Skäms Marit Paulsen!
Kommer ni ihåg EU-missionärernas löften inför folkomröstningen 1994? Så här sade Marit Paulsen, ”bondkärringen från Yttermalung” som sålde sig till EU-etablissemanget:

”Ett par av mina hjärtefrågor har behandlats väl i förhandlingarna. Jag tänker på den fortsatta kontrollen av salmonella och förbudet mot foderantibiotika. Här har EU accepterat Sveriges synsätt och detta är två områden där vi i Sverige, med våra strängare regler och erfarenheter av god djurhållning i praktiken, kan vara goda förebilder för de andra EU-länderna.”

Innan vi gick med i EU var Sverige ett av Europas få salmonellafria områden. Det var ett resultat av att vi själva kunde bestämma vilka kontroller som skulle utföras vid gränserna. Den effektiva salmonellakontrollen fick vi inte behålla efter EU-inträdet. Regeringen lovade att hitta på ett nytt, EU-tillåtet system med garantier. Det fungerade inte. Livsmedelsverket har konstaterat att det bluffas med intygen och att salmonellan i importerat kött har ökat kraftigt. Men inte ens denna bristfälliga salmonellakontroll får vi behålla. Det har EU:s domstol i Luxemburg nu bestämt.

Sverige får inte fortsätta med dagens kontroller av kött, ägg och mjölk från andra EU-länder. Kontrollerna, som i första hand gäller salmonella, hindrar den fria rörligheten och strider mot EU:s regler. 

Enligt svenska regler måste den som importerar kött, hönsägg och obehandlade mjölkprodukter från övriga EU anmäla leveransen minst 24 timmar i förväg till hälsomyndigheterna på orten. Varorna kontrolleras sedan hos importören.

Enligt EU:s regler får stickprovskontroller ske av livsmedel, men de svenska kontrollerna går för långt. Systemet med föranmälan och kontroll när varan förs in i landet strider mot direktivet om veterinärkontroll och hindrar den fria rörligheten för varor, konstaterar EU-domstolen. Enligt EU:s regler ska den veterinära kontrollen av kött och andra livsmedel ske i ursprungslandet där ett intyg ska utfärdas om att hygienkraven uppfylls.

Sverige har försvarat kontrollerna med att de behövs för att hindra spridningen av salmonella och att flera medlemsländer brister i sin kontroll.

Men EU-domstolen anser att ett land inte kan använda andra länders tillkortakommanden för att försvara ett brott mot EU-reglerna. Domstolen påpekar också näsvist att Sverige genom sina inhemska kontroller visar en uppenbar brist på förtroende för de undersökningar som har skett i exportlandet. 

EU-domstolen underkänner även argumentet att de svenska reglerna egentligen inte har inneburit något hinder, eftersom importen av kött från andra EU-länder har ökat sedan Sverige blev medlem i EU. Ett regelbrott är ett regelbrott och det spelar ingen roll att det inte har fått några negativa följder, menar perukstockarna i Luxemburg.

Skäms Marit Paulsen, och ni andra som lurade svenska folket in i EU!

Aftonbladet ljuger!
EU-toppmöte i Bryssel. Det blev som vanligt. En sladdrig kompromiss. Eller vad ni nu vill kalla det att EU:s tjugofem stats- och regeringschefer efter en lång, intensiv och ibland förvirrad förhandlingsnatt klockan tre på lördagsmorgonen till sist kunde konstatera att de var överens om en budget för åren 2007 - 2013.

Den nya långtidsbudgeten innebär att EU:s samlade utgifter för regionalstöd, jordbrukspolitik och andra områden för hela perioden kommer att uppgår till 862,3 miljarder euro motsvarande 1,045 procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst. Det slutbud som förkastades av bland annat Storbritannien och Sverige när förhandlingarna bröt samman i juni låg på 871 miljarder euro.

En nyckelfråga i förhandlingen har varit den omstridda brittiska specialrabatten. I den nu antagna budgeten är Storbritannien redo att under hela perioden avstå från 10,5 miljarder euro av rabatten. Men i gengäld har Storbritannien krävt att Frankrike, EU:s största jordbruksland, åtminstone skulle öppna för möjligheten till en jordbruksreform under budgetperioden.

