|
EU:S ledare splittrade om den nya konstitutionen
Vid toppmötet i juni beslutade EU:s stats- och
regeringschefer att tiden för ratificering av EU:s nya
konstitution ska utsträckas. Ingen bortre tidsgräns har
angivits, men i ett uttalande från toppmötet sägs det att
EU:s ledare kommer att mötas under det första halvåret 2006 för
att "enas om en fortsättning av processen". Enligt
den ursprungliga planen var avsikten att konstitutionen skulle
träda i kraft i november 2006.
Anledningen till beslutet att skjuta upp ratificeringen, var
framför allt att väljarna i Frankrike och Holland i folkomröstningar
sade nej till den nya konstitutionen. En bidragande faktor var
också den brittiska regeringens beslut att ställa in en
planerad folkomröstning i frågan.
Det är EU:s medlemsländer som nu själva avgör hur de vill
gå vidare med ratificeringsprocessen. De flesta länderna har
valt att avlysa planerade folkomröstningar eller avbryta
ratificeringen i parlamenten. Luxemburg valde dock att fullfölja
planerna på en folkomröstning, och Cypern, Malta och Estland
avser att fullfölja behandlingen i sina respektive parlament.
För Sveriges del innebär toppmötets beslut att regeringen
inte kommer att lägga någon proposition i frågan i höst. Något
som i sin tur betyder att riksdagen inte, som tidigare aviserat,
kommer att fatta beslut om konstitutionen i slutet av året.
Förutom Storbritannien har även Polen, Portugal,
Danmark, Irland och Tjeckien beslutat att skjuta upp sina
folkomröstningar tills vidare.
Vad som kommer att hända med EU-konstitutionen står skrivet
i stjärnorna. De EU-ledare som uttalat sig i frågan är minst
sagt splittrade.
I Danmark var en folkomröstning planerad att hållas
den 27 september. Det beslutade regeringen i februari,
efter samråd med de övriga EU-positiva partierna i
folketinget. Bakom beslutet stod regeringspartierna Venstre och
Konservative Folkeparti samt socialdemokraterna, Socialistisk
Folkeparti och Radikale Venstre. Danmarks statsminister, Anders
Fogh Rasmussen, har dock sagt att man skjuter upp folkomröstningen
tills vidare. "[...] naturligtvis kan vi inte lägga fram fördraget
för en folkomröstning i Danmark eftersom det inte finns något
fördrag att rösta om", sade Rasmussen.
Hans-Gert Pöttering, ledare för den kristdemokratiska
gruppen i EU-parlamentet, tror att EU-konstitutionen kan återkomma
på Frankrikes dagordning efter presidentvalet våren
2007.
"De signaler jag får från Frankrike säger att man
under en ny president på nytt kan aktualisera
konstitutionen", sade Pöttering i samtal med journalister
den 31 augusti. Han fortsatte:
"Vi kan inte tillåta att de franska och holländska
nej-rösterna innebär ett nej också i de övriga medlemsländerna."
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, menar att
EU-konstitutionen inte kommer att återupplivas under överskådlig
tid. I ett tal i Polen, i samband med firandet av fackföreningsrörelsen
Solidaritets 25-årsjubileum, antydde Barroso att EU de närmaste
åren får hålla till godo med de nuvarande fördragen.
"Det är uppenbart att vi inte att få någon
konstitution under överskådlig tid. Jag har hittills inte stött
på någon magisk formel som kommer att kunna återuppliva
den", sade Barroso enligt den polska dagstidningen
Rzeczpospolita.
Österrikes förbundskansler Wolfgang Schüssel sade i en
intervju i den tyska dagstidningen Frankfurter Allgemeine
Zeitung att EU bör ägna de kommande två åren åt att fundera
över varför väljarna i Frankrike och Holland sade nej till
den nya EU-konstitutionen. Därefter kan man göra ett nytt försök
att ratificera fördraget.
Schüssel förmodar att det framför allt var EU:s utvidgning
som fick de franska och holländska väljarna att rösta nej och
han anser att det därför vore klok att minska
utvidgningstakten. Österrike övertar EU-ordförandeskapet vid
årsskiftet och Schüssel har själv vid flera tillfällen förklarat
sig tveksam till ett turkiskt EU-medlemskap.
"Folk är oroade över att EU blir för stort om man tar
med länder som exempelvis Turkiet och Ukraina. Om vi intar en
mer försiktig linje, kan vi komma tillbaka till väljarna. Vi
kan då säga att vi har förstått vad de menade och att vi har
dragit lärdomarna", säger Schüssel i intervjun.
