01 oktober 2012 -
EU är på väg mot en bankunion
Eurokrisen blir allt djupare i takt med att
de krisande länderna påtvingas allt hårdare åtstramningar.
Samtidigt tas viktiga steg i riktning mot vad EU-kommissionens
ordförande José Manuel Barroso kallar ”en demokratisk federation
av nationalstater”.
Närmast på EU-kommissionens dagordning står en europeisk
banktillsynsmekanism som ska övervaka alla banker i euroområdet
och som enligt Barroso är ”ett första steg mot en bankunion” för
euroländerna. Förslaget kommer att gälla samtliga banker i
eurozonen med möjlighet för länder utanför euron att ansluta sig
frivilligt. Redan vid årsskiftet ska den nya banktillsynen föras
över till Europeiska centralbanken, ECB.
– Vi bör göra det till en topprioritering att skapa en europeisk
tillsynsmyndighet till början av nästa år, sade José Manuel
Barroso när han presenterade förslaget i EU-parlamentet.
Parallellt med att tillsynen hamnar hos ECB, kommer Europeiska
bankmyndigheten EBA att ta fram ett gemensamt regelverk för
samtliga banker i alla EU-länderna. Regelverket blir alltså
gemensamt men tillsynen blir uppdelad; länderna utanför
eurozonen sköter sin egen banktillsyn medan ECB svarar för
euroländerna.
Syftet med en bankunion inom euroområdet är att ”gemensamt”
övervaka bankerna och förebygga nya finansbubblor. Detta anses
särskilt
behövligt när det gäller stora banker med verksamhet i flera
länder. Det finns ungefär 6.000 banker i Europa, där de 200
största har 90 procent av marknaden.
Men ska även mindre banker omfattas av tillsynen på EU-nivå
såsom EU-kommissionen föreslår? Nej, det anser inte Tyskland,
vilket betyder att bankunionens utformning blir en av de stora
frågor som kommer att diskuteras framöver.
Det råder också olika meningar om det lämpliga att lägga fler
uppgifter på ECB, som redan har mycket makt. Ett alternativ är
att den europeiska bankmyndigheten får ytterligare mandat att
övervaka nationella (typ Finansinspektionen i Sverige)
myndigheters övervakning.
Kommande steg i uppbyggnaden av bankunionen kan vara att skapa
upp en gemensam fond för insättningsgarantin samt och införa en
gemensam bankkrislagstiftning.
Den tillsyn som ska vara inledningssteget blir, enligt Dagens
Industri, ”inte meningsfull” förrän den kopplats till en
gemensam bankakut och insättargaranti.
Gunnar Hökmark (m), som ska leda EU-parlamentets arbete med att
ta fram en europeisk bankkrislagstiftning, är kritisk till
banker som inte fullt ut tar de risker och de förluster som
uppstår.
– Vi behöver återupprätta marknadsekonomin för banker. Ägarna
måste ta det fulla ansvaret även när banker går dåligt. Det sade
Gunnar Hökmark i ett uttalande, när han som ansvarig rapportör
inledde EU-parlamentets arbete om en europeisk
bankkrislagstiftning.
Michel Barnier, kommissionär med ansvar för den inre marknaden
uttalade i ett pressmeddelande att ”vårt slutmål är att
skattebetalarnas pengar inte ska användas för att rädda banker”.
Enligt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso måste EU
”full-följa den ekonomiska och monetära unionen och skapa en
bankunion och en finanspolitisk union”. Konkret handlar det om
att ytterligare makt flyttas från medlemsländerna till EU.
Barroso kommer i höst att lägga fram ”ett lagförslag om en
fördjupad ekonomisk och monetär union” och han menar att den
planerade bankunionen också måste leda till en politisk union
och ett nytt fördrag för EU.
Inför nästa EU-val 2014 ska kommissionen presentera ett sådant
förslag.
Gösta Torstensson
Sverige tvingas betala mer till EU
Regeringens prognos för 2012 visar att
Sveriges EU-avgift blir 1 miljard kronor högre än vad som
tidigare sagts.
Svenskarna kommer att betala drygt 32 miljarder kronor för
medlemskapet i unionen i år. Nästa år beräknas avgiften till EU
öka med ytterligare 1,1 miljarder kronor. Budgetpropositionen
visar att betalningen till EU kommer att öka ytterligare 17
procent fram till 2016.
Förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag till
budgetramverk för perioden 2014 till 2020. Enligt
finansdepartementet skulle detta innebära ökade kostnader på 10
miljarder kronor per år.
Våldsamma protester i Madrid
Demonstranter och polis drabbade den 25
september samman i Madrid sedan tusentals samlats i stadens
centrala delar och format en mänsklig kedja runt
parlamentsbyggnaden.
Över 1.500 poliser i kravallutrustning använde gummikulor och
batonger mot demonstranterna, som protesterade mot ytterliga
åtstramningsåtgärder som väntas presenteras i regeringens
budget. Minst 15 personer greps och 6 skadades.
