Danskt
vänsterparti säger ja till
EU-konstitutionen
Nästan två tredjedelar av Socialistisk Folkepartis
medlemmar säger ja till EU:s konstitution. Fem av åtta partier
i Danmark är nu på ja-sidan inför den kommande folkomröstningen.
Med 3.130 ja-röster (63,8 procent) mot 1.774 nej (36,2
procent) har medlemmarna i partiet SF föregripit den danska
folkomröstningen om EU-grundlagen.
- Jag är nöjd och glad i dag, vi har haft en flott och
demokratisk debatt, sa partiordföranden Holger K Nielsen när
resultatet av medlemsomröstningen presenterades strax före
jul.
Statsminister Anders Fogh Rasmussen var än mer översvallande
i sin kommentar:
- Detta är en milstolpe i dansk europapolitik där de
traditionella skiljelinjerna nu definitivt är borta. Vi har nu
ett historiskt avtal som samlar en stor majoritet bakom en
positiv och framåtriktad europapolitik.
Omröstningen i SF gällde dels synen på själva
EU-grundlagen, dels ett politiskt avtal mellan SF och fyra andra
partier om hur en antagen EU-grundlag ska hanteras i framtiden.
I avtalet är partierna eniga om att Danmark ska gå med på
att EU får ta majoritetsbeslut om bland annat miljöavgifter
och energiskatter.
Samtidigt är de fem eniga om att motverka majoritetsbeslut på
social- och arbetsmarknadsområdet. Idag krävs enhällighet för
beslut på dessa områden.
Men EU-grundlagen öppnar nya möjligheter för att ändra på
spelreglerna utan nya regeringsförhandlingar.
Syftet med avtalet är därför att stilla en oro för att EU
ska ta sig ökade befogenheter enbart med beslut på
regeringschefsnivå.
I sak innebär EU-avtalet som SF har godkänt inget nytt, det
reglerar bara tidigare kända ståndpunkter.
Men i bakgrunden spökar folkomröstningen i Danmark 1992 som
oväntat resulterade i ett nej till Maastrichtfördraget.
Först efter en "nationell kompromiss" om dansk
EU-politik och en ny folkomröstning året därpå kunde Danmark
förhindra att Maastrichtfördraget sköts i sank.
Det är en liknande situation som statsministern, och
rikstaktikern, Anders Fogh Rasmussen nu försöker förebygga.
Efter SF:s ja representeras nu nej-sidan enbart av Dansk
Folkeparti (22 av 179 mandat), Kristendemokraterna (4 mandat)
och vänsterpartiet Enhedslisten (4 mandat) i den danska
riksdagen, folketinget.
Fast nej-minoriteten i SF får lov att argumentera för sin
ståndpunkt i den fortsatta debatten.
- SF är inte ett ja-ja-ja-parti när det gäller EU. Vi ska
lyssna till vad alla progressiva krafter menar, sade
partiledaren Holger K Nielsen.
Pernille Frahm, tidigare medlem av EU-parlamentet och ledande
EU-kritiker i partiet, sade att hon var besviken.
- Men jag och andra kommer fortsatt att argumentera mot den
EU-grundlag som jag menar för till ökad militarisering och ökad
nyliberalism i EU, sade hon.
Partiet Enhedslisten liksom Folkebevaegelsen Mod EU var efter
SF- omröstningen snabba med att räcka ut en hand till SF:s
EU-kritiska tredjedel.
Tidpunkten för den danska folkomröstningen är inte bestämd.
Närmast står ett folketingsval i tur, tisdagen den 8
februari.
I detta rent inrikespolitiska perspektiv passar SF:s ja till
EU-grundlagen också fint in i statsministerns perspektiv.
- Avtalet innehåller garantier i förhållande till den danska
välfärdsmodellen, påpekade Fogh Rasmussen.
Det var nog därför ingen tillfällighet att den liberale
statsministern Anders Fogh Rasmussen lät minst lika glad för
SF:s ja som partiets EU-vänner gjorde.
Fempartiavtalet om EU-grundlagen innebär en delvis avväpning
av oppositionens kritik av regeringen.
Samtidigt varnade SF:s partiledare för att spå om den
kommande folkomröstningen om EU-grundlagen.
