* Regeringen är beredd att offra alliansfriheten

EU-försvaret som statsminister Göran Persson för ett par månader sedan sade var skrotat tar nu form. EU-stormakterna går före medan Sverige och många andra EU-länder har ställts offside och tvingas nu rätta in sig i ledet.

Det var vid EU-toppmötet i Bryssel den 17 oktober som Göran Persson förklarade att någon försvarsunion med ömsesidiga garantier skulle det inte bli i EU. Det gav svenska folket det förhastade intrycket att diskussionen var avblåst.

Men sedan har frågan utvecklats och blivit högaktuell.

När EU:s utrikesministrar förhandlade i Neapel den 28 november låg ett kompromissförslag från ordförandelandet Italien på bordet.

Förslagets militäravsnitt innehåller skrivningar om att alla EU-länder åtar sig att försvara ett medlemsland som angrips med alla medel _ "militära och andra".

Skrivningen är till och med starkare än Natos. I Natofördraget från 1949 står att Atlantpaktens medlemsländer "kommer att hjälpa" med "de åtgärder som bedöms nödvändiga, inklusive väpnad styrka".

När första versionen av förslaget lades fram inför Neapelmötet intog Sverige en synnerligen låg profil och ville knappt låtsas om att det fanns. Inte förrän en första förhandlingsomgång lett till en ny men nästan oförändrad skrivning reagerade Sverige offentligt.

Den svenska regeringen hade förmodligen hoppats på att Storbritannien skulle rida spärr mot långtgående förslag om militärt EU-samarbete för att inte äventyra Natos ställning och förhållandet till USA. Istället har den brittiska regeringen nu sagt ja till skrivningar som från svensk synpunkt är politiskt känsliga att godta.

- Vad gäller de ömsesidiga försvarsgarantier som föreslås i ordförandelandet Italiens förslag så är det klart att Sverige aldrig kan acceptera ömsesidiga försvarsgarantier, och därför går vi nu fram tillsammans med de övriga alliansfria länderna Finland, Irland och Österrike och kräver en ändring, sade Laila Freivalds efter                       en diskussion i riksdagens EU-nämnd den 5 december.

Den text som de militärt alliansfria EU-länderna avvisar slår fast att alla EU-länder är skyldiga att hjälpa ett EU-land som utsätts för ett väpnat angrepp. De vill ersätta den med en text som istället slår fast att ett land som attackeras "kan begära" hjälp från andra medlemsländer.

Istället för att EU-länderna ska tvingas att ingripa om någon begär det vill de militärt alliansfria att det ska vara frivilligt och avgöras av varje enskilt land.

Men även en sådan text för in det gemensamma försvaret inom EU:s ramar. Och det är en formulering som liknar Natos försvarsgaranti.

Som om detta inte var nog går de fyra alliansfria ländernas utrikesministrar, i ett följebrev till ändringsförslaget, EU-stormakterna än mer till mötes genom att förklara sig redo att starkare betona principen om solidaritet inom EU på säkerhetsområdet, inklusive de situationer som åsyftas i FN-stadgans artikel 51 som gäller väpnat angrepp på en stats territorium.

De säger med andra ord att de visst kan tänka sig militärt stöd till angripna EU-länder. Men det får inte stå nedskrivet nånstans!

Så här uttalade sig statsminister Göran Persson i samband med att Polens premiärminister Leszek Miller och Tjeckiens president Václav Klaus besökte Stockholm i början av december:

- Jag har väldigt svårt att tro att vi skulle förklara oss neutrala om ett annat EU-land angrips av en extern angripare utanför EU.

Även frågan om ett militärt så kallat "strukturerat samarbete" mellan EU-länderna behandlades av EU-nämnden den 5 december.

Samarbetet handlar om att en grupp medlemsländer kan bilda en militär elitklubb och ingripa i konflikter i EU:s namn.

De länder som deltar i det "strukturerade samarbetet" ska göra långtgående åtaganden om att inom några dagar kunna ställa upp med stridsenheter. De ska också "samarbeta om målen" för försvarskostnaderna.

Regeringen har även i denna fråga gjort en total omsvängning.

-  Vi vill inte att en grupp av stater ska kunna inrätta ett så kallat strukturerat samarbete om man vill samordna sina militära kapaciteter, deklarerade Göran Persson inför riksdagens EU-nämnd 13 oktober.

