor skulle gälla i de länder där tjänsterna
utförs. Det är principen om att företag ska kunna nöja sig
med att följa lagar och regler hemifrån som har gett upphov
till oro för lagstadgad lönedumpning. Löneskillnaderna är
stora mellan inte minst de nya och gamla EU-länderna.
Värdlandet ska kontrollera att gästande företag
följer värdlandets regler. Hela den del av kommissionens förslag
som innehåller förbud mot att kräva en representant från ett
gästande företag och kontroll av det vill Evelyn Gebhardt
stryka.
En annan viktig ändring som hon föreslår
är att tjänster i allmänhetens intresse, som hälso- och
sjukvård, ska uteslutas, liksom spelverksamhet, utbildningstjänster
samt ytterligare ett 20-tal områden.
EU-ommissionens ursprungliga förslag var
att direktivet skulle gälla tvärs över hela tjänstesektorn
och öppna gränserna för fri handel och fri etablering.
Efter hårda påtryckningar från framför
allt Frankrike och Tyskland har kommissionen låtit förstå att
det ursprungliga direktivet ska omarbetas. Man kan bland annat tänka
sig att undanta "tjänster av allmänt intresse" från
direktivet.
I motiveringen av sina förslag påpekar
Gebhardt att flera av de områden som hon vill undanta vård,
skola, social omsorg, kultur, med mera är områden som EU
saknar gemensamma regler för i dag.
"Så länge det ännu inte finns någon
tydlig gemenskapsram för dessa tjänster är det meningsfullt
att undanta dem från tillämpningsområdet för förslaget till
direktiv", skriver hon.
Men sådana ramar är på väg. Förslaget
till EU-grundlag
innehåller en sådan artikel, påpekar Evelyn Gebhardt.
EU-konstitutionens artikel III-122 ger en rättslig
grund för "tjänster av allmänt ekonomiskt
intresse". Nyheten är att villkor och principer för sådana
tjänster, som inte är närmare definierade, ska fastställas
med majoritetsbeslut i EU när konstitutionen har trätt i
kraft.
Så även om känsliga områden som vård,
skola och omsorg av taktiska skäl lyfts bort från tjänstedirektivet,
så kan de komma tillbaka som en bumerang när (eller om) den
nya EU-grundlagen träder i kraft.
Evelyn Gebhardts andra rapport kommer i
slutet av maj. I juni är det omröstning i inre
marknadsutskottet och i oktober räknar man med att hela
EU-parlamentet ska rösta om tjänstedirektivet med alla ändringsförslag.
Men med tanke på att partigrupperna i parlamentet står långt
ifrån varandra lär det ta tid innan man är beredd att gå
till omröstning.
Konservativa och liberala parlamentsledamöter
kritiserar Gebhardtrapporten för att vara en hämsko och inte
en motor för EU:s utveckling.
Moderaten Gunnar Hökmark avvisar att, som
Evelyn Gebhardt föreslår, lyfta ut kontroversiella områden ur
direktivet med utsikten att de kan lyftas tillbaka senare:
Man kan inte lägga upp lagstiftningen på
en författning som ännu inte har trätt i kraft. Dessutom har
alla medlemsländer redan accepterat fri rörlighet och fri
konkurrens i det gällande fördraget, säger han.
Samtidigt pågår förhandlingar i EU:s
ministerråd, där regeringarna är företrädda. I denna fråga
lagstiftar parlamentet och rådet tillsammans.
Det
kommer att bli många förslag till ändringar, som
EU-kommissionen ska ta ställning till. Vad resultatet blir återstår
att se. Günter Verheugen, EU-kommissionär med ansvar för näringsliv
och industri, säger att han inte kan föreställa sig att man
kan plocka bort ursprungslandsprincipen ur direktivförslaget.
Nej-sidan drar ifrån i Frankrike
I en mätning, utförd av
opinionsinstitutet BVA och publicerad i tidskriften L´Express
den 21 april, uppger 58 procent av de tillfrågade att de tänker
rösta nej i den franska folkomröstningen om EU-konstitutionen.
Det är 5 procent mer än i en motsvarande undersökning för
tio dagar sedan.
Mätningen visar också att det framför
allt är till vänster på den politiska skalan som antalet
nej-sägare ökar. 62 procent av socialistpartiets sympatisörer
uppger att de kommer att rösta nej, tvärtemot partiledningens
önskan. Bland anhängarna till president Jacques Chiracs UMP
har stödet för konstitutionen däremot ökat till 69 procent.
Dagen efter, den 22 april, angav en mätning
publicerad i Metro och gjord av Market Tools, att 62,3 procent
av de tillfrågade tänker rösta nej till
EU-konstitutionen. Det är det största stödet hittills för
nej-sidan. Sammantaget har nu 23 opinionsmätningar i rad visat
på en ledning på nej-sidan.
Fler domar i
EU-domstolen
Förra året avgjorde EU-domstolen 665 mål,
året innan avgjordes 494 mål. Det tog också kortare tid att få
svar från domstolen. Ett förhandsavgörande klarades i
genomsnitt av på 23 månader jämfört med 25 månader 2003.
Handläggningstiden för ett överklagande minskade från 28
till 21 månader.
Domstolen fick 531 nya mål förra året.
2003 kom 561 nya mål in. Totalt fanns vid årsskiftet 840 mål
som väntades på avgörande.
