2009-06-13
Ömtåliga förhandlingar förs om irländska garantier inför
EU-toppmötet nästa vecka
Under EU-valkampanjen nämndes Lissabonsfördraget bara i
förbifarten. Socialdemokraterna och de borgerliga röstade 20
november igenom detta i riksdagen, trots att det irländska
folket sagt nej till Lissabonfördraget till
EU-etablissemangets förtret i en folkomröstning i juni 2008.
EU skall nu påtvinga det irländska folket en andra
folkomröstning troligen i oktober, så att det röstar rätt
denna gång. Men för att så skall ske fick den irländske
premiärministern på EU-toppmötet i december 2008 löften om
ett antal förklaringar eller garantier i för irländarna
viktiga frågor.
Efter EU-nämndens möte 12 juni sade EU-minister Cecilia
Malmström: ” Det är knepigt, garantierna ska formuleras på
ett sätt som ger irländarna trygghet, men som också gör oss
andra övertygade om att det nya fördraget inte innebär att
någonting som förändrar fördraget idag eller i morgon”. På
nästa veckas EU-toppmötet skall dessa garantier
slutförhandlas och spikas.
Nervositeten inför förhandlingar är således uppenbar. Ett
möte med EU:s ambassadörer om garantierna sköts upp 10 juni
efter att det uppkommit problem i bilaterala diskussionerna
mellan irländska tjänstemän och deras motparter i Belgien,
Polen, Nederländerna, Österrike och Sverige.
Den tjeckiske europaministern Stefan Fule som är
ordförande i de ömtåliga förhandlingarna säger till Irish
Times: ”Vilken slags konkret utformning som de legalt
bindande dokumenten skall ha är föremål för diskussion.
Delar av den konkreta texten är fortfarande inte
färdigförhandlad”. Fule sade också att EU:s medlemsstater
hade samtyckt till att ge garantier inom de specifika
områdena familjen, rätten till liv, religion, neutralitet
och skatter. Men han sade också att det fanns en samsyn om
att ”den röda linjen får inte överträdas”, vilket betyder
att medlemsstaterna absolut inte vill att Lissabonsfördraget
skall öppnas upp och därmed på nytt måste ratificeras.
Den irländske premiärministern Brian Cowen gjorde tydlig
på toppmötet i december förra året att han behövde
garantier som är inskrivna i fördraget vid tidigast möjliga
tillfälle så att de inte kunde finnas några tvivel kvar för
att irländarna skulle rösta rätt nästa gång. När garantierna
skrivs in i EU-fördragen tillhör de primärrätten, vilket gör
dem extra betydelsefulla i EU:s domstols lagtolkning. Vid
EU-toppmötet nöjde sig Cowen med Nicolas Sarkozy’s försäkran
till media, att ett irländskt protokoll med garantierna
skulle ratificeras av alla medlemsstater i samband med
Kroatiens anslutningsfördrag till EU. Som påpekats av många
är detta dock ett villospår, då ett protokoll till en
enskilds stats anslutning till EU inte tillhör primärrätten.
Dessutom är den vingklippta brittiska regeringen mycket
nervös för att de skulle behöva ratificera ett irländskt
protokoll i underhuset. Det skulle öppna upp för en ny
debatt om hela Lissabonfördraget. Samtidigt gjorde de
konservativa Lissabonfördraget till en nyckelfråga i
EU-valkampanjen. Partiet vill ha en folkomröstning och
kräver nyval efter alla skandaler i parlamentet.
”Lissabonfördraget är en ytterst känslig fråga för brittiska
regeringen”, säger en EU-källa enligt Irish Times.
Ett antal andra medlemsstater är också oroade över att om
man släpper efter för Irlands krav kan det provocera
Tjeckiens EU-skeptiske president Vaclav Klaus att vägra
skriva under Lissabonfördraget även om det skulle bli ett ja
på Irland i en andra folkomröstning. ”Vad vi absolut vill
undvika är en text som reser frågor. Vi vill inte att han
(Klaus) skall kunna säga: ’det är ett intressant nytt
inslag, som vi måste ta till den konstitutionella
kommittén’”, säger en EU-diplomat.
Det sägs också att Polen, Nederländerna och Sverige ser
etiska komplikationer om garantierna fördragsfästs. Polen
fick tidigare ett undantag från stadgan om mänskliga
rättigheter av etiska skäl. Nederländerna och Sverige, som
är mer liberala, vill ha försäkringar att irländska
garantier med hänvisning till etik inte tar över existerande
EU-rätt som Irland redan skrivit under som t.ex. friheten
att arbeta och resa vartsomhelst inom EU. ”Garantierna skall
inte ge företräde till den irländska konstitutionen över
existerande EU-regler som Irland redan har skrivit under
på”, säger en diplomat.
Sist men inte minst är åtskilliga medlemsstater bekymrade
över den förklaring som den irländska regeringen
eftersträvar om löntagarnas rättigheter. Det är en mycket
känslig fråga på EU-nivån, eftersom EU-etablissemanget gör
allt för att undvika ett fördragsfäst protokoll. Skulle
Irland få ett fördragsfäst socialt protokoll, som
Europafacket i ett brev 29 maj ställt till EU:s ledarskap
och alla regeringschefer krävt, så överordnas arbetsrätten
de fyra friheterna, som är det fundament som det
odemokratiska EU-systemet bygger på.
I retoriken inför EU-valet stödde socialdemokraterna och
LO detta sociala protokoll. Wanja Lundby Wedin är också
ordförande i Europafacket. Det betyder att samtliga Europas
fackliga centralorganisationer stöder kravet på ett socialt
protokoll. Men hos LO har det hittills bara varit ordsvall.
Efter socialdemokraternas och vänsterns katastrofala EU-val
är det dags att gå till handling för att ingjuta nytt mod i
Europa löntagare.
Wanja Lundby Wedin och Mona Sahlin , varför kräver ni
inte att statsminister Fredrik Reinfeldt och snart EU:s
ordförande agerar för ett fördragsfäst socialt protokoll
enligt Europafacket brev den 29 maj på toppmötet nästa
vecka? Det är också ett aktivt stöd till det irländska
folket inför den påtvingade folkomröstningen.
Jan-Erik Gustafsson
Folkrörelsen Nej till EU
Ordförande
