Pressmeddelande 2005-02-17

Folkomrösta om EU-konstitutionen

I en kort valkampanj har regeringen Zapatero utnyttjat alla tricks för att få folket att rösta ja bl.a. genom att vädja till folks känslor genom att utnyttja kända personer som fotbollsspelaren Zidane. Dessutom har Zapatero fått draghjälp av tillresta regeringschefer som Jacques Chirac och Gerard Schröder för att driva valkampanjen. Och  Nej-kampanjen har anmält den spanska regeringen till valkommissionen för att hänsynslöst använda statliga institutioner och medel för att få ett ja.

Det skulle därför vara en sensation om Spanien som första land som får folkomrösta säger nej till konstitutionen. Men oavsett valkampanjen och resultatet av folkomröstningen kan det spanska folket gratuleras att det överhuvudtaget får gå till valurnorna.

Detta är mer än vad regeringen Persson och de borgerliga partiledarna kan tänka sig. Istället har dessa partiledare lagt locket på för en diskussion om EU-konstitutionens innehåll och gemensamt deklarerat att riksdagen skall godkänna EU-konstitutionen i ett enkelt riksdagsbeslut innan juluppehållet i år. Men om det spanska folket får rösta, varför får då det svenska folket inte göra det? Ingen svensk politiker har på allvar hävdat att det svenska folket skulle vara mindre lämpat att rösta än spanjorerna, och därför inte skulle få gå till valurnorna. När spanjorerna nu får välja håller inte längre argumentet som gärna framförs av regeringen att frågan är för komplicerad för den vanlige väljaren. Konstitutionen sägs också av regeringen vara ett under av enkelhet och klarhet och egentligen inte innehålla något avsevärt nytt i förhållande till nuvarande fördrag. Man måste då fråga sig om konstitutionen är en sådan bagatell när Spanien och senare ett stort antal EU-länder låter anordna folkomröstningar.

Justitieminister Thomas Bodström har t.o.m. till Dagens Industri sagt att det inte går att formulerar ett enkelt ”ja” eller ”nej” till EU-konstitutionen. Men på söndag röstar spanjorerna om en fråga som det går att säga ett klart ja eller nej till.

Fakta är att riksdagen bara kan säga ja eller nej till konstitutionen. Om riksdagen är missnöjd med någon enskild detalj krävs det att den säger nej till hela konstitutionsförslaget och att den begär att en ny regeringskonferens inom EU skall återupptas.

Argumenten mot en folkomröstning blir allt svagare och svagare för varje medlemsstat som folkomröstar. Folkrörelsen Nej till EU deltar aktivt i nätverket Folkomröstning.nu och i lokala nätverk för bilda opinion för en folkomröstning. Den 22 mars  är sista dag för att lämna remissynpunkter på den departementspromemoria som regeringen lagt fram för att få till ett enkelt beslut i riksdagen. Folkrörelsen kommer 22 mars tillsammans med övriga organisationer i Folkomröstning .nu att lämna över Folket remiss till riksdagens talman. Den består av alla de namn som samlats in för kravet på en folkomröstning.

Med EU-konstitutionen underordnas all svensk lagstiftning inklusive vår regeringsform EU:s regelverk. Det är ett demokratiskt anständighetskrav att svenska folket får folkomrösta.

Folkrörelsen Nej till EU kräver:

§         att regeringen snarast föreslår riksdagen att besluta om folkomröstning om EU-konstitutionen

§         att svenska folket ges 1 års tid för att i diskutera och sätta sig in i konstitutionens innehåll

§         att ja- och nej-kampanjen tilldelas likvärdiga resurser

§         att staten förhåller sig neutral till konstitutionens innehåll under kampanjperioden.

Folkrörelsen Nej till EU
Jan-Erik Gustafsson
Ordförande