1 december 2012  - 

 

 

Avtalskrav är olagliga enligt arbetsgivarna

Arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen hävdar att facken inom industrin ställer olagliga krav i sin avtalsplattform.

– Som jag ser det är det ett brott mot den nya svenska uthyrningslagen och EU:s bemanningsdirektiv när facken inom industrin vill införa särskilda begränsningar som bara ska gälla anställda på bemanningsföretag, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör hos Bemanningsföretagen.

Facken kräver att inhyrning av arbetskraft inte ska användas för att lösa permanent arbetskraftsbehov. De vill också sätta stopp för inhyrning när det finns arbetstagare med företrädesrätt till återanställning. Bemanningsföretagen, som numera är en del av Almega, har tidigare anmält

den svenska regeringen till EU-kommissionen då man menar att regeringen inte vill lagstifta om förbud mot hinder för uthyrning av arbetskraft i den proposition som ska införliva EU:s bemanningsdirektiv i svensk lagstift-ning. Bemanningsföretagen anser att det svenska lagförslaget inte införlivar de delar av direktivet som slår fast att hinder för bemanningsverksamhet ska undanröjas. I direktivet slås det fast att medlemsländerna ska genomföra ”en översyn av eventuella begränsningar eller förbud som kan ha införts när det gäller arbete som utförs av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag”.

Bemanningsdirektivet innebär i korthet att lika villkor ska gälla för inhyrd arbetskraft som för anställda i kundföretaget, den så kallade likabehandlingsprincipen.

Direktivet innehåller också bestämmelser som ska undanröja förbud och andra hinder för uthyrning av arbetskraft, såväl i lagstiftning som i kollektiv-avtal. Bemanningsföretagen kallar detta ”hinderprövningsprincipen”.

I det svenska lagförslaget ”saknas skrivningar om att hinder mot uthyrning inte får vara omotiverade, och det finns heller inga regler om hur hinder mot uthyrning ska kunna prövas i exempelvis en domstol”, säger Henrik Bäckström.

Om EU-kommissionen går Bemanningsföretagen till mötes kan frågan till slut hamna i EU-domstolen. Vad den svenska riksdagen anser i sammanhanget saknar betydelse. Det är byråkraterna i Bryssel och juristerna i Luxemburg som avgör vilka regler som ska gälla för bemanningsföretagen på den svenska arbetsmarknaden. Risken är stor för att vi får uppleva en ny Lavaldom, dvs. att fackföreningarnas rättigheter och löntagarnas villkor försämras till följd av den fria rörligheten på EU:s inre marknad.

Gösta Torstensson

 

 

Göran Persson får bidrag från EU

Den 3 december delas årets EU-stöd till landets jordbrukare ut via det svenska Jordbruksverket. Stödet har inte att göra med behov, utan baseras på storleken på jordbruksarealen.

Göran Persson, före detta socialdemokratisk statsminister, får 118.000 kronor för sin gård Torp i Flen. Kung Carl XVI Gustaf kammar hem 896.000 kronor till Stenhammars gods. Affärsmannen Lars Ramqvist får ut 316.000 kronor för sitt Näsby säteri i Södermanland. Jordbruksverkets lista över bidragsmottagare toppas av Thure Gabriel Gyllenkrok som får 6 miljoner kronor för Björntorps och Sventorps fideikommiss utanför Lund.

Gösta Torstensson

 

Traktorprotest i Bryssel

Tusentals ilskna mjölkbönder från hela EU trängde ihop sig och sina traktorer i centrala Bryssel den 26 november, i protest mot fallande mjölkpriser. På Luxemburgtorget i närheten av EU-parlamentet eldades med halm och smälldes smällare för att ytterligare sätta tyngd bakom kraven. Protesten som avslutades dagen efter orsakade också rejäla köer i Brysselregionen.
 

9 miljoner strejkade i Spanien

Nio miljoner strejkade i Spanien den 14 november, enligt facket. Enligt de spanska facken deltog tre fjärdedelar av alla anställda i torsdagens generalstrejk, den åttonde sedan landet blev demokratiskt 1977.

Störst var uppslutningen bland industriarbetarna. I Katalonien uppges 95 procent av de anställda inom industrin ha stannat hemma från jobbet.

Nu vill facken fortsätta kampen mot åtstramningarna. Fackliga företrädare säger att man kommer att kräva folkomröstning om regeringens åtstramningar.
 

