|
Franska
protester hot mot EU-konstitutionen
Utebliven post, inställda läkarbesök, stängda
skolor och strejker inom tågtrafiken. Frankrike har den senaste
tiden upplevt en ny våg av strejker. Inte bara inom den
statliga sektorn utan också på en del håll på den privata
sidan.
Inom postsektorn handlar det om missnöje med vad de
anställda ser som en kommande privatisering av det franska
postverket. På järnvägarna råder missnöje med nedskärningen
som kostar 3.600 anställda jobbet. De statliga tjänstemännen
klagar på sänkta löner och på att de som går i pension inte
längre ersätts.
Inom sjukvårdssektorn växer missnöjet med ett
nytt reformförslag. Det går bland annat ut på att fransmännen
får vänja sig vid att inte gå till en specialist direkt utan
att först ha en remiss från en allmänläkare. Och fransmännen
ser också ut att bli tvungna att välja sin husläkare vilket
upprör en stor del av läkarkåren.
Regeringen har dessutom börjat luckra upp
35-timmarsveckan. Det handlar framför allt om att öka
flexibiliteten i arbetslivet och att åter öka arbetsgivarnas möjligheter
att ta ut ökad övertid.
Men den franska regeringen rör sig i minerad terräng.
Den senaste tidens strejker tycks inte innebära slutet. Enligt
franska tidningar väntar nya strejker under våren. Fortsatta
sociala konflikter kan komma att blanda sig i debatten inför
den stundande folkomröstningen om EU:s nya konstitution.
Frankrike är ett av många EU-länder som kommer
att hålla en folkomröstning om EU-konstitutionen. Den 29 maj
ska fransmännen rösta.
"De europeiska väljarna kommer att godkänna
den nya EU-konstitutionen när de inser dess förtjänster."
Det sade Frankrikes president Jacques Chirac efter det att det
franska parlamentet hade godkänt den lagändring som möjliggör
en folkomröstning.
Beslutet om författningsändringen fattades av
nationalförsamlingen och senaten vid en gemensam session i
slottet i Versailles. 730 ledamöter röstade för lagändringen,
66 röstade emot och 96 avstod från att rösta.
Såväl det konservativa regeringspartiet UMP som
det oppositionella socialistpartiet står bakom den nya
EU-konstitutionen. På nej-sidan återfinns kommunistpartiet, en
rad vänsterpartier, den största landsorganisationen CGT,
dessutom betydande minoriteter inom socialistpartiet och gröna,
som båda hållit medlemsomröstning i frågan. Den
nationalistiska högern och Le Pens Nationella front är också
motståndare till den nya EU-konstitutionen.
Kommunistpartiets parlamentsledamöter röstade nej
till författningsändringen. De anser att konstitutionen banar
väg för "ett ultraliberalt Europa".
"Europa har förlorat riktningen. Vi måste säga
nej för att Europa ska återfå sin betydelse - sociala
framsteg, demokrati och fred", sade ledaren för
kommunistpartiet, Marie-Georges Buffet, efter omröstningen.
I takt med att folkomröstningen om EU:s nya
konstitution närmar sig förefaller det franska ledarskapet
allt nervösare. Såväl premiärminister Jean-Pierre Raffarin
som centralbankschefen Christian Noyer befarar att väljarna
kommer att utnyttja folkomröstningen för att protestera mot
regeringen.
Enligt en opinionsmätning publicerad i Journal du
Dimanche den 6 februari, har 46 procent av de tillfrågade ännu
inte bestämt sig för hur de ska rösta. 25 procent svarar att
de kommer att rösta ja och 20 procent att de tänker rösta
nej.
De som tänker rösta nej anger som skäl att
Frankrike håller på att bli för marknadsliberalt, den
ekonomiska och sociala situationen i landet och debatten om
Turkiets EU-medlemskap.
Väljare kan helt enkelt säga nej till
EU-konstitutionen därför att de är motståndare till den
borgerliga regeringens antisociala och ekonomiskt misslyckade
politik.
När
Frankrikes största fackförening, CGT, med stor majoritet
nyligen beslutade att avvisa EU-konstitutionen, var det också
med motiveringen att den befäster den liberala marknadsekonomin
på bekostnad av sociala prioriteringar. Efter omröstningen
manade också CGT:s generalsekreterare, Marie-George Buffet, de
franska arbetarna till "mobilisering mot den liberala
politiken och att använda folkomröstningen för att kräva en
annan politik i Frankrike och Europa".
