|
DET SVENSKA
PRESSTÖDET HOTAS AV EU
Förra sommaren beslutade riksdagen att ändra presstödet med stöd
av alla partier förutom moderaterna och folkpartiet. Även
centern och kristdemokraterna ställde sig bakom beslutet. Bland
annat skulle stödet till storstadstidningar som Svenska
Dagbladet och Skånska Dagbladet minska. Övriga tidningar med
driftstöd skulle få en uppräkning med 10 procent.
Efter riksdagsvalet i september meddelade Sveriges mest
kortvariga kulturminister, moderaten Cecilia Stegö Chilò, att
hon inte tänkte verkställa beslutet. Skälet till detta uppgav
kulturministern vara att en tjänsteman vid näringsdepartementet
den 20 september tre dagar efter det svenska valet fått besked
av en tjänsteman vid EU-kommissionen att kommissionen inte
godtog uppräkningen av presstödet och att kommissionen dessutom
tänkte påbörja en granskning av det svenska presstödets
förenlighet med EU-rätten. Om Sverige genomförde beslutet skulle
de tidningar som erhöll uppräknat stöd bli skadeståndsskyldiga,
enligt ett av EU-tjänstemannen framfört hot.
I höstens budgetproposition sköt den nyvalda borgerliga
koalitionsregeringen upp förändringarna av presstödet. Motivet
var att EU-kommissionen ska granska om det svenska presstödet
strider mot EU:s regler om statsstöd. Granskningen beräknas vara
klar tidigast i sommar.
I mitten av december granskade riksdagens konstitutionsutskott,
KU, regeringens kontakter med EU-kommissionen. KU-ledamöterna
efterlyste skriftlig dokumentation om varför EU-kommissionen
vill inleda en granskning av presstödet och även varför
kommissionen hotat med skadestånd om inte riksdagsbeslutet sköts
upp.
KU-ledamöterna fick till sin förvåning höra av
näringsdepartementets hand läggare att någon skriftlig
dokumentation inte finns och att kommissionen inte ens vill
bekräfta att den inlett en granskning, eftersom kommissionen
anser att det hela rör sig om informella samtal på
tjänstemannanivå.
Presstödet har funnits sedan i början av 1970-talet. Det består
av två delar, driftsstöd och distributionsstöd, och uppgår till
drygt en halv miljard kronor. Ett sjuttiotal dagstidningar
erhåller idag presstöd. Många av dem skulle inte överleva om
presstödet drogs in. Tillsammans har de presstödda tidningarna
omkring en miljon läsare.
Regeringen är splittrad i frågan om presstöd. Folkpartiet vill
avskaffa det och använda pengarna till att finansiera ett
avskaffande av reklamskatten. Inget av de tre andra
regeringspartierna stöder förslaget. Enligt Cecilia Stegö Chilòs
efterträdare Lena Adelsohn Liljeroth (m) är presstödet ett
viktigt instrument för mångfalden på mediemarknaden.
I december fick professorn i medieekonomi Karl Erik Gustafsson i
uppdrag av regeringen att analysera presstödets effekter på
tidningsbranschen och hur tidningsmarknaden utvecklats. I mitten
av februari levererade han en 60-sidig rapport som landar i
slutsatsen att "om presstödet togs bort skulle samtliga
andrahandstidningar på kort tid försvinna". Rapporten är enligt
uppgift på väg till EU-kommissionen.
Men även om regeringen nu förefaller agera för att rädda hela
eller delar av det svenska presstödet kvarstår en rad frågor:
Hur kan det komma sig att en svensk regering anser sig ha rätt
att överpröva ett riksdagsbeslut på så lösa grunder? Ett
riksdagsbeslut som dessutom handlar om så viktiga ting som
villkoren för yttrandefriheten och mångfald i
opinionsbildningen? Det enda beslutsunderlag den svenska
regeringen haft för att återkalla ett av riksdagen fattat beslut
är en kortfattad dagboksanteckning från ett informellt samtal
som förts mellan två politiskt oansvariga tjänstemän. En
anteckning vars sakliga innehåll kommissionen dessutom inte vill
bekräfta skriftligt.