Enligt förbundskanslern bör nya folkomröstningar kunna hållas
om två år. Förutsättningen är dock att det har skett
"politiska förändringar i ett eller flera länder",
en formulering som sannolikt syftar på det kommande
presidentvalet i Frankrike och parlamentsvalet i Holland.
Den polske president Aleksander Kwasniewski anser att
samtliga EU-länder bör hålla en folkomröstning om den nya
EU-konstitutionen. Folkomröstningarna ska äga rum vid samma
tidpunkt, i syfte att stimulera till debatt om unionens framtid.
Det säger Kwasniewski till den tyska tidningen Frankfurter
Allgemeine Zeitung.
"Folkomröstningarna måste äga rum på samma dag i
samtliga länder […] även i de länder där man redan har röstat
nej", säger Kwasniewski.
I intervjun säger sig Kwasniewski också vara bekymrad över
vad han ser som en brist på verkliga politiska ledare i
Europa:
"De
flesta europeiska ledare förmår inte tänka bortom nästa val
i det egna landet, det gäller även i Polen. Jag saknar
personer som den tidigare kommissionsordföranden Jacques
Delors, som arbetade för den europeiska saken."
Citerat
"Vi menar att den [konstitutionen] är död. Men även
om vi inte vet i vilken form det kommer att ske, är vi övertygade
om att den kommer att dyka upp igen."
Eva
Nisser, ledamot i Junilistans förtroenderåd och chef för nätverkets
kontor i Stockholm
"Ogiltigförklara Luxemburgs
folkomröstning"
Luxemburgs folkomröstning om EU:s nya konstitution måste
ogiltigförklaras. Det hävdar den luxemburgske advokaten Roy
Reding, som har lämnat in en stämningsansökan i frågan till
domstol. Reding, som själv var aktiv i nej-kampanjen, är
starkt kritisk till regeringens informationssatsning inför
folkomröstningen.
Han vänder sig särskilt emot den information från
regeringen som sändes i tv veckorna före folkomröstningen.
Enligt stämningsansökan var den "manipulativ" och
"saknade helt objektiv information".
"Varje objektiv observatör måste komma till den
slutsatsen att regeringens information otvivelaktigt syftade
till att åstadkomma ett ja i folkomröstningen", skriver
Reding.
Reding anklagar också regeringen för att ha brutit mot ärkehertigdömets
författning, genom att vägra ge nej-sidan ekonomiskt stöd.
I folkomröstningen den 10 juli sade 56,5 procent av de röstande
ja till det nya fördraget.
Lägre prognos för euroländerna
EU-kommissionen kommer att justera sin prognos för den
ekonomiska tillväxten i euroområdet under 2005, det meddelade
Joaquin Almunia, kommissionär för ekonomiska och monetära frågor,
vid en presskonferens den 16 september. Enligt Almunia är
orsaken de höga oljepriserna.
"Tillväxten kommer att hamna under 1,6 procent. Men
utsikterna för 2006 verkar bättre.", sade Almunia.
I april förutspådde kommissionen att tillväxten i de 12
euroländerna under 2005 skulle bli 1,6 procent. "Men sedan
dess har oljepriserna stigit och det påverkar naturligtvis
tillväxten negativt", sade Almunia.
Irland vill delta i EU-styrka
Den irländska regeringen vill göra det möjligt för
landets militär att delta i EU:s snabbinsatsstyrka. Frågan
utreds för närvarande av regeringen och i slutet av september
lägger man fram ett förslag.
Den
irländska neutralitetspolitiken anger tre villkor för att irländsk
trupp ska kunna sändas utomlands: uppdraget måste sanktioneras
av FN, regeringen och parlamentet. I en intervju i Irish
Examiner säger försvarsminister Willie O´Dea att regeringen
visserligen står bakom den officiella politiken, men att man
samtidigt vill göra det möjligt för irländsk trupp att
medverka i EU:s så kallade stridsgrupper.
"Vad vi nu gör, är att undersöka hur det kan gå
till. Vi kommer att ha ett förslag färdigt i slutet av
september", säger O´Dea till tidningen.
Enligt tidningen bedöms det som sannolikt att frågan kräver
lagändring.
Hittills har sammanlagt 13 stridsgrupper om vardera omkring
1.500 soldater satts upp eller befinner sig på
planeringsstadiet. Också militärt alliansfria länder som
Sverige och Finland medverkar i det arbetet.
