EU-länderna ense om ökat försvarssamarbete
"Behöver européerna verkligen
10.000 stridsvagnar och 3.000 stridsflygplan?", undrar den
Europeiska Försvarsmaterielbyrån (EDA) i rapporten "An Initial
Long-Term Vision for European Defence Capability and Capacity
Needs". Författarnas svar är nej, och i den nästan 30 sidor
långa texten tecknar de en dyster bild av de kommande tjugo
åren.
En allt äldre befolkning innebär kraftigt
ökade personalkostnader och försvaret kommer att i ökad
utsträckning få konkurrera med den privata sektorn om allt
färre unga arbetssökande. För att undvika svällande kostnader,
anser EDA att EU-länderna måste minska sina försvarsstyrkor. I
dag uppgår medlemsländernas samlade styrkor till ungefär två
miljoner personer.
Andra åtgärder som
rekommenderas i rapporten är att i större utsträckning anlita
privata operatörer, samordna tillverkning och inköp av
försvarsmateriel, och satsa mer på forskning och utveckling
inom försvarsområdet.
"Europa måste inse att USA lägger sex gånger
så mycket på forskning och utveckling inom försvaret, att man
satsar 35 procent av försvarskostnaderna på investeringar (av
en budget som är dubbelt så stor som den samlade europeiska)
medan Europa bara satsar 20 procent och att man ökar sin
dominans på den internationella exportmarknaden", heter det i
rapporten.
EU-ländernas varnas också för att planera
sina försvarsinsatser utifrån föreställningen att USA alltid
kommer till undsättning. USA, heter det i rapporten, inriktar
all uppmärksamhet på det framväxande Asien, och fjärmar sig mer
och mer från Europa.
Länderna uppmanas också att i
framtiden inrikta sig på gemensamma operationer som syftar till
att uppnå "säkerhet och stabilitet" snarare än "seger".
Rapporten diskuterades vid EU-ländernas
informella försvarsministermöte i Finland den 3 oktober.
Ministrarna ställde sig bakom huvuddragen i rapporten och ansåg
att den utgör en grund för det fortsatta samarbetet på
försvarsområdet.
"Givet den tid utveckling alltid tar på
försvarsområdet, kommer de beslut vi tar i dag, eller
misslyckas med att ta, att vara avgörande för om vi har den
rätta militära kapaciteten om tjugo år", sade Javier Solana,
EU:s utrikespolitiske talesman och ordförande i EDA:s styrelse.
Vid ett tidigare EDA-möte under hösten, den
20 september i Bryssel, kom EU-länderna överens om att bistå
varandra med materiel och tjänster i händelse av väpnad
konflikt eller andra krissituationer. Ländernas representanter
enades också om att underlätta upphandlingen av
försvarsmateriel i hela EU och därmed öka konkurrensen.
"Om vi ska kunna behålla den
nivå på produktion av försvarsmateriel som alla säger sig vilja
ha, måste vi i ökad utsträckning sköta utveckling, tillverkning
och upphandling gemensamt", sade EDA-chefen Nick Witney i ett
uttalande efter mötet.
Överenskommelsen innebär bland annat att
medlemsländerna, om så är möjligt, ska tillmötesgå en begäran
från ett EU-land som deltar i en fredsbevarande operation.
22 av EU:s 25 medlemsländer deltog i
beslutet. Danmark deltar inte i EDA-samarbetet på grund av
landets undantag på försvarsområdet. Spanien och Ungern har
hittills avstått från att medverka.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 101 November 2006
Tillbaka eller Startsidan
|