EU och Israel utvidgar handeln och sluter hemlig säkerhetspakt

Den israeliska massakern i form av flygbombningar och markinvasion på den palestinska befolkningen i Gaza är när detta skrivs inne på sin tredje vecka. Palestinska sjukhuskällor uppger att 910 personer dödats i striderna i Gaza, varav 292 barn och 75 kvinnor, enligt BBC. Ytterligare omkring 4.000 personer har skadats. De överfulla sjukhusen fungerar knappast längre efter att de israeliska angreppen har slagit ut el- och vattenförsörjning, och israeliska blockader hindrar införsel av livsmedel och mediciner.

Internationella Röda Korset annars alltid strikt neutral anklagar den israeliska armen för att bryta mot krigets lagar. Skadade och döda har tvingats ligga tillsammans i dagar för att hjälpen stoppats. Röda Korsets ambulanser beskjuts, FN:s skolor bombas och en sjukvårdsklinik som Svenska kyrkan driver har totalförstörts.

EU har _ som så ofta _ uppvisat en total utrikespolitisk och säkerhetspolitisk förvirring. Två tunga EU-delegationer har turnerat i Mellanöstern. Dels EU:s officiella utrikestrojka under ledning av ordförandelandet Tjeckiens utrikesminister Karel Schwarzenberg.

Dels Frankrikes president Nicolas Sarkozy, som nyss lämnade ifrån sig EU-ordförandeskapet men inte ambitionen att agera i den internationella hetluften. När han tvingats hänga av sig hatten som EU-ordförande så hittade han omedelbart en ny hatt, "ordförande i FN:s säkerhetsråd", och begav sig till Mellanöstern parallellt med EU:s officiella mission.

På plats i regionen finns dessutom Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair, som efter förslag från George W Bush har utsetts speciellt till fredsmäklaren i Israel-Palestinafrågan för den så kallade kvartetten (USA, EU, Ryssland och FN).

Tyskland, den tredje stormakten inom EU, hör till Israels trognaste bundsförvanter. Förbundskansler Angela Merkel har gett Hamas skulden för det krig som pågår. Utrikesministern Frank-Walter Steinmeier har varit på resa i Egypten och Israel. Tyskland erbjuder sig att övervaka gränsen mellan Egypten och Gaza för att stoppa vapensmugglingen till Hamas.

Företrädare för EU-stormakterna har trampat varandra i hälarna för att skaffa sig inflytande över vad som sker i Mellanöstern. Alla tycks ha kommit hem tomhänta. EU:s möjlighet att få gehör hos parterna i konflikten är begränsade. När det gäller säkerhetsfrågor är det bara USA som har någon verklig tyngd gentemot Israel, samtidigt som EU inte talar med terrorstämplade Hamas, som i stället förhandlar via Egypten.

Samtidigt håller EU på, under största möjliga tystnad, att bygga upp en säkerhetspakt med Israel, avslöjar Per Gahrton, tidigare EU-parlamentariker för miljöpartiet, på Aftonbladets debattsida. Vid EU:s utrikesministermöte i slutet av förra året antogs ett program "för stärkande av den politiska dialogen med Israel" som till stora delar handlar om att släppa in Israel i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Några exempel: Det ska hållas toppmöten mellan ordförandena i EU:s institutioner och Israels president och premiärminister. Israel ska få tillträde till EU:s säkerhetskommitté (PSC). Israeliska experter ska inbjudas till EU-arbetsgrupper som ägnar sig åt fredsprocessen i Mellanöstern, mänskliga rättigheter, kamp mot terrorism och organiserad brottslighet, EU:s utrikes- och försvarspolitik och vapenkontroll. Israel ska konsulteras inför EU:s agerande i Mellanöstern. Israel ska inbjudas att medverka i vissa av EU:s utlandsoperationer.

EU sluter i praktiken en säkerhetspakt med Israel, konstaterar Per Gahrton. Omvärlden kommer att betrakta Israel som en säkerhetsallierad till EU. Alla drömmar om EU eller EU-stater som medlare kan lämnas därhän.

EU är dessutom Israels främsta handelspartner och i det för Israel förmånliga handelsavtalet sägs att Israel måste respektera mänskliga rättigheter för att det ska gälla. Men detta struntar EU och den svenska regeringen i. Istället ska handelsavtalet expanderas.

Men allt fler talar nu om behovet av att sätta hårdare tryck mot Israel. Redan före årsskiftet krävde de brittiska liberalerna att EU:s generösa handelsavtal måste suspenderas. (De svenska liberalerna, anförda av EU-minister Malmström och Majoren Björklund, ägnar sig istället åt att smida planer på hur euron ska införas i Sverige.)

De svenska socialdemokraterna röstade för handelsavtalet i riksdagens EU-nämnd, men strax därefter tvingades det verkställande utskottet korrigera den pinsamma Mellanösternpolitiken. I ett uttalande kräver man nu att "EU:s nya uppgradering av samarbetsavtalet med Israel suspenderas".

Bo Forsberg, generalsekreterare för Diakonia, menar att EU måste ställa krav på Israel om en fredlig lösning ska vara möjlig: "Det är viktigt att EU talar klarspråk om Israels krigsförbrytelser och vägran att följa fredsplanen. Palestinierna kan inte förväntas stilla-tigande se på hur Israel, i strid med gjorda överenskommelser, kraftigt bygger ut bosättningar och inskränker rörelsefriheten samtidigt som EU belönar Israel genom att förbättra deras handelsvillkor och utöka det militära samarbetet."

