01 juli 2012 -
Tyskland vinnare på EU-toppmötet
Efter EU-toppmötet i den 28-29 juni
utropades närmast enstämmigt Tysk-lands Angela Merkel till
förlorare medan Spaniens Mariano Rojoy och Italiens Mario Monti
korades till vinnare. Som grund låg beskedet att EU:s så kallade
räddningsfond [ESM] skulle få rätt att direkt rekapitalisera de
konkursfärdiga spanska bankerna och vid behov även direkt
stödköpa italienska statspapper. Budskapet minskade
tillfälligtvis räntebördan för Spanien och Italien.
Bedömningen byggde på ett förbiseende av att beslutet var
förknippat med hårda villkor. Liksom många gånger tidigare
bekräftades talesättet att djävulen gömmer sig i detaljerna. Tar
man hänsyn till de finstilta betingelserna så pekar bedömningen
i en helt annan riktning. Angela Merkel hade egentligen inte
gjort de eftergifter som Spanien och Italien hade önskat sig och
hon hade inte heller släppt till några nya pengar till ESM.
Som ett villkor för beslutet krävde nämligen Merkel att det
först skulle skapas en gemensam europeisk finansinspektion som
kontrollerar bankerna. Det nuvarande systemet med 27 olika
nationella tillsynsmyndigheter skulle ersättas av en ny,
överstatlig institution, åtminstone för de 17 medlemmar som är
med i den överstatliga valutan. Sannolikt kommer den nya
finansinspektionen att placeras inom den Europeiska
centralbanken [ECB] i tyska Frankfurt.
Ett förslag kommer senare i sommar och ska diskuteras i höst.
Beslut kommer tidigast i december. Först därefter kan toppmötets
besked omsättas i praktiken. Det dröjer alltså minst ett halvår.
EU-ledarna diskuterade också förslaget om ökad ekonomisk
integration som presenterades den 26 juni av EU-ordförande
Herman van Rompuy, EU-kommissionens José Manuel Barroso,
ECB-ordförande Mario Draghi och Eurogruppens ordförande
Jean-Claude Junker. Deras ”generalplan” omfattar fyra områden;
strukturreformer, en bankunion, en finanspolitisk union och en
fullskalig politisk union.
Europeiska rådet uppmanade till fortsatt arbete med dessa frågor
som alla pekar i riktning mot det av Tyskland önskade Europas
förenta stater och en interimsrapport kommer att läggas fram för
Europeiska rådet i oktober och en slutrapport till
decembertoppmötet.
Gösta Torstensson
Övervåld mot grekiska demonstranter
I en ny rapport hävdar Amnesty
International att grekisk polis systematiskt använder övervåld
mot fredliga demonstranter. Misshandel ska ha förekommit både på
offentliga platser och i polisens häkteslokaler.
Samtidigt menar Amnesty att de grekiska myndigheterna är
ovilliga att utreda och straffa de skyldiga poliserna trots att
övervåldet strider mot internationell rätt.
Den nybildade regeringen har nu ett tillfälle att erkänna den
stora omfattningen av polisvåld och vidta nödvändiga åtgärder
för att garantera att polisen är återhållsam och tydligt
identifierar sig under demonstrationer. Dessutom måste de se
till att oberoende och effektiva utredningar sker kring dessa
brott så att ansvariga kan ställas till svars. Det måste också
upprättas en oberoende instans för polisklagomål, säger David
Diaz-Jogeix på Amnesty i ett pressmeddelande.
Enligt Amnesty är flyktingar, asylsökande och människor som
lever i samhällets utkant särskilt utsatta för polisens
övervåld. Eftersom våldet inte utreda menar Amnesty också att de
drabbade tappat tron på rättsväsendet och därför slutat att
anmäla övervåldet.
Ingen står över lagen. Allra minst de personer som är satt att
upprätthålla den, säger David Diaz-Jogeix.
Gösta Torstensson
Tysklands författningsdomstol granskar finanspakten
Den tyska författningsdomstolen inledde
förhören den 10 juli huruvida euro-ländernas finanspakt och
räddningsfonden ESM är förenliga med den tyska grundlagen.
Domstolen förväntas inte stoppa en ratificering men kan ställa
krav på folkomröstning eller föränd-ringar i den tyska
författningen för att avstå finanspolitiskt självbestämmande
till Brysselinstitutionerna.
En ytterligare försening av ESM, som skulle ha startat redan i
juli, skulle ”allvarligt skada tron på euroländernas förmåga att
ta nödvändiga beslut i tid”, sade Tysklands finansminister
Wolfgang Schäuble i domstolsförhöret.
EU-länder ger ej utlovat bistånd
Bara 9 av 27 EU-länder ger det bistånd de
lovat. Det visar Aidwatch-rapporten som släpptes den 26 juni
inför EU-toppmötet den 28-29 juni i Bryssel. Samtliga EU-länder
har åtagit sig att ge minst 0,7 procent av BNI. Sverige är ett
av de länder som klarar målet genom att ge 1,02 procent av BNI i
bistånd medan stora länder som Tyskland och Frankrike gav mindre
än 0,5 procent av BNI.
