Klasskamp i Sydeuropa mot EU:s valutaunion
2010-07-05
På EU-toppmötet i mars kom EU:s stats- och regeringschefer överens
om en så kallad stabilitetsfond för att bistå den grekiska
regeringen, eller som det också heter en ”mekanism” som också ska
kunna användas av andra EU-länder i finansiell och ekonomisk kris. I
stabilitetsfonden kommer det att finnas 750 miljarder euro och för
att få ta del av dessa pengar kommer det att krävas tuffa
nedskärningar av de offentliga utgifterna och marknadsliberala
reformer av välfärdssystem och arbetsmarknad.
Vid EU-toppmötet i juni enades de 27 stats- och regeringscheferna om
skärpta budgetregler i EU:s så kallade stabilitetspakt, dvs. den
ekonomisk-politiska tvångströja som euroländerna sitter fast i.
Enligt stabilitetspakten får budgetunderskottet vara maximalt 3
procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av
bruttonationalprodukten, BNP. Euroländer som inte efterlever de
finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent av
ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla medlemsländer
har större underskott än vad EU tillåter har inget land bötfällts.
Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas
tidigare men vara mindre kännbara till att börja med. EU-presidenten
Herman van Rompuy leder en grupp med finansministrar som också ska
föreslå skärpt kontroll av medlemsländernas ekonomier.
EU-kommissionen presenterade i slutet av juni ett förslag att införa
tuffare sanktioner mot medlemsländer som dragit på sig stora
budgetunderskott. Enligt förslaget ska kommissionen kunna stoppa
jordbruks- och fiskestöd samt olika former av regionalt stöd om
länderna inte uppvisar "budgetdisciplin".
- Genom att använda oss av dessa verktyg kan vi minska de gap i våra
ekonomiska system som så dramatiskt har blottlagts av krisen, sade
EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn på en presskonferens i Bryssel.
I medlemsland efter medlemsland i EU verkställs nu enorma
nedskärningspaket för att leva upp till stabilitetsfondens och
stabilitetspaktens krav. Men åtgärderna möter hårt motstånd.
Den 29 juni gick grekiska arbetare återigen ut i en dygnslång
generalstrejk i protest mot regeringens nedskärningar i den
offentliga sektorn. Generalstrejken var den femte sedan februari.
Greklands regeringen, under ledning av socialdemokraten Georgios
Papandreou, har genomdrivit drastiska besparingar för att
tillmötesgå kraven från EU. Planen är att sänka budgetunderskottet
på 13,6 procent av BNP till under 3 procent 2014. Det ska ske genom
höjd pensionsålder, högre skatter på drivmedel, frysta löner för
offentliganställda, ökad moms samt högre skatter på alkohol och
tobak.
"Vi säger nej till den orättvisa, hårda, osolidariska
pensionsreformen. Arbetarna och samhället kräver att deras sociala
och ekonomiska rättigheter stärks, inte försvagas", skriver landets
två största centralorganisationer GSEE och ADEDY i ett gemensamt
uttalande i samband med den senaste generalstrejken.
Några dagar tidigare, den 25 juni, deltog omkring en miljon
offentliganställda i Italien i en generalstrejk mot planerade
åtstramningar enligt landets största fackliga centralorganisation
CGIL.
Stora besparingar inom statlig och kommunal förvaltning. Starkt
försämrade pensionsvillkor och inga löneökningar för
offentliganställda under de närmaste två åren. Det är några av
inslagen i det sparpaket som Silvio Berlusconis regering beslutat
om. 25 miljarder euro ska sparas under åren 2011 och 2012. Italiens
budgetunderskott uppgår för närvarande till 5,2 procent av BNP.
"Ingen förnekar att vi måste skära ned, men det måste vara rättvisa
och framåtblickande nedskärningar. Det räcker inte med att bara
skära i utgifterna", sade CGIL:s vice ordförande Susanna Camusson
vid en demonstration i Bologna.
EU:s finansministrar krävde i början av maj att Portugal drar åt
svångremmen. Sedan dess har José Socrates socialdemokratiska
regering bit för bit presenterat innehållet i ett nytt
åtstramningspaket, det tredje under 2010, som ska få ner
budgetunderskottet från 9,4 procent av BNP 2009 till 2,8 procent
2013. Det innebär bland annat höjd moms och att reglerna för
ersättning till de arbetslösa blir hårdare.
Portugals fackföreningar har strejkat och demonstrerat med stöd av
två partier till vänster om regeringen, Kommunistpartiet och Bloco
de Esquerda.
Över 300.000 deltog i en demonstration i Lissabon den 29 maj, den
största i landet på flera decennier. Demonstrationen anordnades av
CTGP-IN, Portugals största fackliga centralorganisation med 725.000
medlemmar.
Inför demonstranterna deklarerade Manuel Carvalho da Silva, ledaren
för CTGP-IN, att ”det var inte folket som orsakade krisen” och att
protesterna kommer att intensifieras och breddas, och han lämnade
dörren öppen för en generalstrejk.
Spanien två största fackföreningar UGT och CCOO har utlyst en
generalstrejk till den 29 september. Liksom i grannländerna är
strejken en protest mot beslutade utgiftsminskningar samt mot en
arbetsmarknadsreform som facken anser försämrar
anställningstryggheten. Strejken ska pågå i 24 timmar.
José Luis Zapateros socialdemokratiska regering har redan bantat
årets budget med 17 miljarder euro. Pensionerna ska frysas, mödrar
ska inte längre få 2.500 euro per nyfödd, 13.000 offentliganställda
blir av med jobbet och de offentligt anställdas löner ska sjunka med
fem procent.
De av EU dikterade åtstramningarna i Sydeuropa beror inte på att
folken levt över sina tillgångar, såsom politiker, ekonomer och
media försöker få oss att tro. Utländska banker, försäkringsbolag
och pensionsfonder sprätte iväg över 2.000 miljarder euro i
Grekland, Portugal och Spanien i svindelkonjunkturen efter
anslutningen till EMU. Nu ska storbankerna räddas med nödlån från
det offentliga och uppoffringar från folken.
En artikel i Wall Street Journal den 21 maj påpekar att "banker från
euroländerna har 1,58 triljoner dollar utstående till Grekland,
Irland, Portugal och Spanien [...] så stabilitetsfonden är i själva
verket avsedd att lindra plågorna för Europas banker".
I artikeln citeras också den internationella finansbyrån Cantor
Fitzgeralds nyhetsbrev: "Argumentet att stabilitetsfonden är
utformad för att hjälpa länderna i eurozonen är att behandla alla
medborgare i Europa och hela världen som naiva dumbommar. Den
snickrades ihop för att hjälpa de ledande europeiska bankerna."
Samtidigt har EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vid
ett möte med brittiska fackföreningsledare hävdat att Spanien,
Portugal och Grekland "i praktiken [kan] försvinna som de
demokratier vi känner i dag" till följd av skuldkrisen, enligt
nättidningen EU Observer.
Gösta Torstensson