Den franska regeringen har nu förklarat sig beredd
att tillmötesgå fackföreningarnas krav på löneökningar.
Regeringens omsvängning i frågan ses som ett försök att
undvika ett nej i folkomröstningen om EU:s nya
konstitution.
Den 13 mars meddelade premiärminister Raffarin att
löneförhandlingarna med statstjänstemännen ska återupptas.
Beskedet kom efter det att flera omfattande strejker hade
lamslagit flyg- och järnvägstrafiken. Samtidigt hade minst
600.000 arbetare demonstrerat mot planerade minskningar av de
offentliga utgifterna.
"Raffarin är uppenbarligen orolig för att
missnöjet ska leda till att folk säger nej till konstitutionen
i folkomröstningen den 29 maj. Men frågan är om det räcker
med en procents löneökning för att lugna opinionen", säger
den politiska analytikern Mariette Sineau till Reuters.
Fackföreningarna har välkomnat regeringens reträtt,
men flera bedömare anser att eftergifterna snarast kan komma
att leda till ökade krav. Det gäller inte minst den omfattande
kritiken mot att luckra upp 35-timmarsveckan.
Också
Turkiets EU-medlemskap och EU:s tjänstedirektiv anses kunna påverka
resultatet i folkomröstningen om konstitutionen, men i de frågorna
har regeringen valt en annan taktik. När det gäller Turkiet
har president Chirac banat väg för en separat folkomröstning
och i frågan om tjänstedirektivet har regeringen själv riktat
skarp kritik mot det liggande förslaget.
Kroatien
får inte börja förhandla med EU
Kroatien får inte som planerat börja förhandla om
EU-medlemskap. Den 16 mars beslutade EU:s utrikesministrar att förhandlingsstarten
skjuts upp på obestämd tid. Anledningen är att den kroatiska
regeringen inte har gripit och till krigsförbrytartribunalen i
Haag överlämnat den misstänkte krigsförbrytaren Ante
Gotovina.
"Öppnandet av medlemsförhandlingarna har
skjutits upp", heter det i ett uttalande som antogs av de
25 utrikesministrarna i Bryssel.
En majoritet av ministrarna var vid mötet emot att
inleda förhandlingar innan Kroatien har överlämnat den förre
generalen Ante Gotovina till tribunalen. Som en uppmuntran till
regeringen i Zagreb godkände ministrarna dock en plan för de
kommande förhandlingarna.
När den kroatiske premiärministern Ivo Sanader
samma dag mötte EU-parlamentets utrikesutskott, var han mycket
missnöjd med ministrarnas besked:
"Dagens beslut är mycket otillfredsställande.
Kroatien förtjänar att snarast få inleda förhandlingar."
Aktionsdag
mot EU-konstitutionen
Attac, organisationen som bland annat vill införa
en Tobinskatt på internationella valutatransaktioner, uppmanar
till motstånd mot EU:s förslag till konstitution. De kallar
till en europeisk aktionsdag mot konstitutionen den 19 april i
Bryssel.
Nyligen höll Attac en internationell konferens i
tyska Stuttgart, och i ett uttalande kritiserade konferensen
bland annat konstitutionens imperialistiska ambitioner och att
den avviker från välfärdsstatens principer. Talare ansåg att
konstitutionen grundlagsfäster nyliberalismen.
Holland
folkomröstar i juni
Hollands folkomröstning om EU-konstitutionen kommer
att hållas den 1 juni. Det uppger den oberoende kommitté som
har i uppgift att organisera folkomröstningen.
Kommittén har också i uppdrag att ta fram en
"objektiv" kortversion av EU-konstitutionen samt fördela
en miljon euro (drygt nio miljoner kronor) i bidrag till de båda
sidorna i den kommande kampanjen.
Man har dessutom fattat beslut om den fråga
som väljarna ska ta ställning till i folkomröstningen: "Är
du för eller emot att Holland godkänner det fördrag som upprättar
en konstitution för Europa?".
Folkomröstningen är inte bindande men en majoritet
av partierna i parlamentet har deklarerat att resultatet ska
respekteras. Det är Hollands första folkomröstning sedan
landet 1848 blev en parlamentarisk demokrati.
