2013-08-03

Lissabonfördraget preciserar att EU:s försvarsstrategi ska ”täcka alla delar av EU:s utrikespolitik och alla frågor som gäller unionens säkerhet inklusive framtagandet av en gemensam försvarspolitik som kan leda till ett gemensamt försvar”.

I ett meddelande som presenterades 25 juli vill EU-kommissionen nu samordna och effektivisera tillverkningen av försvarsmaterial för att uppnå stordriftsfördelar. Försvarsindustrin i EU-länderna omsatte 824 miljarder kronor 2012, drygt en fjärdedel av Sveriges BNP, och sysselsatte direkt 400 000 människor och genererade ytterligare närmare en miljon jobb.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso vill stärka vill stärka EU:s roll i världen och se till att skattebetalarnas pengar spenderas bättre. Kommissionen menar att de motsvarande nästan 1 700 miljarder kronor som årligen spenderas på försvar i EU-länderna måste komma till bättre användning genom att bland annat dela på kostnader och undvika dubbelarbete. ”Finanskrisen och det faktum att USA överger Europa och flyttar sin försvarsstrategiska fokus österut har blivit en katalysator som Bryssel väntat på för att skapa en samordnad europeisk försvarsindustri”, kommenterar Teresa Küchler i Svenska Dagbladet.

I sin iver att gynna en europeisk försvarsindustri vill EU-kommissionen satsa på tillverkningen av det mest fega av alla vapenslag, tillverkningen av drönare. ”EU borde tillverka sina egna obemannade flygplan och inte förlita sig på importerade drönare från USA”, sade EU-kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier, när meddelandet presenterades.

Den amerikanske presidenten och ”fredspristagaren” Barack Obama satsar nu på en ny generation av drönare, Z-47B, av typen Predator som är mycket större (19 m) och mycket tyngre (6 350 kg) än den nuvarande. Den kan bära 2 000 kg vapen vilket är tio gånger mer än dagens Predator. Den kommer att kunna flyga tre gånger längre eller 3 900 km. Och inte nog med detta. Amerikanarna arbetar med en prototyp som skall kunna bära en dödlig last på 4 500 kg och ha en vingbredd på 50 m. Forskning pågår också hur dessa drönare skall kunna fyllas på med bränsle i luften.

Men EU och Sverige vill inte vara sämre än USA och satsar nu på att utveckla den nya attackdrönaren Neuron, som hittills finns i en prototyp. Det obemannade planet utvecklas av det franska flygvapenföretaget Dassault i ett samarbetsprojekt mellan Frankrike, Sverige, Spanien, Grekland, Italien och Schweiz.

I TV-programmet Kalla fakta i april uppges drönaren kosta 4 miljarder kr att ta fram och Sverige har bidragit med 750 miljoner kronor. Saab har bland annat varit med och levererat flygplansskrovet som byggts i Linköping. ”Obemannade farkoster kommer att få en ökad användning i både vårt civila liv och i det militära livet framöver”, säger chefen för framtida flygprodukter Mats Palmberg till Kalla fakta.

Neuron, som kan göra sig osynlig för radar, provflygs i år, och kommer under 2014 att testas på Vidsels flygplats i Norrbotten. Efter provflygningarna hoppas Dassault kunna serietillverka attackdrönaren tillsammans med Sverige. ”Vi hoppas att vi kommer att kunna lansera ett riktigt militärt program”, säger Dassaults vd Charles Bernard och tillägger att detta beror på vad den svenska regeringen beslutar.

Neuronprojektet faller väl in i EU-kommissionens påtryckningar för en gemensam försvarspolitik och gemensamt försvar. Hittills har varken regeringen eller Saab tagit avstånd från Neuronprojektet, utan hänvisar till att någon officiell förfrågan ännu inte kommit från Frankrike.

Inför folkomröstningen om EU 1994 klargjorde ja-anhängarna inför väljarna att Sveriges alliansfrihet och försvarspolitik på inget sätt skulle förändras. Nu är vi praktiken medlem i NATO och med Neuronprojektet hjälper vi till att bygga upp en aggressiv försvarsindustri med ”fredspristagaren” EU. Samtliga svenska riksdagspartier måste säga ett tydligt och absolut nej till Sveriges medverkan i Neuronprojektet.

Jan-Erik Gustafsson