Varför krävde inte regeringen att kommissionen bekräftar och
motiverar varför den vill ifrågasätta det presstöd som funnits
alla de år Sverige varit medlem i EU? Varför meddelade
regeringen inte helt sonika att utan en formell, skriftlig
motivering, som undertecknats av en ansvarig EU-tjänsteman,
finns inga skäl att överhuvudtaget pröva frågan?
Det är ingen nyhet att EU-byråkratin försöker tillskansa sig
makt över allt fler samhällsområden. Men att Sverige har en
regering som inte förmår försvara beslut som fattas med bred
majoritet i riksdagen mot anslag från EU-byråkratin är en djupt
oroande nyhet.
"NY STATSRÄTTSLIG ORDNING"
Martin Lindblom, politisk redaktör på LO-tidningen, manar
riksdagen att inte överlåta mer beslutsrätt till EU. Enlig
Lindblom öppnar den bordlagda EU-konstitutionen för "en ny
statsrättslig ordning där EG-rätten ges principiellt företräde
framför all nationell rätt", och han uppmanar Sverige att inte
underteckna konstitutionen utan att "ha klargjort vår
suveränitet" inom ett antal områden. "Svenska politiker deltar i
EU-samarbetet med en underlig blandning av godtrogenhet och
flathet. Svenska väljare misstror EU därför att de misstror våra
politikers förmåga att sätta en gräns för överstatens
expansion", skriver Lindblom.
CYPERN VILL ANSLUTA SIG TILL EURON
Nyligen mottog kommissionen en begäran om att granska huruvida
Cypern uppfyller kraven för att ansluta sig till euron från den
1 januari 2008.
Granskningen går ut på att kontrollera om Cypern uppfyller de så
kallade konvergenskriterierna om låg inflation, sunda offentliga
finanser, stabil växelkurs och låga räntor.
Resultatet av granskningen ska presenteras i så kallade
konvergensrapporter i mitten av maj, en från kommissionen och en
från Europeiska centralbanken. Om Cypern uppfyller kraven kan
ett förslag om anslutning till euroområdet diskuteras av stats-
och regeringscheferna i samband med Europeiska rådets möte i
juni, varefter ministerrådet kan fatta det slutliga beslutet,
meddelade kommissionens taleskvinna Amelia Torres vid en
presskonferens.
Cypern skulle i så fall bli det fjortonde EU-landet som ansluter
sig till euron. Vid årsskiftet blev Slovenien det trettonde och
det första av de nya medlemsländerna att ansluta sig.
REGERINGEN SÄGER JA TILL UTLÄNDSK POLIS I SVERIGE
Justitieminister Beatrice Ask säger ja till att utländsk polis
ska kunna ingripa på svensk mark.
Förslaget om att ett lands polis ska kunna ingripa på annat
EU-lands mark ingår i ett omfattande polissamarbete som finns
mellan några av EU:s medlemsländer. Samarbetet är nu tänkt att
gälla alla EU:s medlemsstater.
Nyligen sa justitieutskottets socialdemokratiske ordförande
Thomas Bodström i Ekot att socialdemokraterna kommer att stoppa
ett sådant förslag.
Socialdemokraterna kan ensamma stoppa förslaget eftersom det
handlar om att lämna över makt till annat lands myndighet. Då
kan ett parti som har en fjärdedel av riksdagens ledamöter sätta
stopp minst fram till nästa riksdagsval år 2010.
Men när justitieminister Beatrice Ask rådgjorde om
polissamarbetet med riksdagens EU-nämnd hade socialdemokraterna
enligt henne inga invändningar. Nej, inte mot att Sverige ska
vara aktiv och delta i det arbetet och inte kräva eller begära
att någon del ska flyttas ut, säger Beatrice Ask.
Men Thomas Bodström vidhåller att socialdemokraterna kommer att
säga nej.
