Drygt 20 nya kärnkraftsreaktorer byggs i elva länder och omkring 150 är nära beställning eller planeras. I Finland byggs en femte reaktor och förslag har förts fram om ytterligare en.

Det ökade behovet av uran har lett till en stark prisstegring och därmed förnyat intresse för uranbrytning i Sverige.

Enligt en rapport från 2003 räknar Sveriges geologiska undersökning (SGU) med att världens någorlunda säkra reserver av uran räcker i 60-70 år vid nuvarande användning. Ytterligare 11 miljoner ton kan komma att upptäckas om priset ökar och nuvarande tillgångar tar slut. Under dessa premisser uppskattas uranet räcka i omkring 250 år.

– Men sedan 2003 bör det ha tillkommit fler urantillgångar samtidigt som förbrukningen har ökat, säger Åke Berg, mineralanalytiker på SGU.

Men även om ett företag skulle hitta uran som lönar sig att utvinna är det enligt svensk lagstiftning inte fritt fram. Tidigare har bara statliga provbrytningar av uran genomförts i Sverige. Efter folkomröstningen om kärnkraft 1980 upphörde uranbrytningen och det skrevs in i lagen att uran inte fick brytas utan regeringens godkännande. Dessutom har kommunerna ett absolut veto. Om denna lagstiftning är kompatibel med EU-rätten återstår att se.

Toppmötet i Lahti i mitten av oktober diskuterade energifrågor, bland annat mot bakgrund av kommissionens grönbok om energi. Grönboken pekar ut kärnenergi som ett alternativ för att lösa EU:s energibehov, och föreslår att EU-ländernas energipolitik ska styras centralt från EU.

– Jag tycker Fredrik Reinfeldt ska markera  att Sverige inte kommer att acceptera att EU försöker tvinga igenom uranbrytning i Sverige, säger Eva-Britt Svensson.