Ökad arbetslösheten i euroländerna
Arbetslösheten i euroområdet [det vill säga
17 av EU:s 27 medlemsstater] har nått en ny rekordnivå på 11,1
procent, den högsta sedan euron startade 1999. I EU i allmänhet
och EMU i synnerhet är målet för den ekonomiska politiken
budgetbalans och prisstabilitet, medan sysselsättningen är en
restpost i bokföringen; den får bli vad den blir.
Bildt tror att Storbritannien lämnar EU
I en debattartikel på Newsmill skriver Carl
Bildt att det närmare samarbetet mellan euroländerna som håller
på att byggas upp, med Storbritannien utanför, kan leda till att
sammanhållningen på den inre marknaden ger efter. ”Jag oroas
också av att den brittiska debatten driver i en riktning som
riskerar att leda till att man faktiskt mäler sig ur
samarbetet”, skriver Bildt. Premiärminister David Cameron
pressas av flera företrädare för konservativa Tories att utlysa
en folkomröstning, men han har hittills avfärdat sådana propåer.
Labourledaren Ed Milliband håller dörren öppen för en omröstning
på sikt, men skulle argumentera för att Storbritannien stannar i
EU.
Omfattande privatiseringar i Grekland
Greklands nya regering har gjort en
helomvändning och kräver inte längre uppmjukningar av EU:s
påbjudna åtstramningar. Men i ett tal där premiärminister
Antonis Samaras presenterade regeringens ekonomiska plan för de
närmaste fyra åren, bad han om två års frist hos EU och IMF för
de 237 miljarder euro som landets måste ”spara” enligt
”räddningspaketet”. Samaras lovade bland annat mer långtgående
privatiseringar än som tidigare diskuterats, och sade att fler
statliga företag skulle stängas eller fusioneras före
årsskiftet. Samaras tal var starskottet på en tre dagar lång
debatt som avslutas med en förtroendeomröstning i parlamentet
inför Eurogruppens möte Bryssel.
Stora nedskärningar i Italien
Italiens regering, under ledning av
EU-teknokraten Mario Monti, kom efter nattmangling överens om
förslag till åtgärder för att minska de statliga utgifterna med
motsvarande 226 miljarder kronor på tre år. Mycket av
nedskärningarna planeras inom hälsovård och offentlig
förvaltning.
Cypern ansöker om ”nödlån”
EU:s nya ordförandeland Cypern tvingades
nyligen be om ”nödlån” från EU och Internationella valutafonden,
IMF för att rädda sin banksektor. Valetta har haft besök av den
enarådande EU/ECB/IMF-trojkan och finansminister Vassos Shiraly
begär att landet ska få goda lånevillkor. Han menar att landets
ekonomiska kris beror på den stora nedskrivning av lånen till
grekiska banker som euroländerna tvingade fram. Den kostade
Cypern 4,2 miljarder euro, vilket enligt Dagens Nyheters
korrespondent i Bryssel, Henrik Brors, motsvarar en fjärdedel av
landets bruttonationalprodukt.
Kompakt folkligt motstånd mot Nato
Moderaterna och Folkpartiet vill att
Sverige ska bli medlem i Nato. Centerpartiet är inte för ett
medlemskap i dag, men vill att frågan ska utredas. Men hos
svenska folket finns det ett kompakt motstånd mot
Nato-medlemskap. Totalt är det bara 19 procent av befolkningen
som tycker är en bra idé att Sverige söker medlemskap i Nato.
Det visar den senaste årliga SOM-undersökningen från Göteborgs
universitet. De rödgröna väljarna är allra mest negativa till
svenskt Nato-medlemskap.
”Jag tror inte att det kommer att ske under överskådlig
framtid”, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och
författare till rapporten om ett eventuellt Nato-inträde.
Ferrari räknar med vinstlyft
Den italienska lyxbilstillverkaren Ferrari
står stadigt i eurokrisen och räknar med att vinsten ökar i år.
”Vi levererade en nettovinst 2011 på över 600 miljoner euro
[5.400 miljoner svenska kronor] och jag förmodar att vi
överträffar detta redan utmärkta resultat i år”, säger
Ferrarichefen Luca di Montezemolo. Ferraris vinst efter skatt
steg med 17,2 procent under årets första kvartal till 40,1
miljoner euro, cirka 360 miljoner kronor.
Spanien får ett års respit
EU-ländernas 27 finansministrar bekräftade
euroländernas överenskommelse om ”nödlån” till Spanien banker
och att Spanien ska få ett extra år på sig att åstadkomma den
utlovade budgetsaneringen.
– Målet är att komma ned till 6,3 procent i år, 4,5 procent 2012
och 2,8 procent 2014, preciserade EU:s finanskommissionär Olli
Rehn. Spanien ska få tillgång till 30 miljarder euro i stöd till
bankerna i slutet av juli. Totalt är euroländerna beredda att
låna ut 100 miljarder euro.
