15  februari 2012 - 

 

ITUC kritiserar Greklands sparpaket

Greklands regering respekterar inte kollektivavtalen och kränker arbetarnas rättigheter med sina åtstramningspaket. Det skriver den internationella fackorganisationen ITUC [Internationell Trade Union Confederation] i ett protestbrev. ITUC har 311 medlemsorganisationer i 155 länder, däribland LO, TCO och Saco.

Greklands regering försöker genom hårda åtstramningar tillmötesgå krav från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken [ECB] och Internationella valutafonden [IMF] för att beviljas nya krislån. De senaste åtgärderna är att skära ned den offentliga sektorn med 150.000 jobb samt att ytterligare sänka pensioner och minimilöner. Sådana åtgärder är att gå åt helt fel håll, skriver ITUC:s ordförande Sharan Burrow i ett brev till den grekiska premiärministern och finansministern, IMF samt Internationella arbetsorganisationen ILO.

”Genom att ytterligare sänka lägstalönerna till oacceptabla nivåer blir det mindre troligt att landets ekonomiska policy kommer att leda till någon tillväxt beträffande jobb. Tvärtom, risken för informella och osäkra jobb ökar”, skriver hon.

Utvecklingen i Grekland bäddar inte bara för en försämring vad gäller privatanställdas rättigheter, fortsatta uppsägningar och ytterligare sänkningar av löner till oacceptabla nivåer, menar Sharan Burrow. Grekland ger sig genom dessa åtgärder på kollektivavtalen och de sedan länge överenskomna fackliga förhandlingsprocesserna.

”Sorgligt nog kommer den väg ni slagit in på bara att fortsätta leda till politisk oro eftersom människor lämnas utan annat val än att fortsätta slåss för demokratiska rättigheter och frihet.”
Gösta Torstensson

 

Sverige förlorar inte inflytande

Fredrik Reinfeldt menar att vi ska gå med i Merkozypakten för att kunna ”påverka”. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i riksdagen? Eller är det så att Fredrik Reinfeldt inbillar sig att han, om riksdagen säger ja till Merkozypakten, kommer att få vara med när Angela Merkel och Nicolas Sarkozy träffas på tu man hand i Berlin eller Paris [i snitt var tionde dag den senaste tiden] innan EU-toppmötena och gör upp om alla viktiga beslut? Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s dominerande stormakter Tyskland och Frankrike som generalstabsmässigt dikterar villkoren för övriga EU-länder. ”När Tyskland och Frankrike har gjort upp finns det inte mycket kvar för övriga EU-länder att påverka”, konstaterar Johan Schück, samhällsekonomisk krönikör i Dagens Nyheter.

En annan variant på samma bedrägliga tema är att Sverige måste gå med i finanspakten för att ”inte tappa” inflytande inom EU. Men man kan inte ”tappa” ett inflytande man inte har. Sverige varken har – eller bör få – något inflytande över eurosamarbetet och den framväxande gemensamma finanspolitiken inom eurogruppen, av det enkla skälet att vi har valt att stå utanför euron. Det valet grundades bland annat just på farhågan att makten över vår ekonomiska politik skulle flyttas till de icke folkvalda EU-ledarna i Bryssel.

Det finns heller inget belägg för att Sverige kommer att förlora i inflytande i EU om vi väljer att vara fria från Merkozypakten. Varför skulle Sverige förlora inflytande i handelspolitiken, jordbrukspolitiken eller regionalpolitiken bara för att riksdagen respekterar det entydiga utfallet av EMU-folkomröstningen 2003? Åsiktsskillnaderna i dessa och andra frågor går inte mellan EMU-länder och icke EMU-länder.

Gösta Torstensson
 

Ökat samarbete gör rapporter hemliga

Samarbetet mellan EU-ländernas skattemyndigheter utvidgas den 1 januari 2013, enligt en promemoria från finansdepartementet.

Bland annat blir Skatteverket skyldigt att hjälpa till med utredningar som en myndighet i en annan medlemsstat begär. Det innebär exempelvis att Skatteverket kan bli tvunget att utreda vilka tillgångar en person har i Sverige, som underlag för förmögenhetsskatt i ett annat land.

I promemorian föreslår finansdepartementet också att rapporter som Skatteverket har fått från EU-kommissionen ska vara hemliga, om inte kommissionen har gått med på att de offentliggörs.
 

Norge vill ge EU mer hjälp

Den norska regeringen vill låna ut mer pengar till Internationella valutafonden, IMF, utöver de 55 miljarder norska kronor som redan utlovats. Tanken är att hjälpa till att råda bot på krisen och få fart på europeisk ekonomi. Förutsättningen för de höjda lånen är enligt statsminister Jens Stolteberg att EU fullföljer den nya europakten, Merkozypakten, rapporterar den norska tidningen dagens Näringsliv.
 

