Efter Lissabonfördraget får Reinfeldt bara lägga ut
papper och pennor
När Sverige hösten 2009 för ett halvår tar över som EU:s ordförandeland kan Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt komma att spela mindre roller än vad ett ordförandelands regeringschef respektive utrikesminister brukar göra. Det borde svida för en regering som har den storvulna ambitionen att tillhöra ”EU:s kärna”.

Enligt Lissabonfördraget ska Europeiska rådet, medlemsländernas stats- och regeringschefer, få en fast ordförande som bland annat ska förbereda och leda unionens toppmöten. Nu är det regeringschefen i ordförandelandet som har de uppgifterna.

EU-ordföranden, även kallad ”president”, ska leda EU:s toppmöten under 2,5 år, mandatet kan förlängas lika länge men bara en gång. Kring sig ska ordföranden organisera ett sekretariat. Det ger kontinuitet i verksamheten i Europeiska rådet, den institution där EU:s politiska inriktning läggs fast och alla viktiga beslut i praktiken avgörs. Spekulationer är förstås redan ingång om vem som ska få jobbet, och för närvarande verkar Tony Blair, tidigare brittisk premiärminister, ligga bra till. Luxemburgs premiärminister Jean- Claude Juncker har också nämnts i sammanhanget.

Enligt Lissabonfördraget får också ordförandelandets utrikesminister mindre uppgifter när EU får en hög representant för utrikes- och säkerhetsfrågor, som posten som EU-utrikesminister officiellt kallas. Utrikesministern ska vara permanent ordförande i ministerrådet för utrikesfrågor med en egen diplomatisk tjänst (ungefär utrikesdepartement).

Den personen kan dock tillträda först i november 2009 eftersom jobbet också innebär att vara kommissionär med ställning som vice ordförande i EU kommissionen, en kommission som tillträder i november 2009.

Under de första nio månaderna sedan Lissabonfördraget trätt i kraft (vilket planeras ske 1 januari 2009) får troligen Javier Solana fortsätta eftersom han redan gör ett liknande jobb för EU som utrikespolitisk ”hög företrädare”, dock utan de befogenheter och personella resurser som utrikesministern kommer att få.

Enligt tidskriften Der Spiegel vill Tysklands regerande kristdemokrater se ”en person som Carl Bildt” på posten. Ett annat namn som diskuteras är Italiens utrikesminister Massimo D´Alema. Enligt planerna ska fördraget träda i kraft i januari 2009. Ett halvår senare blir Sverige EU:s ordförandeland. Men då kommer alltså redan de två mest synliga och mäktiga posterna att ha ersatts med permanenta innehavare. Det svenska ordförandeskapet kommer därför att reduceras till att leda andra ministermöten och arbetsgruppsmöten av olika slag.

”Det kommer att finnas oerhört litet utrymme att exploatera den här ordföranderollen. Förutsättningarna för att det ska handla om något annat än att lägga upp papper och pennor på konferensbordet är mycket små”, säger Carl Fredrik Bergström, docent i Europarätt som leder ett forskningsprojekt som granskar det nya fördraget. (Svenska Dagbladet 20 oktober 2007.) Medlemsländernas inflytande över unionens dagordning i samband med en ordförandeperiod minskas också genom att det med Lissabonfördraget blir än tydligare att medlemsländerna ska grupperas i trojkor som tillsammans leder unionen under en period av 18 månader, även om varje land i trojkan formellt ståtar som ordförandeland under sex månader.

Den svenska regeringen för redan förhandlingar med Frankrike och Tjeckien om ett gemensamt 18- månadersprogram. Svårt att skatta Sveriges möjligheter att vinna inflytande i dessa mellanstatliga förhandlingar, men det ligger nog en hel del i vad Fredrik Reinfeldt uttalade i samband med Lissabontoppmötet i oktober: ”När ett stort land vill ha något så får de ofta det.” (EuropaPosten, nr 8 2007)

De nya posterna med permanenta ordföranden i Europeiska rådet och i utrikesministerrådet medför minskat nationellt inflytande och ökad överstatlighet inom EU. De idag helt mellanstatliga institutionerna inom unionen – Europeiska rådet och ministerrådet – blir mer frikopplade i förhållande till medlemsländerna.

Lissabonfördraget innehåller härutöver en rad förändringar som medför ökad överstatlighet inom EU. På ett stort antal politikområden avskaffas den nationella vetorätten och beslut ska i tas med kvalificerad majoritet, dvs. Sverige kan bli mer överkört än förut. I ministerrådet reduceras Sveriges och de andra små medlemländernas inflytande radikalt, till förmån för de stora medlemsländerna, framförallt Tyskland. Det i förhållande till de nationella demokratierna helt självständiga EU-parlamentet, anses inte utan anledning vara den stora vinnaren på Lissabonfördraget. Parlamentet blir medlagstiftare på i princip alla de områden där ministerrådet i framtiden tar beslut med kvalificerad majoritet, dvs. i stort sett alla politikområden med säkerhets och försvarspolitik samt skattefrågor som enda viktiga undantag. I samma utsträckning som EU-parlamentet får makt, minskar de nationella parlamentens makt och demokratin i medlemsländerna urholkas alltmer.

S--kritik kritiker er kräver folkomröstning
Socialdemokratiska EU-kritiker kräver att svenska folket ska få folkomrösta om EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. – Vi kämpar stenhårt för en folkomröstning, säger Sören Wibe, ordförande för Socialdemokratiska EU-kritiker. Det handlar om klassiskt folkrörelsearbete. Sören Wibe känner starkt stöd för tanken på en folkomröstning. Dagarna efter Lissabontoppmötet fattade organisationen beslut om en kampanj som ska riktas både mot regeringen och socialdemokraterna. – Vi har inte uteslutit att vi kommer att kräva en medlemsomröstning. Men vi måste ju se hur saker utvecklas. Partiet har ju ännu inte tagit ställning i sak, säger Sören Wibe.

