Ny rapport visar att Sverige inte har förlorat på kronan

Inför folkomröstningen om EMU 2003 var ett av ja-sidans viktigaste argument att utan euro så missgynnas den svenska utrikeshandeln.

Argumentet fanns bland annat att läsa på moderaternas hemsida och i påtryckarorganisationen Svenskt Näringslivs rapporter om Sverige och EMU. Även de socialdemokratiska euroentusiasterna använde sig av argumentet. Till exempel Anders Sundström, socialdemokraternas ja-general: "Utrikeshandeln växer om vi är med i valutaunionen. Det har stor betydelse för sysselsättningen, främst inom små och medelstora företag." (Expressen 21 januari 2003)

Men redan då var det ett falskt argument. Tidningen Affärsvärlden hade granskat utvecklingen sedan den 1 januari 1999, när EMU startade, till 2002. Under den tiden hade EMU-ländernas handel sinsemellan inte ökat snabbare än vad handeln hade ökat med länderna som stod utanför unionen. För det stora flertalet EMU-länder var det till och med tvärtom: handeln med länder utanför EMU-blocket hade ökat snabbare än den med andra EMU-länder.

Jämför man utvecklingen över tiden finner man ännu mindre belägg för att EMU skulle betyda särskilt mycket för utrikeshandeln. Både export och import ökade långsammare under 1999-2002 än under perioden 1996-1998. Affärsvärlden summerade: "Det finns inga belägg för att den svenska handeln skulle ta fart för att vi går med i EMU."

EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) infördes i tre steg under 90-talet. Det tredje steget togs den 1 januari 1999 med skapandet av en europeisk centralbank och den gemensamma valutans, euron, tillkomst. Då låstes växelkurserna. Som sedlar och mynt infördes euron den 1 januari 2002. Tolv EU-länder har gått över till euro: Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Holland, Belgien, Österrike, Finland, Grekland, Portugal, Irland och Luxemburg. Sverige, Storbritannien och Danmark står utanför, liksom Malta, Cypern och övriga nya medlemsländer i Öst- och Centraleuropa.

Att ja-sidans ekonomiska paradargument i under EMU-omröstningen hösten 2003 var falskt bekräftas av en ny rapport från forskningsinstitutet Centre for Economic Policy Research i London. Institutet, som är finansierat av EU, har låtit den kände handelsekonomen Richard Baldwin undersöka hur de EU-länder som inte är med i valutaunionen påverkas när det gäller utrikeshandel.

Baldwins forskning visar att de länder som står utanför euron knappast alls missgynnats i detta avseende. Undersökningen bekräftar att ja-sidans påståenden var grovt överdrivna. I verkligheten har handeln endast påverkats marginellt positivt av att euron infördes. Men viktigast är att de länder som liksom Sverige behållit den egna valutan har haft likartad utveckling som euroländerna.

När andra faktorer räknats bort finner Baldwin att införandet av euron lett till att handeln mellan euroländerna ökat med nio procent. Samtidigt visar det sig att Sverige, Danmark och Storbritannien tvärtemot ja-sidans argument/påstående inte har förlorat någon handel med EMU-området. Istället har handeln dit ökat med sju procent, en nästan lika stor ökning som mellan EMU-länderna.

Ja-sidan ekonomiska paradargument var med andra ord falskt. Sverige har inte förlorat på kronan. Sverige, Danmark och Storbritannien har haft en lika bra utveckling av handeln som euroländerna.

Baldwins slutsats är att för dess tre länder skulle ett beslut om att gå in i valutaunionen leda till en mycket begränsad ytterligare ökning av exporten. I Sveriges fall så skulle exporten öka med en (1) procent.

Huruvida Baldwins slutsats håller ska vi låta vara osagt. Men denna eventuella ökning av exporten till euroländerna ska vägas mot att utrikeshandeln kan drabbas om vi inte längre kan anpassa vår valutas växelkurs till den ekonomiska verkligheten i vårt eget land.

Många av Sveriges handelspartners ligger utanför eurozonen. Av den svenska exporten går omkring 55 procent till EU, men mindre än 40 procent till euroländerna. Av Sveriges fem största handelspartners är bara en, Tyskland, ett euroland. De andra, USA, Norge, Danmark och Storbritannien, har inte euron.

Den andel av Sveriges export som går till EU-området sjunker långsamt. 1995, vårt första år i EU, gick omkring 60 procent av vår export till andra länder i unionen, sedan dess har andelen sjunkit till 55 procent.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 101 November 2006

 

Tillbaka eller Startsidan