*
Regeringen är beredd att offra alliansfriheten
EU-försvaret som statsminister Göran
Persson för ett par månader sedan sade var skrotat tar nu form.
EU-stormakterna går före medan Sverige och många andra EU-länder
har ställts offside och tvingas nu rätta in sig i ledet.
Det var vid EU-toppmötet i Bryssel
den 17 oktober som Göran Persson förklarade att någon försvarsunion
med ömsesidiga garantier skulle det inte bli i EU. Det gav
svenska folket det förhastade intrycket att diskussionen var avblåst.
Men sedan har frågan utvecklats
och blivit högaktuell.
När EU:s utrikesministrar förhandlade
i Neapel den 28 november låg ett kompromissförslag från ordförandelandet
Italien på bordet.
Förslagets militäravsnitt innehåller
skrivningar om att alla EU-länder åtar sig att försvara ett
medlemsland som angrips med alla medel _ "militära och
andra".
Skrivningen är till och med
starkare än Natos. I Natofördraget från 1949 står att
Atlantpaktens medlemsländer "kommer att hjälpa" med
"de åtgärder som bedöms nödvändiga, inklusive väpnad
styrka".
När första versionen av förslaget
lades fram inför Neapelmötet intog Sverige en synnerligen låg
profil och ville knappt låtsas om att det fanns. Inte förrän en
första förhandlingsomgång lett till en ny men nästan oförändrad
skrivning reagerade Sverige offentligt.
Den svenska regeringen hade förmodligen
hoppats på att Storbritannien skulle rida spärr mot långtgående
förslag om militärt EU-samarbete för att inte äventyra Natos
ställning och förhållandet till USA. Istället har den
brittiska regeringen nu sagt ja till skrivningar som från svensk
synpunkt är politiskt känsliga att godta.
- Vad gäller de ömsesidiga försvarsgarantier
som föreslås i ordförandelandet Italiens förslag så är det
klart att Sverige aldrig kan acceptera ömsesidiga försvarsgarantier,
och därför går vi nu fram tillsammans med de övriga
alliansfria länderna Finland, Irland och Österrike och kräver
en ändring, sade Laila Freivalds efter
en diskussion i riksdagens EU-nämnd den 5 december.
Den text som de militärt
alliansfria EU-länderna avvisar slår fast att alla EU-länder är
skyldiga att hjälpa ett EU-land som utsätts för ett väpnat
angrepp. De vill ersätta den med en text som istället slår fast
att ett land som attackeras "kan begära" hjälp från
andra medlemsländer.
Istället för att EU-länderna ska
tvingas att ingripa om någon begär det vill de militärt
alliansfria att det ska vara frivilligt och avgöras av varje
enskilt land.
Men även en sådan text för in
det gemensamma försvaret inom EU:s ramar. Och det är en
formulering som liknar Natos försvarsgaranti.
Som om detta inte var nog går de
fyra alliansfria ländernas utrikesministrar, i ett följebrev
till ändringsförslaget, EU-stormakterna än mer till mötes
genom att förklara sig redo att starkare betona principen om
solidaritet inom EU på säkerhetsområdet, inklusive de
situationer som åsyftas i FN-stadgans artikel 51 som gäller väpnat
angrepp på en stats territorium.
De säger med andra ord att de
visst kan tänka sig militärt stöd till angripna EU-länder. Men
det får inte stå nedskrivet nånstans!
Så här uttalade sig statsminister
Göran Persson i samband med att Polens premiärminister Leszek
Miller och Tjeckiens president Václav Klaus besökte Stockholm i
början av december:
- Jag har väldigt svårt att tro
att vi skulle förklara oss neutrala om ett annat EU-land angrips
av en extern angripare utanför EU.
Även frågan om ett militärt så
kallat "strukturerat samarbete" mellan EU-länderna
behandlades av EU-nämnden den 5 december.
Samarbetet handlar om att en grupp
medlemsländer kan bilda en militär elitklubb och ingripa i
konflikter i EU:s namn.
De länder som deltar i det
"strukturerade samarbetet" ska göra långtgående åtaganden
om att inom några dagar kunna ställa upp med stridsenheter. De
ska också "samarbeta om målen" för försvarskostnaderna.
Regeringen har även i denna fråga
gjort en total omsvängning.
-
Vi vill inte att en grupp av stater ska kunna inrätta ett
så kallat strukturerat samarbete om man vill samordna sina militära
kapaciteter, deklarerade Göran Persson inför riksdagens EU-nämnd
13 oktober.
