Förändring av datasystem och utbildningsinsatser
Regeringen har givit tolv statliga myndigheter i särskilt uppdrag att analysera praktiska frågor i samband med en eventuell övergång till euro. Sammantaget rör det sig enbart för dessa myndigheter om kostnader på minst 1,1 miljarder kronor. 

Flera myndigheter anser att decimalhantering inte behövs med euron. Men om detta krävs anger flera av dem att deras kostnader kan stiga med upp till tio procent. ”För att uppnå samma precision vid beräkning och utbetalning krävs som en generell regel att decimaler för cent införs i de delar som idag hanterar hela kronor och att antalet decimaler utökas med en enhet där decimaler redan används", säger Statens pensionsverk. Enligt Riksförsäkringsverket rör den stora kostnaden för euroanpassningen decimalhantering och avrundningar. Frågan om decimalhantering är alltså något som regeringen måste besluta om snarast efter folkomröstningen, om det blir ja. 

Det som kostar pengar är framförallt att byta eller ändra myndigheternas datasystem. Dessutom krävs många förändringar av olika författningar och blanketter. Utbildningsinsatser utgör också en stor del av myndigheternas kostnad. 

De ekonomiskt mätbara kostnaderna är inte det enda som kommer att kosta. Riksskatteverket betonar att ”ett euroinförande kommer att kräva en omfattande omplanering av pågående och planerad verksamhetsutveckling inom verket”, vilket kommer att påverka andra utvecklingsaktiviteter. Även andra myndigheter varnar för att euroinförandet tar tid och kraft från andra projekt.

Minskade resurser till vård, skola och omsorg? Kommunförbundet har ännu inte gjort någon beräkning av hur stora kostnaderna blir för kommuner och landsting för omställningen till euron. De flesta kommuner har ännu inte påbörjat förberedelserna för en euroövergång. Delvis är kostnaderna av samma slag som för de statliga myndigheterna.

Det handlar om datasystem, blanketter och förordningar som måste förändras samt utbildning. Men för kommunerna handlar det också om till exempel att byta ut eller bygga om parkeringsautomater för nya mynt och taxor som måste avrundas rätt när euron införs. 

I Nederländerna avsatte regeringen 2,5 miljarder kronor till kommunerna för de omställningar som måste göras, vilket inte täckte kostnaderna. I Finland redovisas att för Esbo kommun med 210 000 invånare kostade euroövergången 30 miljoner kronor. I Sverige kan kostnaderna med ledning av detta grovt beräknats till tre till fem miljarder kronor. Kommuner och landsting kommer troligen att kräva att staten står för denna kostnad, men något besked om detta har inte regeringen givit. Annars måste miljarderna tas från vård, skola och omsorg.

Stora kostnader för dubbel prismärkning
Branschförbunden för handeln och restaurangerna lovar frysa priserna en månad före och en månad efter övergången till euron, om det blir ja i folkomröstningen. Efter en överenskommelse med regeringen lovar handeln också dubbel prismärkning i kronor och euro i tio månader. Syftet är att motverka prishöjningar på dagligvaror, något som orsakade stor irritation i flera nuvarande euroländer i samband med att euron infördes 1 januari 2002.

Vice ordföranden i Svensk Handel Walter Sköldefors har i en intervju i Dagens Industri beräknat kostnaden för dubbel prismärkning till 400 miljoner kronor per månad. Det skulle betyda en total kostnad för handeln på fyra miljarder kronor. Då är ändå inte andra kostnader för handeln inräknade. Att kostnaderna förr eller senare måste lastas över på konsumenterna i form av högre priser är oundvikligt.

IT-kostnader för banker och försäkringsbolag
Självfallet medför omställningen till euron en mycket stor kostnad för bankerna. Bortåt hälften av kostnaderna är IT-kostnader. I övrigt handlar det bland annat om att bygga om bankomater och andra apparater för sedel- och mynthantering. Den totala kostnaden för hela banksektorn beräknas till 3,8 miljarder kronor enligt uppgifter i Dagens Industri och Finans Vision. 

Försäkringsbranschen påverkas på liknande sätt och måste också utforma nya blanketter för redovisningen till kunderna. En uppskattning i Dagens Nyheter pekar på att kostnaden för försäkringssektorn blir åtminstone en miljard kronor.

Även andra företag kommer att få extra kostnader vid valutabytet, bland annat för omställning av datasystem. Men några mer exakta beräkningar av kostnaderna har inte gjorts. Att det kommer att handla om miljardbelopp sammanlagt är dock sannolikt.

Kostnader överstiger 15 miljarder kronor
Totalt innebär de gjorda beräkningarna att omställningskost- naderna för euroövergången kommer att överstiga 15 miljarder kronor, förmodligen med flera miljarder. Det är kostnader som kommer att övervältras på svenska konsumenter och skattebetalare. Det betyder att varje svensk får räkna med att betala minst 1500-2000 kronor enbart för själva omställningen.

Faktablad, 27 juni 2003 

europa ja - euro nej
www.euronej.nu  
info@euronej.nu

Källor: 
El-Sherif, Leila: ”Notan för valutabytet kan bli 18 miljarder” i DN Ekonomi 10-6-2003n 
"EMU en miljardsmäll för bankerna" i Finans Vision, 14-11-2002 
Lindskog, Peter: "Bankerna gör ett klipp på big-bang" i Dagens Industri, 30-1-2003. 
Lindskog, Peter: "Dubbel märkning" i Dagens Industri, 30-1-2003. Lägesrapporter till regeringen från tretton myndigheter: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Centrala studiestödsnämnden (CSN), ESV, Finansinspektionen (FI), Försvarets materialverk (FMV), PPM, Riksgäldskontoret, RFV, RSV, SCB, SPV och Tullverket) 
Samtal med tjänsteman på Kommunförbundet.
Wrede, Gunnar: "De lovar prisstopp vid ett ja till euron" i Dagens Industri, 5-5-2003.

Tillbaka