Detta löser man genom ett beslut om att alla EU:s utgifter ”inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken” och alla poster på intäktssidan ”inklusive den brittiska rabatten” ska ses över mitt i budgetperioden. Kraven på jordbruksreform och kraven på permanent förändring av den brittiska rabatten kedjas därmed fast vid varandra. Men betydelsen är minimal eftersom alla länder har vetorätt.

Som vanligt tillhör det dramaturgin att alla utropar sig själv som segrare. Och massmedia hakar på. Aftonbladets rubricerar toppmötet med ”Miljardklipp för Persson” och i underrubriken påstår man att ”EU:s ja till budgeten i natt ger Sverige 10 miljarder”. Det är ljug.

I den nu antagna budgeten får Sverige 45 miljoner euro i en årlig extra rabatt på EU-avgiften (315 miljoner euro under budgetperioden) och sammanlagt 870 miljoner euro i extra stöd till landsbygdsutveckling. Därmed har Sverige fått ytterligare 700 miljoner euro jämfört med det förra brittiska förslaget.

Men den svenska så kallade nettoavgiften blir med den nya budgeten något högre än i dag. Alltså precis tvärtemot vad Aftonbladet försöker inbilla sina läsare.

Och Sverige förblir en av EU:s största nettobetalare. Enligt siffror som statsminister Göran Persson presenterade vid sin slutpresskonferens ligger Sverige på andra plats efter Tyskland i nettobetalarligan.

Fri konkurrens på järnvägar inom EU
Från och med 2010 ska fri konkurrens råda på alla internationella järnvägslinjer för persontrafik inom EU. Det beslutade EU:s transportministrar i början av december.

Beslutet innebär att en internationell operatör skulle kunna öppna en järnvägslinje mellan exempelvis Tyskland och en svensk stad. Även Sveriges för närvarande enda internationella järnvägslinje för persontransporter, den som går till Oslo skulle kunna utsättas för konkurrens.

Redan sedan tidigare har EU bestämt att godstrafiken ska vara öppen för konkurrens. Här har dock en del länder varit långsamma med att avreglera sina marknader, vilket gjort att svensk godstrafik kan utsättas för utländsk konkurrens, men svenska Green Cargo har problem att konkurrera på flera utländska marknader.

Sverige ordförandeland andra halvåret 2009
Sverige blir ordförande i EU under andra halvåret 2009. EU-länderna har enats om turordningen fram till 2018, då Estland som sista land får axla ordförandeskapet.

Sverige driver på för ökade kontroller
Justitieminister Thomas Bodströms initiativ för att alla telesamtal och e-post i EU ska lagras för att hjälpa polisen, som det heter att spåra terrorister, blir verklighet. EU-parlamentet har godkänt att tele- och datatrafiken ska sparas i minst sex månader och högst två år.

Storbritannien lockar arbetskraft från öst
Över 290.000 personer från östra Europa har ansökt om att få arbeta i Storbritannien sedan utvidgningen av EU i maj 2004. Det visar siffror som den brittiska regeringen offentliggjorde i slutet av november. Antalet överstiger vida de uppskattningar på 5.000-13.000 ansökningar om året som det brittiska inrikesministeriet redovisade för två år sedan.

Främst är det polska medborgare som har sökt arbete i Storbritannien (58 procent). 14 procent av ansökningarna kommer från medborgare i Litauen och 11 procent från medborgare i Slovakien.

Siffrorna visar också att ansökningarna om arbetstillstånd ökade markant under det tredje kvartalet i år. Under perioden juli-september inkom omkring 59.000 ansökningar, vilket är fler än under något tidigare kvartal.

I samband med att EU den 1 maj 2004 utvidgades med tio nya medlemsländer, valde flertalet av de 15 ”gamla” länderna att införa restriktioner för arbetskraft från de nya medlemmarna. Storbritannien var, tillsammans med Irland och Sverige, de enda länderna som inte införde restriktioner. Storbritannien valde dock att begränsa tillgången till sociala förmåner för arbetskraft från Öst- och Centraleuropa.