Oviss folkomröstning i Irland
Sedan 2005 har stödet för EU:s nya fördrag nästa halverats medan gruppen osäkra har vuxit till över 60 procent. Det skriver The Irish Times. Därmed blir utgången av nästa års folkomröstning allt mer osäker.

Enligt en opinionsundersökning som publicerades i The Irish Times har det direkta stödet för EU-fördraget sjunkit från 46 procent 2005 till 25 procent  2007. Gruppen osäkra har under samma tid vuxit från 42 till 62 procent. Däremot har antalet motståndare bara ökat marginellt från 12 till 13 procent. Irland är det enda landet i EU som med säkerhet kommer att hålla en folkomröstning. Ett eventuellt nej på Irland skulle också vara ett nej för hela EU eftersom fördraget endast kan antas om alla länder säger ja.

Fransmännen vill folkomrösta
En majoritet av fransmännen föredrar en folkomröstning om det nya Eufördraget än att ett godkännande av  parlamentet som president Nicolas  Sarkozy beslutat. Det framgår av en färsk opinionsundersökning som publicerades i dagstidningen Le Parisien. Omkring 61 procent av de tillfrågade vill ha en folkomröstning om fördraget, medan 31 procent tycker att ett parlamentsbeslut är bättre. I folkomröstningen i maj 2005 röstade nästan 55 av fransmännen mot den då föreslagna EU-konstitutionen. Den här gången vill president Sarkozy undvika en folkomröstning och föredrar ett beslut i nationalförsamlingen. Sarkozy har gett uttryck för att han vill att Frankrike ska bli ett av de första Euländerna att ratificera det nya fördraget tidigt nästa år, så att landet kan statuera ett exempel.

Övervakningen ökar i EU
När EU inspireras av USA:s så kallade terrorkamp ökar övervakningen av medborgarna. Nya dataregister föreslås och gamla används i nya syften.

”Långtgående, men super för polisen.” Så beskriver en källa i regeringskansliet EU-kommissionens nya förslag om att data om alla flygresenärer till och från EU ska samlas in. Varje resenär ska riskbedömas av säkerhetstjänster och polis. Data om alla som flyger till och från EU ska lagras i tretton år. Förebilden är ett liknande avtal mellan EU och USA.

Högerbråk i EU-parlamentet
Italien och Rumänien har gemensamt begärt hjälp från EU för att komma till rätta med hetsen mot de hundratusentals rumäner som invandrat till Italien. De vill främst ha hjälp med att integrera de romer som tagit sig till Italien och tydliga regler för utvisning av dem som begår brott.

Den italienska fascistledaren Alessandra Mussolini, som ingår i EU-parlamentets högerextrema partigrupp, har anklagat alla rumäner som kommit till Italien för att vara tjuvar. Det har fått till konsekvens att den högerextrema partigruppen är på väg att upplösas eftersom fem rumänska ledamöter hotar att hota av.  

Kommunalare kräver folkomröstning
Medlemmar i Kommunalarbetareförbundet kräver i ett upprop att riksdagens eventuella godkännande av Lissabonfördraget föregås av en rådgivande folkomröstning: 

”Lissabonfördraget innebär att medlemsländernas vetorätt tas bort på ett stort antal nya politikområden. De stora ländernas inflytande ökar drastiskt på de små ländernas bekostnad. EU ska utveckla ett militärt försvar och nya steg tas i riktning mot en federal polismakt och åklagarmyndighet. Däremot sker det inga förändringar av den marknadsliberala EMU-politiken. Precis som tidigare saknar Sverige undantag från att införa euron som valuta. Lissabonfördraget innebär en så stor maktöverlåtelse från Sveriges riksdag till EU:s överstatliga institutioner att det strider mot vår nuvarande grundlag och lägger grunden för en helt annorlunda framtid än den folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 handlade om. Därför frågan om Sverige ska godkänna Lissabonfördraget avgöras i en ny folkomröstning.

Sverige delaktigt i EU:s flyktingkrig
Den grekiska kustbevakningen sänker flyktingbåtar som kommer till Medelhavet och torterar flyktingar, enligt människorättsorganisationer. Under 2007 har 44 illegala migranter drunknat på grekiskt vatten och 54 rapporterades saknade, enligt Svenska Dagbladet. Grekland kustbevakare är våra kustbevakare, eftersom vi är med i EU som har en gemensam yttre gränskontroll. Det gör oss delaktiga i det pågåendeflyktingkriget. Något att fundera på förde som med Lissabonfördraget vill ge EU ännu mer makt.

EU-åklagare ska bli kraftfullare
EU-kommissionen vill stärka unionens åklagarsamarbete, Eurojust, som inrättades2002 och är placerat i Haag, Holland. Varje medlemsland har en representant som koordinerar brottsutredningar inom EU. Men enligt kommissionen finns det skillnader mellan medlemsländerna som valt olika vägar för hur stora befogenheter som åklagarna ska ha. EU-kommissionen planerar därför en harmonisering av reglerna, exempelvis när det gäller tillgång till de nationella brottsregistren. – En förstärkning är nödvändig för att förse Eurojust med mer kraft i kampen mot organiserade brott och terrorism, säger EU-kommissionären Frattini.

Tillbaka eller Startsidan