Pressmeddelande 2005-10-19       Pressmeddelande 2005-10-03

Svar ENKÄT –     
Folkrörelsen Nej till EU vill ha besked i EU-politiken
Redovisning enkätsvaren

Folkrörelsen fick inom utsatt tid svar från fem av de sju riksdagspartierna. Socialdemokraterna har svarat i efterhand, men kristdemokraterna har inte svarat. Socialdemokraternas svar följer inte enkätfrågorna och är inte fullständigt.  Förutom att det visar på en demokratisk nonchalans från dessa partier, så är en välvillig tolkning att de EU-vänliga partiledningarna för dessa partier har svårigheter att formulera en samlad EU-politik som överensstämmer med deras gräsrötters och väljares uppfattningar.

Vänsterpartiet och miljöpartiet instämmer i uppfattningen att Sverige (dvs. regeringen alternativt riksdagen) skall politiskt deklarera att EU-grundlagen har fallit, och att ratifikationsprocessen därmed inte kan fortsätta. Folkrörelsen välkomnar detta besked och förväntar sig att partierna aktivt driver detta krav gentemot övriga partier i t.ex. riksdagsarbetet och i valrörelsen. 

De tre borgerliga partierna (m, fp, c) hyser förhoppningar att det konstitutionella fördraget i någon framtid skall kunna räddas, och instämmer därmed i praktiken i den skuldbeläggning av de franska och nederländska folken som statsminister Göran Persson gav uttryck för i en radiointervju i juni direkt efter EU-toppmötet. Regeringens fikonlöv för att slippa uttala att EU-grundlagen har fallit är att den ”väntar på ett klarläggande från Frankrike och Holland” efter nej:en i dessa länder som statsministern uttryckte det. 

Samma svarsmönster går igen i de övriga frågorna. Vänsterpartiet och miljöpartiet svarar bestämt att EU-grundlagen så som den är formulerad strider mot den svenska grundlagen, vilket också är en allmän uppfattning hos den oberoende juridiska expertisen. Dessa partier håller också fast vid folkomröstningskravet, om EU-grundlagen på nytt skulle hamna på riksdagens bord. De svarande borgerliga partierna tyr sig däremot till lagrådets juristers ”bekväma” uppfattning att maktöverföringen som EU-grundlagen innebär inte är av sådan dignitet att den strider mot den svenska grundlagen, vilket också understöder samma partiers bakomliggande ståndpunkter att en folkomröstning är inte nödvändig om EU-grundlagen kommer tillbaka till riksdagen.

I tidigare valrörelser har EU-politiken varit frånvarande, vilket underblåst myten att svensk inrikespolitik inte har med EU-politiken att göra. Men den kanske viktigaste lärdomen av den franska folkomröstningen (och den nederländska) var väljarnas erfarenhet av att inrikespolitiken ner på minsta detaljnivå som t.ex. avreglering av socialförsäkringssystemen, stängning av postkontor styrs av EU-direktiv och annan EU-lagstiftning. Det är då intressant att notera att partierna som besvarat enkäten utfäst sig att driva ”EU-frågor” i valrörelsen, även om några av dem inte ännu fastställt sina viktigaste kampanjfrågor.

Jan-Erik Gustafsson
Ordförande, Folkrörelsen Nej till EU
08 790 7359