December  2009 

 

Återbäring för den politiska högern

Den nyliberala och antifackliga högern och deras massmediala megafoner förnekar sig inte.

Chefen för Dagens Nyheters ledarredaktion, Peter Wolodarski, är mycket tillfreds med Arbetsdomstolens avgörande i Lavalmålet.

Men att fackförbunden döms att betala 2,7 miljoner kronor i skadestånd tycker han bara är ”ett klent plåster på såren”.

Hursom anser han att AD-domen innebär en slags upprättelse: ”Trakasserier av utländska byggnadsarbetare kan inte rättfärdigas med hänvisning till en diffus svensk modell.”

Det Wolodarski kallar ”trakasserier” var lagliga fackliga stridsåtgärder som syftade till att säkerställa principen om lika lön för lika arbete.

Varför ska lettiska byggnadsarbetare som jobbar i Sverige ha sämre arbetsvillkor än deras svenska kollegor?

Varför ska skrupelfria arbetsköpare ges rätt att utnyttja, eller exploatera om man så vill, arbetare från andra EU-länder?

Även Svenskt Näringsliv välkomnar domen i Arbetsdomstolen: ”Det är positivt att Arbetsdomstolen ålägger de inblandade fackförbunden att betala allmänt skadestånd till Laval.

Detta inskärper vikten av att fackförbund respekterar EU-rätten”, skriver Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till domen. 

Han fortsätter: ”Det är naturligtvis tillfredsställande att denna fråga nu fått ett rättsligt slut. Att stridsåtgärderna var otillåtna vet vi redan.”

Med Lavaldomen, som försvagar  fackföreningsrörelsen och undergräver  kollektivavtalsmodellen, får den politiska högern och arbetsköparnas kamporganisationer återbäring på de hundratals miljoner kronor som de på nittiotalet satsade på att lura svenska folket att rösta ja till EU.

Eva-Britt Svensson

Livsmedelsverket viker sig för EU

Det är bra för både hälsa och miljö att köpa närproducerad mat. Men det får Livsmedelsverket inte tala om för svenskarna. EU-kommissionen i Bryssel anser att det är ett ”handelshinder”.

Livsmedelsverket planerar att starta en ny informationskampanj som heter ”Miljösmarta matval”.

Råden till konsumenterna utgår från att maten ska vara nyttig, samtidigt som Sverige ska uppfylla sina miljömål som exempelvis giftfri miljö, rikt odlingslandskap och begränsad klimatpåverkan.

Men EU-kommissionen har stoppat förslaget, eftersom den tycker att uppmaningarna att köpa närproducerad mat är ett hinder för den fria rörligheten för varor. Så nu backar Livsmedelsverket och stryker alla uppmaningar om att svenskarna ska handla ”närodlad” eller ”närproducerad” mat.

”Vi har plockat bort ordet närproducerat eftersom det tolkades av kommissionen som en uppmaning att köpa lokalt, att köpa svenskt”, säger Livsmedelsverkets kommunikationschef Eva Corp.

Enligt EU-rätten är det tillåtet att inskränka frihandeln för att skona miljön. Men då måste handelhindret vara ”proportionerligt” i förhållande till miljönyttan. Och vem avgör det?

Politiska beslutsfattare som kan ställas till ansvars inför sina väljare? Nej, så fungerar inte det odemokratiska EUsystemet.

Vilka begränsningar av  frihandeln som kan vara oförbjudna av till exempel miljöskäl avgörs av EUkommissionen och EU-domstolen, vars beslut ska grundas på vad som stadgas i EU:s fördrag. Bland det mest heliga som finns i fördragen är EU:s inre marknad med fri rörlighet för kapital, personer, tjänster och varor.

Efter EU-kommissionens invändningar har Livsmedelsverket utarbetat ett nytt förslag till konsumentråd, som är på 15 sidor. Det ska nu behandlas av Kommerskollegium [Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik men som i praktiken fungerar som EUkommissionens förlängda arm i Sverige] och därefter tar regeringen ett beslut i frågan. Sedan får EU-kommissionen avgöra om ändringarna är tillräckliga. Och om Sverige inte rättar sig efter vad byråkraterna i Bryssel säger, riskerar den svenska staten att ställas till ansvars inför EU-domstolen i Luxemburg.

I det marknadsliberala EU är det viktigare att försvara den europeiska jordbruksindustrins rättigheter att forsla sina varor kors och tvärs över hela den europeiska kontinenten, än att värna om ekologiska småjordbrukare, konsumenternas hälsa och inte minst miljön.

Kom ihåg detta när du dessa dagar tvingas bevittna hur EU-potentaterna trampar varandra på hälarna i ivern att komma upp i talarstolen på FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.

Gösta Torstensson

 

Europol blir EU-myndighet

Europol, EU:s polisbyrå, får vid årsskiftet ett bredare mandat, blir en EU-myndighet och ska finansieras via unionens budget. Personal inom Europol ska omfattas av samma regler om immunitet som gäller  vid andra EU-myndigheter. Riksdagens har godkänt de lagändringar som  krävs för svensk del.

Det betyder att personal vid Europol är skyddad från rättsliga åtgärder och omfattas av särskilda skatteregler. Ett undantag gäller tjänstemän som deltar i de utredningsgrupper som kan sättas samman för att utreda brott i ett EUland.

Personalen ska då inte ha immunitet utan omfattas av de lagar som gäller i det land där utredningen äger rum.