-
Sedan Dansk Folkeparti har tagit Turkiet som en gisslan är
det alltför tidigt att ta utgången för given, sade Holger K
Nielsen.
STAFFAN
DAHLLÖF
Kaos när EU-parlamentet röstade
ja till konstitutionen
Under kaotiska former röstade EU-parlamentet den 12 januari
jat till förslaget till ny konstitution för EU. Polska ledamöter
hävdade på plakat att konstitutionen blir EU:s död, brittiska
ledamöter påpekade att de inte stödde förslaget med sitt
namn, medan många som röstade ja viftade med små
EU-flaggor.
500 röstade ja, 137 röstade nej och 40 avstod. Av de 19
svenska ledamöterna röstade sju nej; junilistan, vänsterpartiet,
miljöpartiet och socialdemokraten Anna Hedh.
EU-parlamentet sade ja till Corbett och Méndez de
Vigo-rapporten _ ett betänkande som i korthet går ut på att
den nya EU-grundlagen är en bra kompromiss som medlemsländerna
bör säga ja till.
Beslutet har dock ingen praktisk betydelse. Det är medlemsländerna
själva som
- via folkomröstningar eller parlamentsbeslut -
ska bestämma om de säger ja eller nej till den nya
konstitutionen.
Ändå uppmärksammades omröstningen med ballonger, fanfarer
och champagne. Omkring 100 journalister bjöds in till
evenemanget. Ett antal "stora tänkare" bjöds också
in till ett tv-sänt rundabordssamtal med anledning av
beslutet.
Slutnota:
340.000 euro -
eller drygt 3,1 miljoner kronor. Allt bekostat av parlamentets
feta pr-konto.
Fingeravtryck
i nya svenska pass
Både fingeravtryck och en biometrisk bild av ditt ansikte
kommer att krävas i svenska pass framöver. Det har EU:s
justitieministrar enats om.
Tidigare har regeringen låtit antyda att fingeravtryck inte
var aktuellt i svenska pass. Svängningen beror på andra länders
inställning, enligt justitieminister Thomas Bodström.
Förre
fascisten Fini Italiens utrikesminister
Förre ledaren för den nyfascistiska rörelsen MSI,
Gianfranco Fini, har tagit över som utrikesminister i Italien
sedan Franco Frattini blivit EU-kommissionär.
Gianfranco Fini har i ett decennium strävat efter att förvandla
sitt parti Nationella alliansen, bildat 1994 som mer rumsren
efterföljare till MSI, till ett konservativt högerparti.
Fini har också jobbat hårt på att putsa sin egen image.
Han har till exempel tagit tillbaka ett uppmärksammat uttalande
som han gjorde för tio år sedan. Då beskrev han diktatorn
Benito Mussolini som 1900-talets störste politiker.
Körkort
på väg för EU-mopeder
Körkort i EU ska harmoniseras inom sex år, enades EU:s
transportministrar om i Luxemburg nyligen. Vidare ska körkort
införas för så kallade EU-mopeder.
- Sverige är i stort positiva till det här. Vi har ju redan
infört många av de här reglerna, säger Erik Kiesow,
kommunikationsråd vid Sveriges EU-representation i
Bryssel.
EU-mopeder (moped klass I), som får gå 45 kilometer i
timmen, har hett diskuterats i Sverige. En statlig utredning ser
nu över dagens regler om förarbevis på EU-moped.
Tjänstedirektiv
leder till sämre villkor
Frågan om tjänstedirektivets utformning är en ödesfråga
både för löntagarna och hela tjänstesektorn.
Det säger TCO:s ordförande Sture Nordh. TCO inleder en
offensiv om EU:s tjänstedirektiv.
- Ett
dåligt tjänstedirektiv leder till sämre villkor på
arbetsmarknaden, men också osund konkurrens för tjänsteföretagen.
Prostituerade
får igenom sina krav i Belgien
Myndigheterna i Antwerpen ska på försök dämpa
gatubelysningen i hamnkvarteren. Det sker efter ett krav från
den belgiska stadens prostituerade, som anser att det skarpa
ljuset från gatlyktorna stör dem i arbetet. Deras kunder trivs
bättre med lite lagom skum belysning, och eftersom torskarna
betyder en del för stadens ekonomi går man dem till mötes.
