Ny rapport visar att Sverige inte har förlorat
på kronan
Inför folkomröstningen
om EMU 2003 var ett av ja-sidans viktigaste argument att utan
euro så missgynnas den svenska utrikeshandeln.
Argumentet fanns bland annat att läsa på
moderaternas hemsida och i påtryckarorganisationen Svenskt
Näringslivs rapporter om Sverige och EMU. Även de
socialdemokratiska euroentusiasterna använde sig av argumentet.
Till exempel Anders Sundström, socialdemokraternas ja-general:
"Utrikeshandeln växer om vi är med i valutaunionen. Det har
stor betydelse för sysselsättningen, främst inom små och
medelstora företag." (Expressen 21 januari 2003)
Men redan då var det ett
falskt argument. Tidningen Affärsvärlden hade granskat
utvecklingen sedan den 1 januari 1999, när EMU startade, till
2002. Under den tiden hade EMU-ländernas handel sinsemellan
inte ökat snabbare än vad handeln hade ökat med länderna som
stod utanför unionen. För det stora flertalet EMU-länder var
det till och med tvärtom: handeln med länder utanför
EMU-blocket hade ökat snabbare än den med andra EMU-länder.
Jämför man utvecklingen över tiden finner
man ännu mindre belägg för att EMU skulle betyda särskilt
mycket för utrikeshandeln. Både export och import ökade
långsammare under 1999-2002 än under perioden 1996-1998.
Affärsvärlden summerade: "Det finns inga belägg för att den
svenska handeln skulle ta fart för att vi går med i EMU."
EU:s ekonomiska och monetära
union (EMU) infördes i tre steg under 90-talet. Det tredje
steget togs den 1 januari 1999 med skapandet av en europeisk
centralbank och den gemensamma valutans, euron, tillkomst. Då
låstes växelkurserna. Som sedlar och mynt infördes euron den 1
januari 2002. Tolv EU-länder har gått över till euro: Tyskland,
Frankrike, Italien, Spanien, Holland, Belgien, Österrike,
Finland, Grekland, Portugal, Irland och Luxemburg. Sverige,
Storbritannien och Danmark står utanför, liksom Malta, Cypern
och övriga nya medlemsländer i Öst- och Centraleuropa.
Att ja-sidans ekonomiska
paradargument i under EMU-omröstningen hösten 2003 var falskt
bekräftas av en ny rapport från forskningsinstitutet Centre for
Economic Policy Research i London. Institutet, som är
finansierat av EU, har låtit den kände handelsekonomen Richard
Baldwin undersöka hur de EU-länder som inte är med i
valutaunionen påverkas när det gäller utrikeshandel.
Baldwins forskning visar att de länder som
står utanför euron knappast alls missgynnats i detta avseende.
Undersökningen bekräftar att ja-sidans påståenden var grovt
överdrivna. I verkligheten har handeln endast påverkats
marginellt positivt av att euron infördes. Men viktigast är att
de länder som liksom Sverige behållit den egna valutan har haft
likartad utveckling som euroländerna.
När andra faktorer räknats bort finner
Baldwin att införandet av euron lett till att handeln mellan
euroländerna ökat med nio procent. Samtidigt visar det sig att
Sverige, Danmark och Storbritannien tvärtemot ja-sidans
argument/påstående inte har förlorat någon handel med
EMU-området. Istället har handeln dit ökat med sju procent, en
nästan lika stor ökning som mellan EMU-länderna.
Ja-sidan ekonomiska
paradargument var med andra ord falskt. Sverige har inte
förlorat på kronan. Sverige, Danmark och Storbritannien har
haft en lika bra utveckling av handeln som euroländerna.
Baldwins slutsats är att för dess tre länder
skulle ett beslut om att gå in i valutaunionen leda till en
mycket begränsad ytterligare ökning av exporten. I Sveriges
fall så skulle exporten öka med en (1) procent.
Huruvida Baldwins slutsats håller ska vi
låta vara osagt. Men denna eventuella ökning av exporten till
euroländerna ska vägas mot att utrikeshandeln kan drabbas om vi
inte längre kan anpassa vår valutas växelkurs till den
ekonomiska verkligheten i vårt eget land.
Många av Sveriges
handelspartners ligger utanför eurozonen. Av den svenska
exporten går omkring 55 procent till EU, men mindre än 40
procent till euroländerna. Av Sveriges fem största
handelspartners är bara en, Tyskland, ett euroland. De andra,
USA, Norge, Danmark och Storbritannien, har inte euron.
Den andel av Sveriges export som går till
EU-området sjunker långsamt. 1995, vårt första år i EU, gick
omkring 60 procent av vår export till andra länder i unionen,
sedan dess har andelen sjunkit till 55 procent.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 101 November 2006
Tillbaka eller Startsidan
|