Nya nedskärningar i Grekland
2013-12-20
Eurogruppen, dvs. de 18 euroländernas finansministrar, godkände
den 17 december en utbetalning om 1 miljard euro (cirka 9 miljarder
kronor) i ”nödlån” till Grekland, en utbetalning som försenats med
månader sedan ”internationella långivare”, dvs. EU och IMF,
nagelfarit landets efterlevnad av dess andra ”räddningspaket”.
Hälften av pengarna kommer från eurozonens tillfälliga
”räddningsfond” medan den andra halvan tas från de vinster som
centralbanker gjort på sina innehav i grekiska statsobligationer
sedan de införskaffades under 2012.
Samtidigt har utbetalningen av ytterligare 4,9 miljarder i stöd från
eurozonen kört fast kring oenigheter rörande Greklands utgiftsplaner
för nästa år och privatiseringar av statligt ägda bolag.
Eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, sade dock att
ministrarna var nöjda med att Grekland hade mött kraven för den
första utbetalningen och var optimistisk att det grekiska
parlamentet även skulle komma att anpassa sig efter de övriga
kraven.
"Jag är säker på att de grekiska myndigheterna snabbt kommer avsluta
sina diskussioner med trojkan för att möjliggöra ett slutförande av
den pågående översynen av landets anpassningsprogram", sade han i
ett uttalande.
Trojkan, bestående av IMF, EU-kommissionen och ECB, återupptar i
januari det som kommer utgöra en fjärde översyn av den
”räddningsaktionen”.
Men missnöjet vad gäller Grekland är stort i såväl Bryssel och
Frankfurt som i Washington. Grekernas ”reformtakt” har minskat
rejält. Enligt ett mejl från IMF som läckt ut till media, genomförde
Grekland 28 av de 35 ”reformer” de åtagit sig enligt lånekraven. I
augusti var siffran 15 av 26. I september 13 av 47, och i oktober
var det inte mer än fyra av 20 punkter som genomfördes.
Sammanlagt skulle den grekiska regeringen, för att få nästa
låneutbetalning, ha uppfyllt 138 krav från EU/IMF-förmyndarna. I
praktiken har den grekiska regeringen klarat mindre hälften. Den
främsta anledningen stavas demokrati (folkstyre, dvs. motsatsen till
EU:s och IMF:s agerande). Antonis Samaras leder en tvåpartiregering
(borgerliga Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok) med en hårfin
majoritet i parlamentet.
Men natten mot den 8 december fick regeringen igenom en
åtstramningsbudget för nästa år med 153 röster mot 142 i det
grekiska parlamentet. Budgeten innebär ytterligare nedskärningar med
3,1 miljarder euro (över 27 miljarder kronor), och är
beställningsverk från EU/IMF-trojkan. Det är framför allt
socialförsäkringarna och hälsoväsendet som drabbas.
- Det är en tragedi, sade Alexis Tsipras, ordförande för
vänsterpartiet Syriza, i ett tal vid en facklig demonstration
utanför parlamentsbyggnaden i Aten.
De åtstramningar som trots allt har verkställts är så hårda att om
man bortser från räntebetalningarna till EU och IMF och europeiska
storbanker (främst tyska och franska), kommer Greklands budget gå
med överskott under 2014.
Grekland är inne sitt sjätte recessionsår. Den officiella
arbetslösheten redovisas till 27,9 procent (61,5 bland ungdomar).
Åtstramningsbudgeten är som att försöka släcka en eld med bensin.
GÖSTA TORSTENSSON