Ringholm
tar hand om EU-frågorna
Vice statsminister Bosse Ringholm har utsetts till
samordningsminister i regeringen för EU-frågor.
"Sverige har nu varit medlem i EU i tio år så det är
helt naturligt att EU-frågorna betraktas som andra inrikesfrågor
och därmed flyttas från UD till Statsrådsberedningen", säger
Bosse Ringholm i ett pressmeddelande.
De frågor som berörs omfattar flera departement och sakområden.
Bara frågor som berör EU:s utvidgning kommer i fortsättningen
att ligga under UD.
Rekordköp
av sprit i Estland
Svenskars och finländares spritköp i Estland ger
spritproducenterna rekord. De estniska spritproducenterna slog
alla rekord under december 2004. I jämförelse med december
2003 ökade försäljningen med mer än 80 procent.
Sammanlagt ökade försäljningen av alkohol i fjol med 38,2
procent.
Ordföranden för vodkaproducenternas förbund, Aleksander
Skoblov, bedömer att den ökade försäljningen så gott som
helt beror på finländarna och svenskarna som hämtar sin sprit
i Estland.
Nytt
tyskt parti kräver folkomröstning
Tyska vänsteraktivister bildade i mitten av januari ett nytt
parti, Partiet för arbete och social rättvisa. Huvudsyftet är
att bekämpa den socialdemokratiska regeringens omstridda
sociala nedskärningar, framför allt det minskade stödet till
långtidsarbetslösa.
Ett sextiotal delegater träffades i universitetsstaden Göttingen
för att fastställa partistadgar. Det nya partiet grundas av
utbrytare ur förbundskansler Gerhard Schröders
socialdemokratiska regeringsparti SPD.
Det nya partiet kräver också att en folkomröstning hålls
om förslaget till nya konstitution för EU. Under våren kan frågan
komma att avgöras. Därför tar TCO nu initiativ till träffar
med samtliga politiska partier, säger Sture Nordh.
Jordbruksministern
tror på konkurrens
EU:s nya jordbrukspolitik innebär tuffare tider för de
svenska jordbruksföretagen, sade jordbruksminister Ann-Christin
Nykvist när hon i mitten av januari besökte Skaraborg.
- Bidragen kommer att minska och marknadens villkor kommer att
gälla, sade Nykvist.
Ann-Christin Nykvist menade att de svenska jordbrukarna måste
sikta på den svenska marknaden för att få svenskar att äta
svensk mat.
Var
femte kan rösta på Junilistan
Var femte svensk skulle kunna tänka sig att rösta på
Junilistan om det vore riksdagsval idag, enligt Field Work
Scandinavia, ett systerbolag till opinionsinstitutet Temo. Om
partiets ställer upp i valet 2006 lutar det åt ett
socialliberalt program precis i mitten.
Junilistans sympatisörer diskuterar just nu via Internet om
partiet ska ställa upp i valet 2006. Undersökningen visar att
19 procent skulle kunna tänka sig att rösta på Junilistan om
det vore val idag.
Sänkning
av spritskatten dröjer
Tidigast till våren kan det bli aktuellt med en sänkning av
den svenska spritskatten, enligt finansminister Pär
Nuder.
Regeringens utredare Kent Härstedt föreslog sänkt
spritskatt med 40 procent, men Nuder vill inte låsa sig för någon
nivå, eller för om det verkligen blir en sänkning.
- Det är det som är förslaget. Men det ska vägas mot de
konsekvenser som en sänkning av alkoholskatten får. Det är
ingalunda ett lätt beslut, säger Pär Nuder.
Britternas
EU-fråga klar
"Bör Storbritannien godkänna fördraget som upprättar
en konstitution för den Europeiska unionen?"
Exakt så lyder den fråga som britterna ska få besvara i en
folkomröstning någon gång nästa år. Premiärminister Tony
Blair presenterade nyligen det lagförslag som ska bli omröstningens
formella grund.
Dessförinnan
kommer dock ett vanligt parlamentsval. Blair har ännu inte
offentliggjort datum, men de flesta räknar med att det blir
torsdagen den 5 maj i år.
Tillbaka eller Startsidan
| 