Regeringen är numera enligt Laila Freivalds positiv till förslaget.

- Genom de förändringar som har skett i texterna så att det innebär att det är öppet för alla att vara med och att var och en avgör i vilken utsträckning så tycker vi att det är en bra skrivning.

Tidigare har Sverige sagt tvärnej till militärt samarbete i mindre grupper EU-länder.

När frågan var uppe förra gången, i förhandlingarna om Nicefördraget, gick Sverige emot själva principen att länder ska kunna gå före militärt och satte tillsammans med Storbritannien stopp för det.

Nu finns förslaget om en militär förtrupp inskrivet i utkastet till EU-författning. Även denna gången har Sverige sagt nej. I sin skrivelse till riksdagen konstaterar regeringen att det leder till "spänningar" mellan de EU-stater som vill fördjupa försvarssamarbetet och de som väljer att stå vid sidan om.

Men efter att Frankrike, Tyskland och Storbritannien kommit överens har regeringen ömsat åsikt.

Det är illavarslande.

Även om Sverige behåller möjligheten att inte delta, blir EU-armén i praktiken omöjlig att stoppa.

Och att ett land inom unionen skulle kunna kalla sig alliansfritt samtidigt som andra länder utför militära interventioner i EU:s namn faller givetvis utanför rimlighetens ram.

På EU-nämndens möte den 5 december stod även EU:s säkerhetsstrategi på dagordningen. Den tål dock inte offentlighetens ljus, på första sidan har det svenska utrikesdepartementet stämplat "hemligt" med röda bokstäver.

* EU-kommissionen vill inte minska torskfisket

EU-länderna ska veckan före jul förhandla om fiskekvoterna. För torskfisket i Nordsjön och Skagerak föreslår EU-kommissionen samma nivåer som i år. För Kattegatt vill kommissionen att torskkvoten minskas med 41 procent.

Internationella havsforskningsrådet, Ices, föreslog nyligen ett totalt torskfiskestopp i de havsområdena.

Istället för sänkta kvoter vill EU-kommissionen satsa på åtgärder för att förhindra att de tillåtna fiskekvoterna överskrids. Det handlar bland annat om bättre kontroll för att minska illegalt fiske.

* Sverige skjuter upp EU-avgiften

För att klara utgiftstaket betalar regeringen drygt tre miljarder av årets EU-avgift in först efter årsskiftet.

Finansminister Bosse Ringholm säger till Ekot att regeringen vill ha en "hygglig marginal" till årets utgiftstak, som sätter en gräns för hur mycket pengar staten får göra av med under året, och därför väntar med inbetalningen till i januari nästa år, trots att de 3,2 miljarderna skulle ha betalats in den 1 december. (Totalt betalar Sverige mer än 20 miljarder kronor till EU varje år.)

Beslutet har retat upp EU-kommissionen i Bryssel.

- Vi anser inte att det är acceptabelt, det är ett uppenbart regelbrott, säger Elisabeth Werner, som är talesman för budgetkommissionären Michaele Schreyer. Det finns inget utrymme för nationella tolkningarna av reglerna.

- Om tiden för betalning inte respekteras har vi rätt att ta ut ränta för förseningen, säger Elisabeth Werner.

Den extra kostnaden för förseningen kan enligt EU-kommissionen hamna runt 15 miljoner kronor.

* Danskt fläskkött undgår GMO-märkning 

Strängare regler för märkning och spårning av livsmedel och grödor som är framställda av GMO, genändrade organismer och grödor, införs i april nästa år. Även majsolja och sojaolja och olika livsmedelstillsatser måste märkas i framtiden. Menyer på restauranger ska informera om maten innehåller GMO-produkter.

Däremot behöver fläskkött från danska grisar som fötts upp på genändrad soja inte märkas i framtiden heller. Kritik mot detta undantag från märkningsreglerna har bland annat framförts av miljöorganisationen Greenpeace, som anser att konsumenterna ska informeras om att danska grisar, till skillnad från svenska, är uppfödda på genändrad soja.

Samtidigt med att de nya märkningsreglerna nu införs kommer EU att behandla ett tjugotal ansökningar om nya GMO-livsmedel. Närmast ska man ta ställning till en genändrad majssort för odling inom EU.