EU-ekonomer vill sänka minimilöner

Ekonomer inom EU-kommissionen anser att facken har för stor makt. I en ny rapport ger de staterna råden att gripa in och styra mer av lönebildningen, rapporterar tidningen Arbetet.

De vill se färre heltäckande kollektivavtal och fler lokala avtal. Minimilönerna bör också sänkas överallt.
 

Katalanska partier för oberoende gick framåt

Valet i Katalonien den 25 november blev en framgång för partier som verkar för att göra regionen oberoende, men ett bakslag för regionspresidenten Artur Mas CiU-parti.

Ciu får 50 av 135 platser i regionsparlamentet, ner från 62 tidigare. Det vänsternationalistiska partiet Kataloniens Republikanska Vänster, ERC, ökar från tio till 21 platser, och två mindre partier som också stöder en folkomröstning om självständighet har säkrat 16 platser i parlamentet.

President Artur Mas hade kallat till nyval i regionen för att stärka debatten om att göra regionen självständig från Spanien. Han hade åtagit sig att utlysa en folkomröstning om oberoende inom fyra år. Den republikanska vänstern, ERC, har sagt sig vara redo att förklara Katalonien oberoende redan 2014.
 

Fredspristagare protesterar mot årets utnämning

Den sydafrikanske Nobelpristagaren Desmond Tutu har tillsammans med två andra fredspristagare skrivit till Nobel-stiftelsen och protesterat mot Norska Nobelkommitténs beslut att i år ge fredspriset till EU.

I ett öppet brev skriver de att EU inte främjar fred på det sätt som Alfred Nobel åsyftade i sitt testamente, rapporterar AFP.

Förutom Tutu är det irländskan Mairead Maguire och Argentinas Adolfo Perez Esquivel som skrivit brevet.
 

Grekland får utbetalning av ”nödlån”

Eurogruppen beslöt natten till den 27 november att betala ut nästa del av nödlånet till Grekland på 34,4 miljarder euro senast den 13 december. Det sade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker vid en presskonferens efter eurogruppens möte, som varade nästan 13 timmar. Utbetalningen är villkorat till att nationella parlament i euroländerna

godkänner utbetalningen. En ”översyn” måste också hållas av resultatet för det återköpsprogram för grekiska statsobligationer som Grekland kanske håller, sade eurogruppen i ett uttalande.

Anders Borg fortsätter att trilskas med euroländerna
Finansminister Anders Borg fortsätter att krångla i EU:s förhandlingar om en bankunion. Borg vill se en ändring av EU:s fördrag innan en bankunion kan bli verklighet.

– Det förslag som ligger på bordet är oacceptabelt. Vi kan inte ha en lösning där Europeiska centralbankens styrelse är överordnad den nya tillsynsmyndigheten, och där vi inte har
någon rösträtt, sade Anders Borg i samband med ett EU-finansministermöte i mitten av november.

 

Republikaner vill bryta sig loss från USA

USA:s 50 stater kan snart vara 15. Att president Barack Obama omvaldes har fått missnöjda republikaner att starta namninsamlingar för att deras stater ska få bryta sig ut från de förenta staterna. I Texas har det samlats in över 100.000 underskrifter, det innebär att den federala regeringen måste ge ett formellt svar, skriver CBS.

Senast liknande krav ställdes på allvar var i mitten av 1800-talet – då utbröt inbördeskrig.

Det är inte bara EU av stormakterna som hotas av sönderfall.
 

Norska fackförbund säger nej till EES

EES-avtalet, som gör att Norge är en del av EU:s inre marknad, ser ut att bli en viktig fråga för norska LO på kongressen nästa år. Flera förbund kräver omförhandlingar då de anser att avtalet med EU undergräver kollektiv-avtalen.
 

Frankrike kräver maktskifte i Libanon

Frankrike, tillsammans med Saudiarabien, har ökat pressen på att Libanons pro-syriska regering ska avgå. Det avslöjar diplomatiska källor i Paris och Beirut. Libanon var tidigare en fransk koloni.

”Premiärminister Najib Mikati är oacceptabel för oss”, ska president Francois Hollande ha sagt under överläggningar i Jeddah med kung Abdullah från Saudiarabien och den libanesiske oppositionsledaren Saad Hariri.
 

Tyskland inför vårdnadsbidrag

Efter långa förhandlingar har de tre tyska regeringspartierna enats om att införa ett vårdnadsbidrag för föräldrar som väljer att ta hand om sina små barn själva. Bidraget på knappt 150 euro i månaden [1.360 kronor] införs den 1 augusti nästa år.