Tyskland och Frankrike oeniga om
EU-konstitutionen
Det finns inte någon
tysk-fransk enighet när det gäller den bordlagda
EU-konstitutionen. Angela Merkel har deklarerat att hon vill
att fördraget ska träda i kraft före valet till EU-parlamentet
2009. Den officiella franska linjen är att det för överskådlig
inte behövs något nytt fördrag. Enskilda politiker, som
inrikesminister Nicolas Sarkozy, har argumenterat för ett
minifördrag (inriktat på institutionella reformer).
Det finns inga "oöverstigliga hinder" mellan
Tyskland och Frankrike när det gäller framtiden för
EU-konstitutionen. Det sade den tyska förbundskanslern Angela
Merkel efter ett möte i Paris den 12 oktober med Frankrikes
president Jacques Chirac. Enligt tyska och franska medier
försäkrade Merkel att Tyskland under sitt kommande
EU-ordförandeskap att i "nära samarbete" med Frankrike verka
för att återuppta arbetet med ett nytt EU-fördrag.
Bakom fasaden ska motsättningarna dock ha
varit betydande. Enligt den tyska dagstidningen Die Welt, ska
Chirac ha kritiserat Merkel för att inte ha konsulterat honom
innan hon presenterade den tyska regerings program för landets
period som EU-ordförande.
Angela Merkel lovar att det
tyska EU-ordförandeskapet – som inleds vid årsskiftet – ska ta
sig an frågan om ett nytt fördrag för unionen och att man
kommer att arbeta för en "ambitiös" EU-konstitution. Enligt
Merkel kommer det tyska ordförandeskapet att i slutet av nästa
halvår presentera ett utkast till plan för hur man ska gå
vidare i fördragsarbetet, inklusive förslag till "vissa datum".
Hon varnar dock för att fästa alltför stora förhoppningar till
vad Tyskland på egen hand kan åstadkomma i frågan.
"Vi kommer inte att kunna slutföra det under
vårt ordförandeskap, men vi ska göra vad vi kan för att nå en
uppgörelse om att en konstitution behövs. […] Vår målsättning
är att nå en överenskommelse om en färdplan och vi kommer att
hantera frågan på ett mycket ambitiöst sätt", sade Merkel efter
möte i Berlin med EU-kommissionens ordförande José Manuel
Barroso.
Förbundskanslern sade sig också vilja ha ett
nytt fördrag på plats före valen till EU-parlamentet 2009. Hon
tillbakavisade dock alla tankar på att i stället för
EU-konstitutionen ta fram en "miniversion" av det fördrag som
avvisades av väljarna i Frankrike och Holland. Det senare är
idé som har förespråkats av bland andra Frankrikes
inrikesminister Nicolas Sarkozy.
I ett tal den 22 september talade inför
Internationale Bertelsmann Forum i Berlin uppmanade Angela
Merkel EU-länderna att inte "nöja sig med ett svagt fördrag"
bara för att kunna bli eniga och hon varnade samtidigt för att
plocka delar ur den bordlagda konstitutionen.
"Jag är emot att plocka ut valda delar. Det
här handlar inte om att välja ut sådant som man lätt kan komma
överens om och lämna resten till kommande ordförandeskap. Det
handlar om att ha ambitionen att lösa helheten", sade
förbundskanslern.
EU-projektet riskerar att
falla samman om inte unionens politiska ledare nästa år gör en
gemensam ansträngning för att ta Europa ur dess nuvarande kris.
Det sade den tidigare franske utrikesministern Michel Barnier
när han den 10 oktober talade inför tankesmedjan European
Policy Centre i Bryssel.
Barnier sade sig vara mycket positiv till
det förslag om ett nytt "minifördrag" för EU-länderna som har
presenterats av Frankrikes inrikesminister Nicolas Sarkozy, ett
förslag som Barnier själv har betydande del i.
Den nya svenska regeringen kommer inte att
ratificera det vilande förslaget till EU-konstitution. Det sade
moderatledaren Fredrik Reinfeldt i samband med de borgerliga
partiledarnas regeringsförhandlingar: "Det finns ju i
ärlighetens namn inte någon säker konstitution att förhålla sig
till, eftersom den ligger på is i hela EU-systemet", säger
moderatledaren till TT.
Enligt Reinfeldt finns det "en förväntan att
man möjligen kan röra processen framåt" under nästa halvårs
tyska EU-ordförandeskap, men han är osäker på om det kommer att
vara möjligt.
" Just det faktum att många länder har
ratificerat kommer naturligtvis att vara en del av diskussionen
men i och med att vi har nej i två länder (Frankrike och
Holland) måste det också ha en påverkan på processen. […] Innan
allt detta är utsorterat så är det svårt att veta hur vi i
Sverige ska förhålla oss", menar Reinfeldt.
Med andra ord vill moderatledaren vänta på
vad husbönderna i Tyskland och Frankrike kommer fram till vad
han ska tycka i frågan om EU-konstitutionen.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 101 November 2006
Tillbaka eller Startsidan
|