* Finskt förslag att rösta om EU-grundlag 

Håll folkomröstning om EU:s nya grundlag! Det kräver en nybildad kommitté i Finland. Kommittén - som inte tar ställning för eller emot det konstitutionsförslag som nu diskuteras - har inlett en namninsamling. Framåt våren hoppas man kunna lämna över en lista med tiotusentals namn till den finländska riksdagen.

Kommittén omfattar både EU-anhängare och unionskritiker. Den anser att en folkomröstning behövs för att minska klyftan mellan folket och Bryssel samt för att tvinga partierna att bli tydligare i EU-frågor.

* Nej till billig arbetskraft i Danmark 

Danmarks regering har kommit överens med oppositionen om ett avtal som syftar till att EU:s nya medlemmar att dra nytta av den danska välfärden.

I uppgörelsen står det bland annat att medborgare från de tio nya unionsmedlemmarna inte får arbets- eller uppehållstillstånd i Danmark om de inte har ett jobb med lön som är anpassad till den danska arbetsmarknaden. Om lönen är för låg kan det bli avslag på en ansökan om arbetstillstånd. Och då har dessa EU-medborgare inte heller rätt till sjukpenning eller a-kasseersättning. Avtalet ska förhindra att exempelvis polska arbetare kommer till Danmark och pressar lönerna.

* Finland vill hjälpa EU-länder vid anfall

Finland är enligt statsminister Matti Vanhanen (c) redo att hjälpa ett annat EU-land som blir utsatt för ett anfall.

Vanhanen anser att solidariteten inom EU bör utvecklas så att ett anfall mot en medlemsstat självklart uppfattas som ett anfall mot hela unionens och att medlemsländerna bör ha en uppriktig vilja att på olika sätt bistå ett land som blir anfallet.

Det är en formulering som liknar Natos försvarsgaranti. Vanhanen menar likväl att EU inte är en militär allians och att EU-medlemskapet inte innebär några automatiska mekanismer att ge och motta militär bistånd.

* EU sa nej till ökad hamnkonkurrens

Hamnarbetare och fackföreningar fick gehör för sina protester. EU-parlamentet röstade i mitten av november nej till ökad konkurrens i hamnarna.

Omröstningen blev mycket jämn. 229 ledamöter röstade nej och 206 ja. Samtliga sex svenska socialdemokrater var emot liberaliseringsförslaget, trots att regeringen ställt sig bakom det.

* Mp kräver ny folkomröstning

Miljöpartiet kräver en folkomröstning om EU:s nya grundlag. För att få stöd för kravet startar partiet en nationell namninsamling.

En Sifomätning som gjordes nyligen visade att bara 19 procent av svenskarna skulle rösta ja till konstitutionsförslaget om det var folkomröstning idag. 41 procent skulle rösta nej medan 40 procent var tveksamma. Namninsamlingen kommer att pågå åtminstone fram till i vår.

-  Vi kommer att ligga på så länge den här frågan är aktuell och det finns en möjlighet att få igenom det, säger mp:s språkrör Maria Wetterstrand.

* Regeringen anmäls till EU-kommissionen

Haninge kommun har i kammarrätten dömts att köpa konkurrensutsatt fastighetsskötsel men fortsätter att ge uppdraget åt kommunala Tornbergets fastighetsförvaltning AB.

Haninge kommun köper tjänster för 200 miljoner kronor per år

En kommun kan inte, enligt EU:s regelverk, köpa tjänster från ett kommunalt bolag utan at låta andra vara med och bjuda.

Idag finns inga åtgärder att ta till mot kommuner som trotsar domar kring offentlig upphandling. Sverige är som EU-medlem skyldigt att införa sanktioner, men det har inte skett.

"Konkurrenskommissionen", en del av den nyliberala stiftelsen Den Nya Välfärden, anmäler därför regeringen till EU-kommissionen med anledning av Haninge och en rad andra kommuners agerande.

Svenska män lever längst i EU

* Svenska män lever längst bland männen i EU.

 Medellivslängden för män i Sverige ligger på 77,7 år. Bland kvinnorna är det spanjorskorna som lever längst, i83,1 år i snitt. Det visar siffror för 2002 från EU:s statistikbyrå Eurostat.

Kortast medellivslängd har både män och kvinnor i Irland: 73 år respektive 78,5 år. Medellivslängden i hela EU ligger på 75,5 år för män och 81,6 år för kvinnor.