 

Frågan om svenska id-kort avskrivs

Fram till 2006 innehöll svenska id-kort inte uppgifter om medborgarskap. Det innebar att svenska medborgare i praktiken tvingades ta med passet när de reste till Schengenländer (EU:s så kallade passunion).

Från EU-kommissionen ställdes då frågan om inte Sverige bröt mot direktivet om fri rörlighet, so ska gälla i alla EU-länder.

Efter långt utredande meddelar EUkommissionenatt ärendet avskrivs. Inga motiveringar bifogas.I dag har Sverige infört nationella idkort med uppgifter om medborgarskap, vilket möjliggör resor utan pass inom Schengenländerna. Att detta skulle bli nödvändigt förnekades ihärdigt när riksdagen under senare delen av 90- talet beslöt att Sverige skulle anslutas till Schengenavtalet.

 

Ökning bland unga EU-väljare

Det svenska valdeltagandet ökade i årets EU-val. Störst var ökningen bland unga väljare. 45,5 procent av de röstberättigade svenskarna röstade i 2009 års val till EU-parlamentet. Det är en ökning jämfört med förra valet 2004 då 37,9 procent valde att rösta. Det visar siffror från SCB:s valdeltagandeundersökning.

 

Valdeltagandet ökade i alla åldersgrupper 

Störst var ökningen bland unga, där förhållandevis en liten andel brukar rösta i EU-valet. I åldersgruppen 18-24 år steg valdeltagandet 12 procentenheter från 26,0 procent till 38,0 procent. Bland män i samma åldersgrupp steg valdeltagandet med 14,6 procentenheter till 38,1 procent. Man kan anta att Piratpartiet är orsaken till att fler unga män röstade. I valet var Piratpartiet det största partiet hos personer under 30.

– Det är ganska uppenbart att det är Piratpartiet som står för ökningen av unga män. De gjorde att personer som inte röstat tidigare gick och röstade, säger Henrik Oscarsson, statsvetare vid Göteborgs universitet. I hela EU röstade 43,0 procent av väljarna. Det är en minskning med 2,5 procentenheter jämfört med andelen väljare i EU-valet 2004.

 

Enighet om reform av EU-fiske

Beslut om EU:s fiske ska fattas på regional nivå. Det anser en enig riksdag i ett utlåtande om EU-kommissionens planer på att lägga om fiskepolitiken. Om besluten decentraliseras ökar möjligheterna för mer hållbart fiske.

Riksdagen vill även slopa subventioner på bränsleskatt för fiskefartyg. Subventionerna är ett skäl till överkapaciteten i fiskeflottan, vilket lett till överfiske och dålig lönsamhet.

Enligt EU-kommissionen ska unionens fiskepolitik stöpas om 2013.

 

Säkerhetsrisken Sten Tolgfors

Svensk säkerhetspolitik byggde tidigare på följande doktrin: Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Det betydde att Sverige inte anslöt sig till militära pakter och förbehöll sig rätten att stå utanför Europas blodiga konflikter.

Detta gäller inte längre. Nyligen sade krigsminister Sten Tolgfors (m) i riksdagen: ”Kriser ska mötas med andra och hindras från att komma hit.”

Riksdagen har avgett en ”solidaritetsförklaring” där vi lovar att bistå till exempel Baltikum om Ryssland anfaller: ”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om… ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland [i EU] eller nordiskt land.”

Hur Sverige blir säkrare genom att skicka militära expeditioner till främmande länder återstår för krigsminister Tolgfors att förklara. Det gör oss snarare till ett legitimt mål för vedergällning.

 

Frankrike mobiliserar för jordbruket

Nyligen träffades 22 jordbruksministrar i Paris för att slipa knivarna inför kommande förhandlingar om EU:s budget. Men Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) var inte inbjuden.

För en tid sedan läckte arbetsdokument ut från EU-kommissionen som visade på stora nedskärningar av jordbruksstödet i EU:s nästa långtidsbudget. Det avfärdades av EU:s jordbrukskommissionär Mariann Fischer Boel som just ett arbetsdokument.

Inte desto mindre förbereder sig nu ett stort antal EU-länder för strid för en fortsatt pengastinn och planekonomisk jordbrukspolitik. Den franske jordbruksministern Bruno Le Maire bjöd in 21 kollegor till Paris för att dra upp en gemensam stridsplan.

Eskil Erlandsson förespråkar mer marknadsanpassning av jordbruket i EU. I likhet med de andra objudna ministrarna från Storbritannien, Danmark, Holland och Malta är han oftast på kollisionskurs med majoriteten av EU-länderna.

 

Sverige är inte ute i kylan

Sverige har inte straffats politiskt av de övriga EU-länderna för att vi inte är med i valutaunionen.

Inför folkomröstningen om EMU 3003 varnade ja-sidan, och den statliga EMU-utredningen, för att Sverige riskerade att förlora politiskt inflytande genom att ställa sig utanför euron.

Men docent Daniel Naurin, som under ett flertal år följt förhandlingsprocessen i EU och intervjuat drygt 600 topptjänstemän från samtliga medlemsländer om vilka man helst samarbetar med, har kommit fram till att Storbritannien, Sverige och Danmark ligger ovanligt bra till.
– Vi är inte ute i kylan. Om det finns en inställning att Sverige är fripassagerare på eurosamarbetet så har man lyckats kompensera det med samarbetsvilja, säger Daniel Naurin.