EU SKA ÖVERSÄTTA TILL SVENSKA
Regeringen har efter påtryckningar från riksdagen begärt att
EU-kommissionen ska översätta alla viktiga dokument som har
betydelse för riksdagens behandling. Det framgår av ett
skriftligt svar från EU-minister Cecilia Malmström (fp) på en
fråga från riksdagsledamoten Christina Axelsson (s).
Bakgrunden till Axelssons fråga är att riksdagens utskott från
årsskiftet ska börja arbeta med viktiga EU-frågor redan när de
är på planeringsstadiet. Det vill säga när EU-kommissionen
kommer ut med sina så kallade vit- och grönböcker. Det som fick
Christina Axelsson att begära besked i översättningsfrågan var
att kommissionens grönbok om havspolitik som ska behandlas av
trafikutskottet endast fanns översatt i sammanfattat skick något
som riksdagsledamoten inte ansåg vara tillräckligt.
TYSKLAND VILL UTÖKA POLISSAMARBETET
EU:s ordförandeland Tyskland vill utveckla polissamarbetet inom
EU genom att bland annat öka möjligheten att ta del av olika
länders straffregister.
Tyskland har redan ett samarbete med Frankrike, Belgien och
Spanien där man utbyter straffregister med varandra. Det
underlättar rättvisans gång, och jag kommer att jobba hårt för
att under det tyska ordförandeskapet göra detta utbyte möjligt
mellan fler medlemsländer, säger Tysklands justitieminister
Brigitte Zypries till tidningen Der Spiegel.
NY TALMAN I EU-PARLAMENTET
Den tyske kristdemokraten Hans-Gert Pöttering är ny talman för
EU-parlamentet. Pöttering fick 450 av 689 avgivna röster i
parlamentets val i mitten av januari. Näst flesta röster, 145,
fick en av ledarna för den gröna gruppen i parlamentet, Monika
Frassoni.
Det var ingen överraskning att Pöttering avgick med seger. De
två största partigrupperna i EU-parlamentet kristdemokraterna
och socialdemokraterna delar sedan länge broderligt på posten
som talman. Socialisten och spanjoren Josep Borrell satt de två
och ett halvt åren och Pöttering ska leda parlamentet fram till
nästa parlamentsval, 2009.
FLER ID-KONTROLLER INNE I LANDET
När samarbetet i Schengenområdet växer satsar polisen på skärpt
kontroll av utlänningar inne i landet. Nästa år kan Schengen
omfatta 26 länder.
_ Då måste man kompensera med kontroller inne i landet, säger
Kenneth Mandergrehn vid Rikspolisstyrelsen.
Vid trafikkontroller kan polisen kräva fram pass eller id-kort
som jämförs med Schengenregistret över brottslingar.
När Sverige anslöts till Schengen argumenterade förespråkarna
dels att gränskontrollerna inte längre hade någon funktion, dels
att de avskaffade kontrollerna skulle öka friheten. Kenneth
Mandergrehns uttalande visar att dessa argument var och är
falska.
SVERIGE VILL ATT EU FÖRBJUDER FOSFATER
Sverige och sex andra medlemsländer kräver i ett brev till
EU-kommissionen att fosfater avvecklas i tvätt- och
rengöringsmedel inom EU.
Kemikalieinspektionen (Kemi) utredde på uppdrag av förra
regeringen ett totalförbud av fosfater i Sverige, men
inspektionen kom nyligen fram till att miljöskälen inte var
tillräckligt starka. Något som fått kritik. Kemi föreslog
istället förbud mot fosfater enbart i hushåll med enskilda
avlopp.
Den nya borgerliga regeringen sätter nu sitt hopp till EU.
-Gemensamma regler är nödvändiga för att minska problemen med
övergödningen, säger miljöminister Andreas Carlgren.
Sverige är efter Polen det land som släpper ut mest fosfor i
Östersjön och flera länder i EU har redan, eller lagt förslag
på, totalförbud av fosfater.
Tillbaka eller Startsidan |