JK kritisk till analys av
EU-konstitutionen
Justitiekanslern (JK) anser att regeringen
brister i analysen när det gäller huruvida den nya
EU-konstitutionen kräver en ändring av svensk grundlag. Det
skriver Riksdag & Departement, som har tagit del av JK:s
remissvar på regeringens promemoria om det nya fördraget.
Regeringen har hittills hävdat att
konstitutionen inte innebär att EU får mer makt på Sveriges
och riksdagens bekostnad. Men Justitiekansler Göran Lambertz
anser att det inte har gjorts någon ordentlig analys av
huruvida Sverige överlåter mer makt till EU genom den nya
konstitutionen.
"Detta
är enligt min mening anmärkningsvärt med tanke på den stora
vikt frågan har", skriver JK i sitt remissvar.
I sitt svar konstaterar JK också att
bristen på analys i promemorian gör det svårt för
remissinstanserna att bedöma om det behövs en grundlagändring
eller inte. Ett problem han också menar drabbar riksdagen, om
inte beslutsunderlaget förbättras.
Enligt JK innebär den nya konstitutionen
att det överstatliga inslaget ökar - bland annat inom det rättsliga
samarbetet och i remissvaret skriver Lambertz att "fördraget
leder sålunda till att riksdagens ställning försvagas".
Brittisk folkomröstning kan
ställas in
Om de franska väljarna säger nej till
EU-konstitutionen i folkomröstningen den 29 maj, kan den
brittiska Labour-regeringen komma att avlysa den egna folkomröstningen
i frågan. Det antydde den brittiske premiärministern Tony
Blair den 18 april.
Vid en presskonferens i London _ under den
pågående kampanjen inför valet den 5 maj _ sade Blair
visserligen att han förutsätter att det blir en brittisk
folkomröstning "oavsett utgången i andra länder".
Men han uteslöt inte att folkomröstningen avlyses:
"Om det inte finns någon
(konstitution) att rösta om. Man kan inte rösta om ingenting.
Men jag tror inte att det blir så. Jag utgår från att det
blir en folkomröstning."
EU-konstitutionen kan prövas
i tysk domstol
Den tyska författningsdomstolen kan komma
att granska EU:s nya konstitution. Peter Gauweiler, ledamot i förbundsdagen
för det lilla kristdemokratiska partiet CSU, tänker begära
att domstolen stoppar den planerade ratificering av
konstitutionen i maj. Han vill att författningsdomstolen först
ska pröva om konstitutionen är förenlig med tysk grundlag.
CSU-politikern Gauweiler vill också att
EU-konstitutionen ska underställas en folkomröstning i
Tyskland.
EU-parlamentet satsar på
propaganda
EU-parlamentet avsätter åtta miljoner
euro (73 miljoner kronor) till en
"informationskampanj" om EU:s nya konstitution, det
parlamentets budgetutskott beslutat. Satsningen ingår i ett förslag
om att lägga sammanlagt 24 miljoner euro (218 miljoner kronor)
på EU-information (läs propaganda).
Enligt utskottets rapportör i frågan, den
konservative spanske ledamoten Salvador Garriga Polledo, är
EU:s informationspolitik "ett av de viktigaste verktygen för
att öka medborgarnas demokratiska delaktighet".
Hans brittiska kolleger i samma
parlamentsgrupp är dock emot att pengar satsas på
informationskampanjer.
"Ingen inbillar sig att pengarna
kommer att användas till att objektivt förklara
konstitutionen. Jag befarar att det bara blir en propagandaövning
till förmån för konstitutionen.", säger Timothy
Kirkhope, ledare för de brittiska konservativa i parlamentet,
till EUobserver.
Egen arbetstidslag för vägtrafik
Regeringen föreslår att alla regler om
arbetstiden för så kallade mobila arbetstagare samlas i en nya
lag.
Med mobil arbetstagare menas den del av
arbetsstyrkan som förflyttar sig och som är anställd av ett företag
som transporterar personer eller varor på väg.
De föreslås få arbeta högst 48 timmar i
veckan räknat på en 4-månadersperiod och högst 60 timmar en
enskild vecka. På natten får de arbeta högst 10 timmar per
dygn och ska ha rätt till tidsbestämda raster.
Möjligheten att ersätta delar av
lagreglerna med kollektivavtal förslås också. Den nya lagen föreslås
börja gälla den 1 juli. Bakgrunden är EU-direktivet om vägarbetstid.
Byggnads har nio företag i
blockad
Fackförbundet Byggnads för en ständig
kamp mot arbetsgivare som inte vill teckna kollektivavtal. Det gäller
inte bara den uppmärksammade konflikten i Vaxholm. Just nu pågår
blockader mot nio byggföretag, varav fyra är utländska.
I Skåne blir utländska byggföretag allt
vanligare. Avdelningen i Lund har blockader på gång mot två företag.
Ett är svenskt, det andra arbetar med polsk arbetskraft som har
svenska F-skattesedlar. Även om inte antalet blockader ökar där
heller så blir problem med utländska byggföretag vanligare.
- Det rör sig om ett cyniskt utnyttjande
även hos en del av dem som skriver kollektivavtal. Vi har
indikationer på att de lönelistor vi får se ofta inte stämmer
med verkligheten och när man ser vilka förhållanden en del av
de här arbetarna lever under måste man reagera. Det är som om
de saknade människovärde, säger Tord Petterssons om är ordförande
i avdelningen i Lund
Tillbaka eller Startsidan
| 