Regeringen är numera enligt Laila
Freivalds positiv till förslaget.
- Genom de förändringar som har
skett i texterna så att det innebär att det är öppet för alla
att vara med och att var och en avgör i vilken utsträckning så
tycker vi att det är en bra skrivning.
Tidigare har Sverige sagt tvärnej
till militärt samarbete i mindre grupper EU-länder.
När frågan var uppe förra gången,
i förhandlingarna om Nicefördraget, gick Sverige emot själva
principen att länder ska kunna gå före militärt och satte
tillsammans med Storbritannien stopp för det.
Nu finns förslaget om en militär
förtrupp inskrivet i utkastet till EU-författning. Även denna gången
har Sverige sagt nej. I sin skrivelse till riksdagen konstaterar
regeringen att det leder till "spänningar" mellan de
EU-stater som vill fördjupa försvarssamarbetet och de som väljer
att stå vid sidan om.
Men efter att Frankrike, Tyskland
och Storbritannien kommit överens har regeringen ömsat åsikt.
Det är illavarslande.
Även om Sverige behåller möjligheten
att inte delta, blir EU-armén i praktiken omöjlig att stoppa.
Och att ett land inom unionen
skulle kunna kalla sig alliansfritt samtidigt som andra länder
utför militära interventioner i EU:s namn faller givetvis utanför
rimlighetens ram.
På
EU-nämndens möte den 5 december stod även EU:s säkerhetsstrategi
på dagordningen. Den tål dock inte offentlighetens ljus, på första
sidan har det svenska utrikesdepartementet stämplat
"hemligt" med röda bokstäver.
*
EU-kommissionen vill inte minska torskfisket
EU-länderna ska veckan före jul förhandla
om fiskekvoterna. För torskfisket i Nordsjön och Skagerak föreslår
EU-kommissionen samma nivåer som i år. För Kattegatt vill
kommissionen att torskkvoten minskas med 41 procent.
Internationella havsforskningsrådet,
Ices, föreslog nyligen ett totalt torskfiskestopp i de havsområdena.
Istället för sänkta kvoter vill
EU-kommissionen satsa på åtgärder för att förhindra att de
tillåtna fiskekvoterna överskrids. Det handlar bland annat om bättre
kontroll för att minska illegalt fiske.
*
Sverige skjuter upp EU-avgiften
För att klara utgiftstaket betalar
regeringen drygt tre miljarder av årets EU-avgift in först efter
årsskiftet.
Finansminister Bosse Ringholm säger
till Ekot att regeringen vill ha en "hygglig marginal"
till årets utgiftstak, som sätter en gräns för hur mycket
pengar staten får göra av med under året, och därför väntar
med inbetalningen till i januari nästa år, trots att de 3,2
miljarderna skulle ha betalats in den 1 december. (Totalt betalar
Sverige mer än 20 miljarder kronor till EU varje år.)
Beslutet har retat upp
EU-kommissionen i Bryssel.
- Vi anser inte att det är
acceptabelt, det är ett uppenbart regelbrott, säger Elisabeth
Werner, som är talesman för budgetkommissionären Michaele
Schreyer. Det finns inget utrymme för nationella tolkningarna av
reglerna.
- Om tiden för betalning inte
respekteras har vi rätt att ta ut ränta för förseningen, säger
Elisabeth Werner.
Den extra kostnaden för förseningen
kan enligt EU-kommissionen hamna runt 15 miljoner kronor.
*
Danskt fläskkött undgår GMO-märkning
Strängare regler för märkning
och spårning av livsmedel och grödor som är framställda av GMO,
genändrade organismer och grödor, införs i april nästa år. Även
majsolja och sojaolja och olika livsmedelstillsatser måste märkas
i framtiden. Menyer på restauranger ska informera om maten innehåller
GMO-produkter.
Däremot behöver fläskkött från
danska grisar som fötts upp på genändrad soja inte märkas i
framtiden heller. Kritik mot detta undantag från märkningsreglerna
har bland annat framförts av miljöorganisationen Greenpeace, som
anser att konsumenterna ska informeras om att danska grisar, till
skillnad från svenska, är uppfödda på genändrad soja.
Samtidigt med att de nya märkningsreglerna
nu införs kommer EU att behandla ett tjugotal ansökningar om nya
GMO-livsmedel. Närmast ska man ta ställning till en genändrad
majssort för odling inom EU.