EU vill ha ökat
polissamarbete
EU-kommissionen anser att nationell polis ska tillåtas förfölja
misstänkta brottslingar in i ett annat medlemsland. Enligt ett
lagförslag från kommissionen _ som för att träda i kraft måste
godkännas av samtliga 25 medlemsländer ska polisen också ges
ökade möjligheter till övervakning i andra EU-länder och
samarbetet mellan ländernas myndigheter ska förbättras.
Möjligheten att förfölja misstänkta brottslingar över
nationsgränserna ska omfatta de 15 Schengenländerna. Enligt
kommissionen ska lagförslaget också leda till ökat
informationsutbyte mellan ländernas polismyndigheter. Det ska
också användandet av gemensamma patruller och övervakningsoperationer.
"De som begår kriminella handlingar kan röra sig lika
fritt som vanliga laglydiga medborgare. Den fria rörligheten för
personer inom Schengen kräver att vi får möjlighet att bekämpa
de säkerhetsproblem som gränskontrollernas upphävande leder
till och alla hinder i det arbetet måste tas bort.", sade
Franco Frattini, EU-kommissionär med ansvar för rättsliga frågor,
när han presenterade förslaget.
USA-reträtt i Afghanistan
splittrar Nato
Ett förslag från USA:s försvarsminister Donald Rumsfeld
att Nato ska medverka i väpnade strider i Afghanistan skapar
splittring i militäralliansen. Frankrike, Tyskland och Spanien
vill inte att Nato ska delta i landets inbördes strider.
Rumsfeld vill att andra Nato-länder ska skicka fler
soldater till Afghanistan så att USA ska kunna minska sin egen
insats på omkring 20 000 man. Den amerikanska insatsen
genomförs utanför Nato och utan FN-mandat. Den går under
namnet "Operation varaktig fred" och syftar i huvudsak
till att bekämpa det väpnade upproret mot den USA-stödda
regeringen i huvudstaden Kabul. De senaste månaderna har
striderna intensifierats och hittills i år har 69 amerikanska
soldater dödats. EU-deklaration om Turkiet dröjer
EU-ländernas ambassadörer i Bryssel har än en gång
misslyckats med att enas om en deklaration när det gäller
Turkiet.
Ursprunget till konflikten är den deklaration som Turkiet
gjorde i samband med att landet i juli undertecknade ett
tullunionsavtal med de tio nya EU-länderna. Den turkiska
regeringen förklarade då att undertecknandet inte innebar ett
erkännande av Cypern.
Flera EU-länder är starkt kritiska till Turkiets agerande
och vill att EU ska enas om en "motdeklaration". I den
ska framgå att Turkiet, som villkor för att få inleda förhandlingar
om EU-medlemskap den 3 oktober, måste förbinda sig att på
sikt verka för ett erkännande av Cypern. En konkret åtgärd
skulle vara att öppna turkiska hamnar och flygplatser för
cypriotisk trafik.
Frankrike och Storbritannien har presenterat ett gemensamt förslag
till deklaration, men det har avvisats av den cypriotiska
regeringen. I det fransk-brittiska förslaget sägs att Turkiet
"så snart som möjligt" ska erkänna Cypern. Däremot
anges inte vilka konkreta åtgärder Turkiet måste vidta,
vilket är ett krav från Cypern.
Maktskifte i Norge påverkar inte
EU-frågan
Valet i Norge den 12 september resulterade i ett maktskifte.
Den borgerliga minoritetsregeringen ersätts av en koalition
ledd av Arbeiderpartiet (socialdemokraterna).
Det är första gången som Arbeiderpartiet ska regera med två
andra partier, och samtalen med Sosialistisk venstre och
Senterpartiet om en regeringsplattform har redan inletts.
Såväl Arbeiderpartiet som Senterpartiet gick starkt framåt
i valet (jämfört med förra valet). Sosialistisk venstre
gjorde dock ett katastrofval. För de tidigare regeringsparterna
Kristelig folkeparti och Höyre innebar valet ett kraftigt
bakslag. Av regeringspartierna var det endast liberala Venstre
som gick fram.
Valets stora segrare är dock det högerpopulistiska
Fremskrittspartiet, som fick drygt 22 procent av rösterna.
Regeringsskiftet
lär inte innebära någon skillnad när det gäller frågan om
Norges eventuella EU-medlemskap. Arbeiderpartiet är för ett
medlemskap, medan Sosialistisk venstre och Senterpartiet är
emot. Också den hittillsvarande borgerliga regeringen har varit
splittrad i frågan och EU har inte nämnts i valrörelsen.
Tillbaka eller Startsidan | 