Enligt en undersökning i februari, utförd av
nyhetskanalen Twee Vandaag, kommer 44 procent av väljarna att säga
nej till EU-konstitutionen i folkomröstningen den 1 juni. 30
procent av de tillfrågade uppgav att de skulle rösta ja och 23
procent hade ännu inte bestämt sig.
I en opinionsmätning i januari uppgav 30 procent
att de tänkte rösta ja, 30 procent att de tänkte rösta nej
och 40 procent att de inte hade bestämt sig.
Dansk
EU-folkomröstning i september
Den danska folkomröstningen om EU-konstitutionen
kommer att hållas den 27 september. Det meddelade statsminister
Anders Fogh Rasmussen sedan han i slutet av februari hade
diskuterat frågan med de övriga EU-positiva partierna i
folketinget.
- Jag har kommit överens med de andra partierna om
att en folkomröstning ska äga rum den 27 september. Därmed
kommer det att finnas gott om tid för debatt, sade Fogh
Rasmussen vid en presskonferens efter mötet med
partierna.
Bakom måndagens beslut står regeringspartierna
Venstre och Konservative Folkeparti samt socialdemokraterna,
Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre.
Också Dansk Folkeparti, som är motståndare till
EU-konstitutionen, uppges acceptera förslaget.
Det blir den sjunde gången som en folkomröstning
om EU hålls i Danmark.
EU
enades om ny Europolchef
Den bittra prestigestriden kring vem som ska ersätta
tysken Jürgen Storbeck som chef för EU:s polissamarbete
Europol har avgjorts.
Tyskland vill behålla kontrollen över den allt mäktigare
posten. Italien, Spanien och Frankrike har samma anspråk. Ordförandelandet
Luxemburgs regering krävde ett beslut.
Valet föll Max-Peter Ratzel från Tyskland.
Wibe
fortsätter kampen för folkomröstning
- Vi som arbetar för en folkomröstning om
konstitutionen kommer inte att kapitulera, sade Sören Wibe
sedan han i början av mars valts till ordförande i Föreningen
Socialdemokratiska EU-kritiker.
- Tyvärr verkar den borgerliga alliansen och vårt
parti i det tysta ha enats om att tiga ihjäl denna fråga.
Vår enda utväg är kanske att samla in namn som
tvingar fram en medlemsomröstning inom socialdemokratin, sade
Wibe som vill undvika detta men samtidigt inte kan se hur
demokratiska värden ställs åt sidan om en folkomröstning
inte genomförs.
Portugal
vill EU-rösta i december
Portugals nye premiärminister José Socrates
meddelade den 12 mars att han siktar på att hålla folkomröstning
i december om EU:s nya författning. Helst skulle han se att
folkomröstningen hölls samtidigt som Portugal går till
kommunalval, sade socialistledaren Socrates i sitt
installationstal i samband med att han avlade sin ämbetsed.
För att en gemensam valdag ska kunna bli verklighet
måste emellertid en ändring i Portugals författning genomföras.
Regeringsparti
vill snabbt ha in Island i EU
Det regerande isländska Framstegspartiet vill
inleda medlemskapsförhandlingar med EU redan under den här
mandatperioden. På partiets hemsida finns ett utkast till nytt
partiprogram, enligt vilket resultatet av förhandlingarna med
EU ska bli föremål för en folkomröstning våren 2007,
samtidigt med nästa val till det isländska parlamentet,
alltinget.
Det är första gången Framstegspartiet, eller
Framsoknarflokkurin som det heter på isländska, så entydigt föreslår
förhandlingar med EU, och dessutom att det bör ske
snabbt.
EU-parlamentet
satsar på propaganda
EU-parlamentet avsätter åtta miljoner euro (73
miljoner kronor) till en "informationskampanj" om EU:s
nya konstitution, det beslutade parlamentets budgetutskott den
15 mars. Satsningen ingår i ett förslag om att lägga
sammanlagt 24 miljoner euro (218 miljoner kronor) på
EU-information.
Brittiska
ledamöterna i EU-parlamentet är emot att pengar satsas på
propagandakampanjer: "Ingen inbillar sig att pengarna
kommer att användas till att objektivt förklara
konstitutionen. Jag befarar att det bara blir en propagandaövning
till förmån för konstitutionen.", säger Timothy
Kirkhope, ledare för de brittiska konservativa i parlamentet,
till EUobserver.
Tillbaka eller Startsidan
| 