Fp vill införa euron inom tre år

Sverige borde byta kronan mot euron inom tre år. Det föreslår folkpartiet inför valet till EU-parlamentet i början av juni. Folkpartiledaren Jan Björklund tycker att det är en viktig fråga att driva i valrörelsen:

Det är en viktig fråga, Sveriges engagemang för EU på olika sätt är helt centralt för Sverige och i det här sammanhanget så handlar det om i fall vi ska ha euron eller inte. Jag menar att det finns väldigt starka skäl för att Sverige ska vara med.

Folkpartiet vill fortsätta att vara det mest EU-positiva partiet i Sverige. I parti-ledningens förslag till program inför parlamentsvalet föreslås exempelvis att en EU-polis och EU-åklagare ska kunna jaga brottslingar parallellt med den nationella polisen.

Danmarks statsminister tippas bli Natochef

Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen tippas av den brittiska tidningen Financial Times bli försvarsalliansen Natos nästa generalsekreterare. Financial Times skriver även att den förre brittiske premiärministern Tony Blair åter är på tapeten som EU-president. Den posten upprättas nästa år om Irland röstar ja till det strandade Lissabonfördraget. Enligt samma scen-ario kommer nuvarande Natochefen Jaap de Hoop Scheffer att vara aktuell som EU:s utrikesminister. Enligt Financial Times källor stannar portugisen José Manuel Barroso kvar på posten som EU-kommissionens ordförande.

Fotbollskrig inom EU

Frankrikes idrottsminister anser att den engelska klubbfotbollen har en alltför dominerande ställning. Han vill att EU gör något åt saken. Enligt honom beror den engelska fotbollens starka ställning på de generösa finansreglerna i Storbritannien som möjliggör för klubbarna att betala högre löner än de andra länderna. Frankrike vill att EU gör en översyn av fotbollsklubbarnas finansiella regelverk. Landet får stöd av EU:s idrottskommissionär Jan Figiel, som säger i ett uttalande att "idrotten finns inte och får inte finnas utanför EU-lagen".

EU-länder öppnar för östeuropeiska arbetare

Grekland, Portugal, Spanien och Ungern tar bort de sista begränsningarna för rumänsk och bulgarisk arbetskraft. De fyra ländernas beslut innebär bland annat att bulgariska och rumänska medborgare inte behöver söka arbetstillstånd för att arbeta i dessa länder. Därmed kan de bosätta sig och arbeta i fjorton av EU:s medlemsländer på samma villkor som värdlandets egna medborgare.

Elva medlemsländer behåller undantagen från EU:s regler om fri rörlighet för arbetstagare. Undantagen förhandlades fram inför Rumäniens och Bulgariens EU-medlemskap 2007 och tillåter vissa begränsningar för arbetskraft från de två länderna. Senast den 31 december 2013 ska samtliga undantag ha avskaffats.

Sverige har inga undantag för arbetskraft från de nya medlemsländerna.

Bråk om kroatiskt EU-inträde

Ett bråk har uppstått kring Kroatiens EU-inträde. Slovenien vill stoppa delar av förhandlingarna på grund av en strid kring en gränsdragning.

Kroatien kommer aldrig att köpa sitt medlemskap i EU med land, och heller aldrig acceptera utpressning, sade Kroatiens premiärminister Ivo Sanders i ett uttalande.

Uttalandet kom efter att Slovenien lagt in reservationer mot att Kroatien ska få gå vidare i sina förhandlingar om ett medlemskap i EU. Hittills är 21 av 35 kapitel avklarade och under nästkommande möte mellan Kroatien och EU ska ytterligare kapitel öppnas.

Ett segdraget gräl har pågått mellan Kroatien och Slovenien kring en del av den kroatiska landsgränsens dragning.

Enligt planen ska Kroatiens medlemskapsförhandlingar avslutas under hösten 2009.

Fritt fram för lobbyister i EU

Lobbyregistret i EU har ingen effekt. En brittisk utredning har jämfört EU med flera andra länder om vilka lagar som gäller för lobbyister. EU får lägst betyg.

För att hålla koll på alla som försöker påverka politiken införde EU-kommissionen ett lobbyregister i juni förra året. Där får företag som jobbar med att påverka frivilligt registrera sig, i dag är cirka 800 organisationer registrerade.

En brittisk parlamentarisk utredning har jämfört lagstiftningen om lobbying i EU, Australien, Kanada, Tyskland och USA och fann att EU hade det svagaste lagarna.

"Vi kan inte se någon som helst fördel med ett frivilligt register" skriver utredningen enligt nättidningen EU Observer, och påpekar att den som vill lätt kan dölja sina avsikter.

Den brittiska utredningen ser också stora nackdelar i att det är företag, och inte enskilda lobbyister, som registreras. Det gör det svårt att veta vilka det är som försöker påverka politiken.

Långa straff för snussmuggling i Finland

I Finland har tre män dömts till långa fängelsestraff för snussmuggling och försäljning. Omkring en halv miljon dosor snus har männen smugglat från Sverige till Finland mellan åren 2001 och 2006. Snuset har sedan sålts vidare mer eller mindre i det fördolda i butiker, kiosker, bensinstationer och restauranger. Det sammanlagda värdet på snuset har enligt åklagaren varit omkring 13 miljoner kronor.

En man dömdes till två år och fyra månaders fängelse, en annan till två år och en tredje till sex månader. De ska dessutom betala sammanlagt nästan 12 miljoner kronor i obetald skatt på snuset.

Ända sedan Finland gick med i EU 1995, samtidigt som Sverige, får inte snus säljas i landet. Och det har ända sedan dess bråkats om detta, att Finland inte liksom Sverige lyckades förhandla till sig ett undantag från snusförbudet. För snusandet upphörde inte i och med Finlands EU-medlemskap. Och det självstyrda landskapet Åland vägrade ända fram till för något år sedan att överhuvudtaget införa snusförbudet. Men hot om dryga EU-böter tvingade till slut också ålänningarna att böja sig för unionens snusförbud.