01 augusti 2012 - 

 

 

Angela Merkel vill ha mer överstatlighet

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har stakat ut hur EU ska utvecklas vidare. Ett kärnEU ska gå vidare mot ett Europas förenta stater [under tysk överhöghet].

Med en EU-finansminister med överstatlig kontroll över ländernas budgetar, en folkligt vald ordförande för EU-kommissionen och ett gemensamt EU-försvar. Hon räknar med att Storbritan-nien och andra länder inte vill vara med och talar om att EU kommer att gå fram i olika hastigheter.

Tysklands borgerliga regering under ledning av kristdemokraten Angela Merkel kräver ett fördjupat ekonomiskt och politiskt samarbete mellan euroländerna i utbyte mot löften om ökat ekonomiskt stöd till krisländerna. Euroländerna måste snabbt skära ned sina budgetunderskott och statskulder. EU:s kontroll över euroländernas budgetar och finanspolitik måste skärpas och steg ska tas mot överstatlig skattepolitik.

Euroländerna måste stärka sin konkurrenskraft med strukturreformer, som att göra det lättare att säga upp anställda och att decentralisera lönebildningen till företagsnivå.

EU-verksamheten måste radikalt fördjupas, med en direktvald EU-president och en EU-finansminister med starka befogenheter över euroländernas ekonomier.

Om det krävs ett ”kärnEU”, en inre krets länder som går vidare med fördjupat samarbete, så får det bli så, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Vi kan inte förbli stillastående bara för att ett och annat land inte är med på noterna än, säger hon i tyska ARD:s morgon-tv-sändning.

Vi behöver mer Europa, en budgetunion och vi behöver framför allt en politisk union. Vi måste steg för steg överföra ansvar till Europa.

Om några medlemsstater inte vill ingå i en sådan union ska inte detta vara ett hinder för övriga medlemsstater att öka integreringen säger Angela Merkel till ARD.

I en kolumn på Dagens Nyheters ledarsidor [28 juli] skriver författaren Maja Hagerman att ”Planen för att nu rädda euron går ut på att ringa i en inre krets av länder som vill samarbeta och integreras, med den starka tyska ekonomin som kärna. Men förändringarna som krävs är enorma. De innebär i praktiken slutet på den nationella suveräniteten, eftersom en europeisk finansminister är tänkt att kontrollera och i nödfall kunna ingripa i medlemsländernas budgetar.”

Maja Hagerman konstaterar att ”Europa glider isär, Storbritannien kopplas bort. Men frågan är vilka som egentligen blir kvar i den tänkta kärnan” som kommer att styras från ”det nygamla rikets återuppståndna huvudstad, Berlin”.
Gösta Torstensson

 

Lars Calmfors tror på ”nordeuro”

På Dagens Nyheters fråga ”Hur tror du att upplösningen av eurokrisen kommer att se ut?” svarar Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, att han inte tror på en ”total upplösning” men att det finns en ”betydande risk” att det blir en ”nordeuro” med Tyskland, Österrike, Holland, Finland, Estland och kanske även Belgien och Frankrike. ”Det är stor sannolikt att det kan bli så, kanske inom ett par år, men det kan också gå snabbare”, säger Lars Calmfors [30 juli].

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, besvarar samma fråga med att ”sannolikheten är stor för att euron i sin nuvarande form inte kommer att finnas om ett par år”.

Gösta Torstensson

 

Grekland pressas allt hårdare av trojkan

Inspektörer från EU, ECB och IMF, den så kallade trojkan, befinner sig i Aten för att genomföra en översyn av det senaste grekiska åtstramningspaketet. Den grekiska koalitionsregeringen – konservativa Ny Demokrati, socialdemokratiska Pasok och Demokratiska vänstern – har enats om nedskärningar i statsbudgeten 2013 och 2014 på 11,5 miljarder euro, 96,8 miljarder kronor, för att tillmötesgå kraven från EU/ECB/IMF-trojkan. Åtstramningarna är som att försöka släcka en eld med bensin. Den grekiska recessionen är inne på sitt femte år och enligt nya siffror från regeringen i Aten väntas BNP falla med ytterligare 7 procent i år.

 

Euroutträde positivt för grekisk ekonomi

Dagens Industris europanel, som bland annat består av förre riksbankschefen Bengt Dennis och Bo Kragh, tidigare vice riksbankschef i Estland, menar att ett utträde från euron och en återgång till en nationell valuta, drachman, på sikt kan vara positivt för den grekiska ekonomin tack vare att landet kan sätta ränta och valuta efter de egna förutsättningarna, utan hänsyn till vad som händer i Tyskland.