*
Finskt förslag att rösta om EU-grundlag
Håll folkomröstning om EU:s nya
grundlag! Det kräver en nybildad kommitté i Finland. Kommittén
- som inte tar ställning för eller emot det konstitutionsförslag
som nu diskuteras - har inlett en namninsamling. Framåt våren
hoppas man kunna lämna över en lista med tiotusentals namn till
den finländska riksdagen.
Kommittén omfattar både EU-anhängare
och unionskritiker. Den anser att en folkomröstning behövs för
att minska klyftan mellan folket och Bryssel samt för att tvinga
partierna att bli tydligare i EU-frågor.
*
Nej till billig arbetskraft i Danmark
Danmarks regering har kommit överens
med oppositionen om ett avtal som syftar till att EU:s nya
medlemmar att dra nytta av den danska välfärden.
I uppgörelsen står det bland
annat att medborgare från de tio nya unionsmedlemmarna inte får
arbets- eller uppehållstillstånd i Danmark om de inte har ett
jobb med lön som är anpassad till den danska arbetsmarknaden. Om
lönen är för låg kan det bli avslag på en ansökan om
arbetstillstånd. Och då har dessa EU-medborgare inte heller rätt
till sjukpenning eller a-kasseersättning. Avtalet ska förhindra
att exempelvis polska arbetare kommer till Danmark och pressar lönerna.
*
Finland vill hjälpa EU-länder vid anfall
Finland är enligt statsminister
Matti Vanhanen (c) redo att hjälpa ett annat EU-land som blir
utsatt för ett anfall.
Vanhanen anser att solidariteten
inom EU bör utvecklas så att ett anfall mot en medlemsstat självklart
uppfattas som ett anfall mot hela unionens och att medlemsländerna
bör ha en uppriktig vilja att på olika sätt bistå ett land som
blir anfallet.
Det är en formulering som liknar
Natos försvarsgaranti. Vanhanen menar likväl att EU inte är en
militär allians och att EU-medlemskapet inte innebär några
automatiska mekanismer att ge och motta militär bistånd.
*
EU sa nej till ökad hamnkonkurrens
Hamnarbetare och fackföreningar
fick gehör för sina protester. EU-parlamentet röstade i mitten
av november nej till ökad konkurrens i hamnarna.
Omröstningen blev mycket jämn.
229 ledamöter röstade nej och 206 ja. Samtliga sex svenska
socialdemokrater var emot liberaliseringsförslaget, trots att
regeringen ställt sig bakom det.
*
Mp kräver ny folkomröstning
Miljöpartiet kräver en folkomröstning
om EU:s nya grundlag. För att få stöd för kravet startar
partiet en nationell namninsamling.
En Sifomätning som gjordes nyligen
visade att bara 19 procent av svenskarna skulle rösta ja till
konstitutionsförslaget om det var folkomröstning idag. 41
procent skulle rösta nej medan 40 procent var tveksamma.
Namninsamlingen kommer att pågå åtminstone fram till i vår.
-
Vi kommer att ligga på så länge den här frågan är
aktuell och det finns en möjlighet att få igenom det, säger
mp:s språkrör Maria Wetterstrand.
*
Regeringen anmäls till EU-kommissionen
Haninge kommun har i kammarrätten
dömts att köpa konkurrensutsatt fastighetsskötsel men fortsätter
att ge uppdraget åt kommunala Tornbergets fastighetsförvaltning
AB.
Haninge kommun köper tjänster för
200 miljoner kronor per år
En kommun kan inte, enligt EU:s
regelverk, köpa tjänster från ett kommunalt bolag utan at låta
andra vara med och bjuda.
Idag finns inga åtgärder att ta
till mot kommuner som trotsar domar kring offentlig upphandling.
Sverige är som EU-medlem skyldigt att införa sanktioner, men det
har inte skett.
"Konkurrenskommissionen",
en del av den nyliberala stiftelsen Den Nya Välfärden, anmäler
därför regeringen till EU-kommissionen med anledning av Haninge
och en rad andra kommuners agerande.
Svenska män lever längst i EU
*
Svenska män lever längst bland männen i EU.
Medellivslängden
för män i Sverige ligger på 77,7 år. Bland kvinnorna är det
spanjorskorna som lever längst, i83,1 år i snitt. Det visar
siffror för 2002 från EU:s statistikbyrå Eurostat.
Kortast medellivslängd har både män
och kvinnor i Irland: 73 år respektive 78,5 år. Medellivslängden
i hela EU ligger på 75,5 år för män och 81,6 år för
kvinnor.
|