Europeiska rådet diskuterade EU:s säkerhets- och försvarspolitik
2013-12-23
Den 19-20 december samlades EU:s stats- och regeringschefer i
Bryssel för det sedvanliga decembermötet med Europeiska rådet. Högst
på dagordningen stod EU:s säkerhets- och försvarspolitik.
Europeiska rådet gjorde en bedömning av de framsteg som gjorts vad
gäller EU-ländernas försvarskapacitet och samordning av
försvarsindustrierna.
Som väntat fattades inga långtgående beslut. Europeiska rådet
uppmanar till ett mer samordnat, men frivilligt samarbete, framför
allt vad gäller drönare, lufttankning, satellitkommunikation och
cybersäkerhet.
Storbritanniens premiärminister David Cameron markerade dock innan
mötet att han är för samordning men emot att EU ska utveckla en egen
försvarskapacitet. I slutsatserna från toppmötet heter det att
”Europeiska rådet uppmanar medlemsstaterna att fördjupa
försvarssamarbetet genom att förbättra förmågan att genomföra
uppdrag och insatser och genom att till fullo utnyttja
synergieffekter i syfte att stärka utvecklingen av och
tillgängligheten till den erforderliga civila och militära
kapaciteten.”
Vid inledningen av förhandlingarna rörande försvar och säkerhet och
samarbetet med Nato deltog även Natos generalsekreterare
Anders Fogh Rasmussen. Även försvarsindustrifrågor diskuterades av
stats- och regeringscheferna.
Det är Frankrike som främst driver kravet på ett ökat militärt
samarbete, och ilskan växer i Paris över övriga huvudstäders
ointresse. President Francois Hollande skickade militärer till Mali
i början av året, medan övriga EU nöjde sig med att efteråt bidra
med utbildning av landets armé. Och för några veckor sedan skickade
Frankrike 1 600 soldater och officerare till Centralafrikanska
republiken för att försöka, som det heter i de franska bulletinerna,
hindra ett inbördeskrig.
Franska regeringen har krävt att EU:s snabbinsatsstyrka, som står
redo att ingripa i oroshärdar inom 6 000 kilometers radie från
Bryssel, ska skickas till Centralafrikanska republiken, men det
stoppades av Storbritannien innan frågan ens kom upp på
förhandlingsbordet i Bryssel.
På toppmötet krävde Francois Hollande att hela EU ska vara med och
betala för de franska insatserna även om övriga medlemsländer inte
deltar, och att det ska skapas en permanent militärfond i EU:s
budget. Resultatet blev klent. I slutsatserna står det att ”De
ekonomiska aspekterna av EU:s uppdrag och insatser bör behandlas
skyndsamt, bl.a. i samband med översynen av Athenamekanismen i syfte
att förbättra systemet för finansiering av dem, på grundval av en
rapport från den höga representanten.”
Planer på närmare försvarssamarbete inom EU ska diskuteras vid
toppmötet i juni 2015.
GÖSTA TORSTENSSON