UTTALANDE 2009-01-19

Till stockholmspolitiker och massmedia

Den 20 januari skall politikerna i SL styrelse fatta beslut om en ny operatör för tunnelbanan. Sex internationella tågaktörer slåss om ett jättekontrakt på minst 30 miljarder kronor. Denna gigantiska upphandling är EU-politik. Därför kräver distriktsstyrelsen för Folkrörelsen Nej till EU att hur kollektivtrafiken ska skötas ska åter bli en fråga för Stockholms landsting att besluta om och inget som EU ska lägga sig i.

Genom ett stort antal EU-direktiv har eller ska ett stort antal allmänna tjänster såsom el, gas, järnvägar, post, telekommunikationer, vård, äldreomsorg, skola, sjukhus m m konkurrensutsättas och privatiseras.

Enligt EU:s upphandlingsdirektiv är den upphandlande parten, SL, i princip skyldig att ta det anbud som är det mest fördelaktiga, men detta behöver inte för resenärerna vara det bästa ur till exempel kvalitetssynpunkt. Hela upphandlingsprocessen sker under stort hemlighetsmakeri och utan att stockholmarna och resenärerna har fått något inflytande eller tillfrågats. Kostnaderna för återkommande upphandlingsprocesser är omfattande, och de anställdas arbets- och tjänsteförhållanden blir med upphandlingsförfarandet alltmer osäkra. Det fackliga arbetet försvåras. En helhetssyn på kollektivtrafiken försvåras, och det finns inget rationellt skäl varför skattebetalarnas pengar skall användas för utdelning till aktieägare i globala transportbolag.

EU skall ha och kunna reglera en gemensam transportpolitik. Så står det i EU:s järnvägsdirektiv 91/440/EEG från 1991 i artiklarna 70 och 71 i Nicefördraget. Målet är en avreglerad järnvägsmarknad där driften delats upp på olika operatörer. Direktivet anbefaller att räls och drift skall skötas separat. Efter att regeringen Carl Bildt med kommunikationsministern Mats Odell lagt fram en proposition i riksdagen (1993/94:166) öppnades järnvägstrafiken för konkurrens den 1 januari 1995, d v s samma dag som Sverige blev medlem i EU. Hur en upphandling skall gå till regleras av EU:s upphandlingsdirektiv.

År 1990 bolagiserades SL efter att sedan 1950 ha drivit tunnelbanan i egen regi. Vid bolagiseringen övergick driften till det helägda dotterbolaget SL Tunnelbana AB. År 1999 såldes aktiemajoriteten i dotterbolaget till Veolia.

Inget svenskt bolag deltar i den pågående driftsupphandlingen för en kontraktsperiod på åtta år med möjlighet till sex års förlängning. De sex globala transportjättarna som tävlar är Veolia Transport (franskägt, 81 600 anställda), S-Bahn Berlin (ägt av Deutsche Bahn, 237 000 anställda), Keolis/Arriva (till 46 procent ägt av franska SNCF), EURailCo/DSB (ägt av Paris metro och Transdev, 85 000 anställda), Tågkompaniet/Nedrailways, (ägt av Norges Statsbaner, 11 035 anställda) samt MTR (börsnoterat bolag som till 75 procent ägs av Hongkong stad, 14 000 anställda).

Hemlighetsmakeriet med förfrågningsunderlag och upphandling har lett ”direktörsbyten” och lobbyism. Tidigare vice VD för Veolia har blivit Skandinavienchef för Hongkongbolaget MRT. SL:s förre trafikdirektör har lockats över till Keolis/Arriva, och den tidigare s-ministern, landshövdingen i Stockholm samt ambassadören i Tyskland Mats Hellström uppträder som en öppen lobbyist för S-Bahn Berlin. Dessutom bygger Veolia spårväg som förbinder västra Jerusalem med israeliska bosättningar på ockuperad mark på Västbanken.

Folkrörelsen Nej till EU kräver att upphandlingsprocessen avbryts och att SL:s styrelse istället gör sig självständig från EU:s regelverk och tar en allvarlig diskussion om hur tunnelbanetrafiken kan skötas på bästa sätt.

Distriktsstyrelsen Folkrörelsen Nej till EU Stockholm
Kontaktpersoner:
Minna Pyykölä tel 070 349 5693 & Jan-Erik Gustafsson tel 08 752 8550