1 mars 2012 -
Socialdemokraterna – Reinfeldts stödparti
Socialdemokraterna
har nu gjort upp med Reinfeldts högerregering om att ansluta
Sverige till EU:s nya finanspakt, Merkozypakten. Detta är ett
steg på väg mot att införa euron och EMU, som svenska folket
2003 röstade nej till med stor majoritet. Anslutningen till
finanspakten sker dessutom i ett opinionsläge när över 80
procent är emot att införa euron som valuta i Sverige.
Socialdemokraternas förre partiledare Håkan Juholt sa däremot
klart och tydligt nej till att Sverige skulle gå med i den nya
finanspakten. Han menade att detta var att ansluta Sverige till
euron bakvägen, och därmed ett svek mot folkomröstningen om EMU.
Heder åt honom för detta!
Men Stefan Löfven hade knappt hunnit bli ny partiledare för
socialdemokraterna förrän partiet gjorde helt om och nu ställer
upp på att Sverige ska ansluta sig. Det är dock i högsta grad
osäkert om de villkor som socialdemokraterna ställer för att gå
med på pakten är tillgodosedda i de föreslagna avtalstexterna.
De är nämligen hemligstämplade av EU!
Enligt vad som har läckt ut måste man ställa upp på de nya
ekonomiska reglerna för att kunna få delta i paktens toppmöten.
Det finns heller inga rättsligt bindande garantier för fackliga
rättigheter, endast en allmänt hållen inledande text.
I finanspakten får EU:s kommission och domstol stor makt över
den ekonomiska politiken. I skuggan av krisen tar byråkrater,
jurister och tjänstemän över uppgifter från de folkvalda
församlingarna och därmed minskar inflytandet från väljarna.
Demokratin urholkas alltmer inom EU:s länder.
Merkozypakten kommer att binda de anslutna länderna till en
ensidig ekonomisk nedskärningspolitik som riskerar att förstärka
den ekonomiska nedgången och massarbetslösheten. Pakten blir
till skada för folken i EU:s länder. Den kommer att leda till
stora nedskärningar och försämringar av välfärden runt om i
Europa.
Socialdemokraterna och deras nye partiledare har med sin
kovändning i frågan markerat att man nu ställer upp som nytt
stödparti åt Reinfeldts minoritetsregering.
Den moderate statsministern är självfallet mycket nöjd med
detta. Man är mer än nöjd på landets borgerliga ledarsidor och
bland de borgerligt inriktade kommentatorerna i press, radio och
TV. Folkpartiets Jan Björklund är alldeles lyrisk; en S-ledare
som är för anslutning till EU:s finanspakt och dessutom för mer
kärnkraft – en sådan kan man ju samarbeta med.
Det blev tydligen väldigt, väldigt bråttom med att kuppa bort
Håkan Juholt från den socialdemokratiska partiledarposten, så
att Reinfeldt kunde få majoritet i riksdagen för att snabbt få
med Sverige i Merkozypakten – över huvudet på svenska folket.
Thomas Erixzon
Grekland kommer att lämna euron
Tidskriften Fokus noterar att de flesta bedömare är överens om
att det skett en dramatisk glidning i synen på Greklands
betydelse för EU:s valutaunion. Det är inte längre tabu att
offentligt uttala tanken att Grekland kan tvingas lämna euron.
”Kanske känner Tyskland att EMU har skyddat sig så noga att de
kan texta att låta ett land gå under. Antingen imploderar
Grekland och allt går åt helvete, vilket kommer att skrämma
andra länder som missköter sig, som Italien, Spanien och
Portugal. Eller så går det ganska hyggligt, som det gjorde i
Argentina och Island. Oavsett vad som händer kan det inte gå
mycket sämre för EMU än vad det gör nu”, säger Pär Magnusson,
chefsekonom på Royal Bank of Scotland.
Gösta Torstensson
Iran och EU i maktkamp
EU har
beslutat om ett oljeembargo mot Iran som träder i full kraft den
1 juli på grund av misstankar om att Iran försöker skaffa
kärnvapen. Irans svar har varit att hota att förekomma embargot
och själva skruva åt oljekranarna till EU.
Den 19 februari meddelade landets oljeministerium att Frankrike
och Storbritannien omedelbart kommer att känna av åtgärden.
”Export till brittiska och franska företag har stoppats. Vi
kommer att sälja vår olja till andra kunder, skrev talesmannen
Alireza Nikzad i ett uttalande på oljeministeriets hemsida.
Lettland sade nej till ryska
Två
tredjedelar av väljarna i Lettland sade nej till att göra ryskan
till ett andra officiellt språk i landet, 25 procent sade ja
till förslaget. Folkomröstningen visade också att språkfrågan är
viktig för letterna. Valdeltagandet landade på 70 procent, det
högsta i något val sedan självständigheten från Sovjetunionen.
