EU-länderna ense om ökat försvarssamarbete

"Behöver européerna verkligen 10.000 stridsvagnar och 3.000 stridsflygplan?", undrar den Europeiska Försvarsmaterielbyrån (EDA) i rapporten "An Initial Long-Term Vision for European Defence Capability and Capacity Needs". Författarnas svar är nej, och i den nästan 30 sidor långa texten tecknar de en dyster bild av de kommande tjugo åren.

En allt äldre befolkning innebär kraftigt ökade personalkostnader och försvaret kommer att i ökad utsträckning få konkurrera med den privata sektorn om allt färre unga arbetssökande. För att undvika svällande kostnader, anser EDA att EU-länderna måste minska sina försvarsstyrkor. I dag uppgår medlemsländernas samlade styrkor till ungefär två miljoner personer.

Andra åtgärder som rekommenderas i rapporten är att i större utsträckning anlita privata operatörer, samordna tillverkning och inköp av försvarsmateriel, och satsa mer på forskning och utveckling inom försvarsområdet.

"Europa måste inse att USA lägger sex gånger så mycket på forskning och utveckling inom försvaret, att man satsar 35 procent av försvarskostnaderna på investeringar (av en budget som är dubbelt så stor som den samlade europeiska) medan Europa bara satsar 20 procent och att man ökar sin dominans på den internationella exportmarknaden", heter det i rapporten.

EU-ländernas varnas också för att planera sina försvarsinsatser utifrån föreställningen att USA alltid kommer till undsättning. USA, heter det i rapporten, inriktar all uppmärksamhet på det framväxande Asien, och fjärmar sig mer och mer från Europa.

Länderna uppmanas också att i framtiden inrikta sig på gemensamma operationer som syftar till att uppnå "säkerhet och stabilitet" snarare än "seger".

Rapporten diskuterades vid EU-ländernas informella försvarsministermöte i Finland den 3 oktober. Ministrarna ställde sig bakom huvuddragen i rapporten och ansåg att den utgör en grund för det fortsatta samarbetet på försvarsområdet.

"Givet den tid utveckling alltid tar på försvarsområdet, kommer de beslut vi tar i dag, eller misslyckas med att ta, att vara avgörande för om vi har den rätta militära kapaciteten om tjugo år", sade Javier Solana, EU:s utrikespolitiske talesman och ordförande i EDA:s styrelse.

Vid ett tidigare EDA-möte under hösten, den 20 september i Bryssel, kom EU-länderna överens om att bistå varandra med materiel och tjänster i händelse av väpnad konflikt eller andra krissituationer. Ländernas representanter enades också om att underlätta upphandlingen av försvarsmateriel i hela EU och därmed öka konkurrensen.

"Om vi ska kunna behålla den nivå på produktion av försvarsmateriel som alla säger sig vilja ha, måste vi i ökad utsträckning sköta utveckling, tillverkning och upphandling gemensamt", sade EDA-chefen Nick Witney i ett uttalande efter mötet.

Överenskommelsen innebär bland annat att medlemsländerna, om så är möjligt, ska tillmötesgå en begäran från ett EU-land som deltar i en fredsbevarande operation.

22 av EU:s 25 medlemsländer deltog i beslutet. Danmark deltar inte i EDA-samarbetet på grund av landets undantag på försvarsområdet. Spanien och Ungern har hittills avstått från att medverka.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 101 November 2006

 

Tillbaka eller Startsidan