Fattigdomen växer i Danmark
Det blir fler och fler fattiga danskar. Och
ju närmare Köpenhamn, desto fler fattiga, enligt en analys från
AE, arbetarrörelsens näringslivsråd, som beskriver utvecklingen
fram till 2010. Nästan en kvarts miljon danskar lever under
OECD:s fattigdomsgräns, en inkomst för ett ensamhushåll om 8.788
danska kronor per månad.
Ny försvarsjätte inom flygindustrin
Brittiska BAE Systems och europeiska EADC
planerar att gå samman och skapa världens största
försvarskoncern. Ett samgående mellan BAE Systems och EADC
skapar en flygindustrijätte med 610 miljarder kronor i
årsomsättning (att jämföra med den svenska försvarskoncernen
Saabs 25 miljarder kronor). Ett förslag är att EADC skulle ta 60
procent av ägandet och BAE Systems 40 procent. Det kommer att
bli en utdragens och riskabel fusionsprocess, inte minst genom
att brittiska, franska och tyska regeringarna är inblandade som
delägare.
Sympatistrejk i svenska hamnar
En timslång sympatistrejk genomfördes i
svenska hamnar den 25 september i protest mot de ”omställningar”
i Portugals hamnindustri som krävts för att regeringen i
Lissabon ska få ”nödlån” av EU och IMF.
Sympatistrejken omfattade även hamnar i Frankrike, Spanien,
Danmark, Italien, Cypern, Grekland och Malta, skriver Svenska
Hamnarbetarförbundet i ett pressmeddelande.
Sympatiåtgärden hade beslutats på ett möte i Paris, arrangerat
av International Dockworkers Council, IDC.
Valet kan splittra Spanien
Katalonien, en av Spaniens sju regioner,
går till val den 25 november, som i praktiken blir en
inofficiell folkomröstning inför en eventuell brytning med
Spanien.
– Katalonien har tröttnat på detta beroende, som blir allt
tyngre för oss att bära, sade Kataloniens ministerpresident
inför det regionala parlamentet. Tidigare samma dag, under den
katalanska regeringens veckosession, talade Mas ännu mer öppet,
och sade till sina ministrar att ”valen får bli vårt sätt att
konsultera med folket inför skapandet av en stat”.
Kataloniens parlament antog ett par dagar senare en
”suveränitetsförklaring”.
Facklig kampanj om rätt till vatten
EPSU, den europeiska fackliga federationen
för offentligt anställda, har dragit i gång en namninsamling för
rätten till vatten.
– Till och med inom EU saknar två miljoner vatten och toaletter.
Vi vill att EU-kommissionen garanterar att vatten och sanitet är
mänskliga rättigheter. Dessutom kräver vi att vatten- och
avloppstjänster drivs i offentlig regi och inte
konkurrensutsätts, säger Jerry van den Berge, ansvarig för
vatten- och avloppsfrågor inom ESPU, till Kommunalarbetaren.
Sedan första april finns ett så kallat medborgarinitiativ inom
EU. Om ESPU:s medlemsorganisationer i de olika EU-länderna
samlar in minst en miljon namnunderskrifter måste
EU-kommissionens behandla deras krav. Från och med den 31
augusti kan man registrera sitt namn direkt på webbisdan:
www.right2water.eu.
Carl Schlyter stämmer EU
Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl
Schlyter stämmer EU-kommissionen för bristande öppenhet. I sin
stämningsansökan till EU-domstolen kräver han att kommissionen
öppet redovisar varför man inte låter Frankrike införa ett
nationellt register över produkter som innehåller nanopartiklar.
I den här frågan överväger allmänintresset och därför ska
ärendet inte kunna hemligstämplas. Det är en princip som jag
vill ha testad på högsta nivå, säger Carl Schlyter.
Löntagarna betalar med lönesänkningar
”Eurokrisens främsta problem handlar inte
om budgetunderskott eller finanspolitiska ansvarslöshet.
Problemet med euron är att en gemensam homogen monetär politik
tillämpas på alltför heterogena ekonomier.” Det skriver
Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, i en debattartikel i
tidningen Kommunal-arbetaren [nr 16/12]. Han fortsätter: ”Priset
får nu betalas av vanliga löntagare. Nästan alla krisåtgärder
tar sikte på offentlig sektor och lönenivåer. Inom eurozonen går
det inte att devalvera. Kvar återstår enbart
interndevalveringar, dvs. lönesänkningar. […]
För Europas löntagare är utvecklingen mycket allvarlig. Fackliga
rättigheter undermineras. Kollektivavtal och löner pressas.
Arbetslösheten i EU är rekordhög. Fattigdomen och
inkomstskillnaderna ökar. Priset för att rädda euron riskerar
att bli mycket hög för Europas löntagare och nationell
demokrati. När ska den grundläggande frågan formuleras? Ska
euron räddas till varje pris?”.