Öppna rådsmöten får vänta
Det brittiska EU-ordförandeskapets planer på att öppna ministerrådets debatter för allmänheten verkar för ögonblicket vara avförda från dagordningen, skriver Financial Times (5 december). Enligt tidningen är den franska regeringen kritisk till planerna och även i EU-parlamentet är intresset påfallande svalt. 

Storbritannien har föreslagit att tv-kameror ska installeras i de lokaler där ministerrådet möts, för att göra det möjligt för allmänheten att följa lagstiftningsarbetet i unionen. Men franska regeringstjänstemän befarar att det kommer att göra arbetet mindre effektivt och att känsliga frågor i stället kommer att diskuteras i korridorerna, skriver tidningen. 

Inte heller EU-parlamentet – som normalt brukar kritisera rådet för bristande öppenhet – har visat tillräckligt intresse. En deklaration som kräver öppna ministerrådsmöten, tillkommen på brittiskt initiativ, har hittills undertecknats av endast 207 ledamöter. För att initiativet ska behandlas, måste det senast den 5 december ha samlat 367 namn. 

EU vill öppna försvarsindustrin för konkurrens
EU:s försvarsministrar undertecknade nyligen en avsiktsförklaring om att öppna den europeiska försvarsindustrin för mer konkurrens. Överenskommelsen är dock frivillig och avser endast länderna inom unionen. Försvarsmateriel har hittills hållits utanför principerna för den inre marknaden, med hänvisning till att det rör nationella säkerhetsintressen.

Överenskommelsen är en framgång för den nystartade Europeiska försvarsmaterielbyrån (EDA). Byråns uppgift är bland annat att samordna EU-ländernas tillverkning och upphandling av materiel. 

Inom EDA hoppas att överenskommelsen sak leda till att trycket ökar för att åstadkomma en öppen marknad när det gäller försvarsmateriel. En webbplats ska upprättas där medlemsländerna kan offentliggöra anbud om försvarskontrakt. Tanken är att det på sikt ska leda till en alleuropeisk försvarsindustri och att länderna undviker att utveckla samma produkter.

Makedonien får kandidatstatus
Vid det nu avslutade toppmötet i Bryssel, enades EU:s stats- och regeringschefer om att ge Makedonien officiell status som kandidatland. Det innebär dock inte att Makedonien automatiskt får inleda förhandlingar om EU-medlemskap.

I slutsatserna från toppmötet heter det att Makedonien har gjort ”betydande framsteg” när det gäller såväl att garantera minoritetsgruppers rättigheter som att förverkliga det stabiliserings- och associationsavtal landet har med EU.

Makedonien är nu det för närvarande tredje kandidatlandet i EU. I oktober fick Turkiet och Kroatien samma status.

Europafacket agerar i Vaxholmsfallet
Europafacket uppmanar samtliga medlemsorganisationer att trycka på för att EU-regeringarna ska ingripa i EG-domstolens behandling av den så kallade Vaxholmskonflikten. Konflikten handlar om vilket lands regler på arbetsrättens område som ska gälla och hur dessa förhåller sig till EG-rätten. 

”Ett sådant principiellt fall som rör arbetsmarknaden har vi inte haft förut. Kommer EG-domstolen att tillförsäkra att lönenivåerna inom EU kan bibehållas och förbättras, eller kommer den inre marknadens logik att leda till en harmonisering i neråtgående riktning?”, säger TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär till TCO-Tidningen. 

Juncker vill se ökad roll för eurogruppen
Eurogruppen – de tolv EU-länder som har euron som gemensam valuta – bör axla en mer aktiv roll i den europeiska unionen. Det menar Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker, som tror att det skulle hjälpa EU ur den nuvarande krisen. 

”Om ingenting hjälper och om den här situationen fortsätter, skulle jag tveklöst höra till dem som vill att eurogruppen ska ta initiativet”, säger Juncker till Financial Times Deutschland (12 december). 

Enligt Juncker – som också är ordförande för de tolv euroländerna – kan gruppen bland annat väcka liv i den nu avsomnade frågan om EU:s nya konstitution: 
”Man kan visa att det går att åstadkomma något i en mindre gruppering”.

Tillbaka eller Startsidan