 

Hård dragkamp om ECB:s mandat

Den tyska regeringen, tillsammans med den tyska centralbanken Bundesbank, försökt tona ned förväntningarna på vad Europeiska centralbanken [ECB] kan och får göra för att motverka eurokrisen. Detta sedan marknaden tolkat uttalanden från ECB-chefen Mario Draghi som att ECB är i färd med att återuppta stödköp av sydeuropeiska obligationer för att dämpa eurokrisens effekter på spanska och italienska låneräntor.

Enligt den franska tidningen Le Monde ska det dock föras samtal om en intervention med ECB-inblandning, där även eurozonens stödfonder EFSF och ESM skulle vara med.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande skrev i ett gemensamt uttalande efter en telefonkonferens att alla euroländer och institutioner måste fullgöra sina åtaganden ”inom ramen för sina kompetenser”.

 

Snabbare återhämtning utan euron

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble och ekonomiminister Philipp Rösler ifrågasatte nyligen offentligt om Grekland verkligen ska kunna behålla euron. Några dagar senare sade Patrick Döring, generalsekreterare för liberala FDP, Angela Merkels koalitionspartner, att den grekiska ekonomin skulle återhämta sig snabbare utan euron.

 

Regeringen förnekar nytt stödpaket till Spanien

Spaniens finansminister Luis de Guidos och hans tyske kollega Wolfgang Schäuble diskuterar möjligheten att skapa ett stödprogram med ”nödlån” på 300 miljarder euro till regeringen i Madrid, rapporterar nyhetsbyrån Reuters med hänvisning till en EU-källa.

Det skulle hamna ovanpå det redan beviljade stödet på 100 miljarder euro som ska gå till kapitaltillskott till krisdrabbade spanska banker.

Men från den spanska högerregeringen kom besked om att något stödprogram inte är aktuellt.

– Spanien kommer inte att be om hjälp, sade Soraya Saenz de Santamaria, biträdande spansk premiärminister, på en pressträff efter ett regeringssammanträde i Madrid.

 

Anders Wijkman byter fot om euron

När Sverige folkomröstade om euron 2003 var Anders Wijkman, EU-parlamentariker för Kristdemokraterna och tidigare riksdagsledamot för Moderaterna, en av ja-sidans främsta företrädare.

Nu säger han att krisen i euroområdet visar att man inte kan ha en överstatlig valuta utan ett betydligt starkare samarbete kring ekonom och finanspolitik.

”Det är en tankeställare för alla oss som vid folkomröstningen om euron viftade bort invändningar från personer som Nils Lundgren och Leif Pagrotsky. Men sanningen är att de hade rätt och vi ja-anhängare hade fel”, sade Anders Wijkman i radioprogrammetet ”Sommar i P1”.

 

Striktare regler för konsthandlare

Många EU-länder skär i sina kulturbudgetar. Samtidigt blomstrar den belgiska konstmarknaden. Anledningen är att handeln delvis sker med svarta pengar, uppger Sveriges Radio. Striktare regler för konsthandlare beträffande kontant betalning av konstverk föreslås nu av den klåfingriga EU-kommissionen som sällan missar ett tillfälle att utöka Bryssels makt.

 

Stigande arbetslöshet i Spanien

24,6 procent ökade arbetslösheten till i Spanien under andra kvartalet i år, visar statistik från landets nationella statistikbyrå.

Kvartalet före låg arbetslösheten på 24,4 procent. Arbetslösheten i Spanien är därmed den högsta sedan 1976.

 

Danska krav i Arktis

Danska forskare är på väg till Arktis för att samla data som kan dokumentera att Danmark och Grönland har rättmätiga krav på havsområdet vid Nordpolen. Inför FN har Danmark ställt territorialkrav på totalt fem områden i Nordatlanten och Norra ishavet. Arktis gömmer rika fyndigheter av olja och gas.

 

Spansk recession blir allt djupare

Den spanska ekonomin krympte med 0,4 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet före. Jämfört med samma kvartal ett år tidigare var nedgången 1,0 procent.

Under första kvartalet minskade Spaniens BNP med 0,3 procent. Inflationstakten under andra kvartalet uppmättes till 2,2 procent. Det förklaras delvis av prishöjningar på läkemedel, vilket är en besparingsåtgärd regeringen i Madrid genomfört i eurokrisen spår.