Av Lettlands två miljoner invånare är omkring en tredjedel
rysktalande.
Fackliga massprotester i Spanien
Hundratusentals människor intog den 19 februari gatorna i 57
spanska städer. De deltog i en jätteprotest organiserad av
fackföreningarna mot regeringens arbetsrättsliga reformer.
Reformerna, som Spaniens konservativa regering [och EU] anser är
nödvändiga för att få fart på ekonomin, gör det lättare att
sänka löner och avskeda anställda. Arbetslösheten i Spanien
ligger på 22,9 procent och är en av de högsta i västvärlden.
Försvarsexport för 13,9 miljarder kronor
I fjol exporterade svenska företag försvarsmateriel för
13,9 miljarder kronor. Det är i stort sett samma nivå som året
innan, enligt Inspektionen för strategiska produkter [ISP].
”I likhet med tidigare år är det också ett fåtal stora affärer
som dominerar. 2011 handlar det om export av Jas 39 Gripen till
Thailand och det flygburna övervakningssystemet Erieye till
Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Pakistan”, skriver ISP:s
generaldirektör på Dagens Nyheters debattsida.
63 procent av den svenska exporten av försvarsmateriel 2011 gick
till ett 20-tal länder, varav Thailand, Saudiarabien, Indien,
Pakistan och Förenade Arabemiraten stod för 60 procent. 37
procent gick till andra EU-länder samt USA, Kanada och
Sydafrika.
Den franska francen har skrotats
Tio år efter att francen ersattes av euron som betalningsmedel
var det den 17 februari sista dagen för fransmännen att växla in
den franska nationell valutan till euro och utanför
centralbanken Banque de Frances kontor var det långa köer.
Frankrike är det andra eurolandet som kapar banden till sin
gamla valuta. Italien gjorde det i december förra året, medan
Holland gör det först 2032.
Sabuni tror inte på EU-kvotering
För ett år sedan hotade EU-kommissionären Viviane Reding Europas
näringsliv med lagstiftning om de inte skärpte sig och ökade
antalet kvinnor i sina styrelser. Inte mycket har hänt i
bolagen, men jämställdhetsminister Nyamko Sabuni [fp] tror ändå
inte att Reding föreslår kvotering efter att ha hört
EU-ländernas synpunkter. Nio länder säger klart nej, däribland
Sverige, och lagstiftning skulle kräva stöd av alla 27
EU-länderna.
Borgarna gillar Stefan Löfven
”Varför jublar den borgerliga
pressen över Stefan Löfven? Varför är direktörerna så glada? Det
kan ju inte gärna vara av omsorg om socialdemokratin. Och pratet
om att det behövs en ”stark opposition” är hycklande skönsång.
Regeringen – alla regeringar – vill självfallet ha en tandlös
opposition och de borgerliga medierna vill ha en svag
socialdemokrati.” Det skriver Carl Tham, författare och
debattör, i senaste numret av den socialdemokratiska
idétidskriften Tiden. Han svarar själv på sina funderingar:
”Den borgerliga förhoppningen är nu att Stefan Löfven ska
återföra partiet till den borgerliga diskursen [efter Håkan
Juholts vänstersnedsteg, typ ifrågasättandet av vinster i
vården]. Om olyckan skulle vara framme i nästa val och S
återkommer till makten, ja, då gör det kanske inte så mycket,
man får ändå borgerlig politik i socialdemokratisk skrud.”
Ungern bestraffas av EU-kommissionen
Ungern straffas av EU för att inte gjort
tillräckligt för att minska sitt budhetunderskott med indraget
regionalstöd i mångmiljardklassen under 2013
.
Halva regionalstödet till planerade satsningar på vägar och
miljö riskerar att dras in, cirka 4,5 miljarder kronor varje år.
Det är första gången som EU-kommissionen använder för första
gången sina utökade befogenheter att ingripa mot ett medlemsland
som inte underkastar sig diktaten från Bryssel.
Fransk-belgiska Dexia gör brakförlust
Den fransk-belgiska banken Dexia redovisar en
nettoförlust på 11,6 miljarder euro, drygt 100 miljarder kronor,
för 2011.
En räddningsinsats i oktober innebar bland annat ett
förstatligande av Dexias belgiska verksamhet.
Uppdelningen av banken och expo-neringen mot det krisdrabbade
Grekland slog mot resultatet.
EU-kommissionen kritiserar Sverige
EU-kommissionen tar Sverige i örat för att inte ha infört
sanktioner mot arbetsgivare som utnyttjar migranter utan
uppehållstillstånd. Alla EU-länder skulle ha infört en sådan
lagstiftning för den 20 juli 2011.
I höstas tog kommissionen det första steget i processen, som kan
sluta i EU:s domstol. Sverige svarade då att lagstiftning är på
gång och ska införas i mitten av 2012.
EU-kommissionen kritiserar även Luxemburg och Belgien för samma
sak