Europeisk raket i luften

Europas nya raketsatsning Vega lyfte planenligt den 13 februari från rymd-basen i Kourou i den franska kolonin Franska Guyana. Vega ingår i en satsning från ESA, den europeiska rymdmyndigheten. Italien är huvudfinansiär, men också Belgien, Frank-rike, Holland, Spanien, Schweiz och Sverige deltar.
 

Drygt 31 miljarder till EU

För 2012 blir Sveriges EU-avgift 31,3 miljarder kronor, enligt regeringens kalkyler. Sverige beräknas få tillbaka när 13 miljarder kronor i olika bidrag [men som inte går till statskassan utan till företag och lokala och regionala organ]. Riksdagen har godkänt regeringens förslag, men understryker också att EU-budgeten måste göras om och bli mer restriktiv. EU-kommissionens förslag till EU- budget för 2014-2020 innebär en ökning på runt 7 procent. Det är för mycket tycker riksdagen som i stället vill frysa utgifterna. Att EU skaffar sig inkomster i form av en skatt på finanstransaktioner är också något som riksdagen är motståndare till, liksom att dagens rabatter på EU-avgifter ska slopas. Skälet är att Sverige får en högre avgift till EU. Även regeringen vill se en mindre budget.

 

Svenska handlingar ska ha svenska regler

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om hur offentliga handlingar från svenska myndigheter ska spridas vidare strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Riksdagen ska därför skicka ett motiverat yttrande till EU-kommissionen.

Det EU-direktiv som gäller togs fram för att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad och göra det enklare att få del av offentlig information. Men EU-kommissionen anser att många medlemsländer har varit dåliga när det gäller vidareförmedling av offentlig information och föreslår därför striktare regler.

 

Stort överskott i statsbudgeten

Överskottet i statens budget för 2011 blev 67,8 miljarder kronor. Det är 69,8 miljarder kronor högre än 2010, som slutade med ett underskott. Förbättringen beror främst på högre skatte-inkomster, inkomster från sålda aktier och högre utdelning på statens aktier, skriver Ekonomistyrningsverket. De totala utgifterna uppgick preliminärt till 804,3 miljarder kronor.

 

Detaljregleringar av hönsburar

Trots att det gått tolv år sedan värphönsburar förbjöds inom EU har ett stort antal medlemsländer inte genomfört förbudet.

Från och med den 1 januari 2012 måste alla värphöns natingen ha inredda burar med extra utrymme för värprede, sprättyta och sittpinne eller hållas i alternativa system. Dessutom får man endast använda burar som har en area på minst 730 kubikcentimeter per höna. Därutöver måste det i burarna finnas bolådor, strö, sittpinnar
och klonötare.

”Det höga tonläget från Bryssel handlar inte enbart om djurens välbefinnande, utan också om att de företag som sköter sig inte ska missgynnas i konkur-rensen av företag som inte sköter sig”, kommenterar tidskriften Riksdag & Departement.

 

Export ska vara en nationell fråga

EU ska inte blanda sig i främjandet av små- och medelstora företags export. Det anser riksdagen som därmed ställer sig bakom regeringens invändningar. Att hjälpa små- och medelstora företag anses av riksdagen vara en angelägenhet för nationellt bestämmande och EU-kommissionens förslag strider därmed mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Exportfrämjandet är en del av ett större program som ska stärka små- och medelstora företags konkurrenskraft. Riksdagen har i övrigt inga invändningar mot EU-kommissionens program.

 

EU granskar Västerås flygplats

Västerås flygplats misstänks att under en rad år i följd fått otillåtet statligt stöd i mångmiljonklassen för att täcka sina förluster. Västerås flygplats kan ha fått nästan 140 miljoner kronor i otillåtet offentligt stöd under åren 2006-2010, enligt EU-kommissionen, som inleder en fördjupad granskning.

 

EU-mål ser ut att missas

EU förväntas inte nå sitt mål att effektivisera energianvändningen med tjugo procent till 2020. Med agens spartakt blir det inte mer än en tioprocentig förbättring, enligt EU:s egna bedömare.

– EU-kommissionen försöker nu ta nya initiativ för att nå målet men det är för sent för att det ska vara möjligt att nå 20-procemtsmålet, säger Carlos Lopes på Energimyndigheten. Energieffektiviseringen ingår i EU:s paket för att minska utsläppen av växthusgaser. Förklaringarna till att målet nu ser så avlägset ut är många. En är att de var orealistiska från början. En annan att det direktiv som sätter upp ramarna inte är tillräckligt styrande gentemot medlemsländerna.