I förhandlingarna med EU, som föregick folkomröstningen, hade Sverige inte fått något undantag för EMU. Regeringen gjorde trots det bedömningen att vi skulle ta ställning till  valutaunionen senare. Förra året gjorde Göran Persson bedömningen att det var dags att rösta. Beslutet togs när opinionen för ett medlemskap var i majoritet. Göran Persson har uttalat att det är ingen idé att folk- omrösta om det blir ett nej. Nu har opinionen svängt och vi har stora möjligheter att förhindra att Sverige går med i EMU:s tredje steg.

Vad är EMU?
Den Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) består av tre steg:

• Valutaregleringar avskaffas och kapitalet får röra sig fritt mellan medlemsländerna.

• Europeiska Monetära Institutet (EMI) upprättas i Frankfurt 1994. Samarbetet stärks mellan nationella de central- bankerna, vilka görs oberoende av politiska organ. Bindande riktlinjer införs för ländernas ekonomier (konvergenskrav) avseende valutakurser, räntor, inflation, budgetunderskott och statsskuld.

• Nationella valutor avskaffas och ersätts av en gemensam valuta, euron.

Sverige deltar i de två första stegen. Det innebär att vi avskaffat valutaregleringar, infört en självständig riksbank och anpassat vår ekonomi efter konvergenskraven. Nu handlar det alltså om sista steget, d v s ska vi vara med i valutaunionen eller ej.

Valutaunionen
Frågan på valsedeln i höstens folkomröstning är om svenskarna vill införa euron eller ej. Men det handlar inte bara om att byta pengar. Det handlar om att i praktiken avskaffa riksbanken. Därmed förlorar vi rätten att besluta om räntan, som överlämnas till den Europeiska Centralbanken (ECB). Det betyder att vi inte kan reglera räntan efter den ekonomiska situationen i landet. De stora ländernas situation kommer att vara avgörande för valuta- och penning- politiken i EMU.

EMU – ett politiskt projekt
Enligt de flesta ekonomer finns inga ekonomiska fördelar med att gå med i valutaunionen. Tvärtom innebär det en risk och ju fler länder som går med i EU desto större blir riskerna.

EMU är inte ett ekonomiskt projekt men det kan få ekonomiska konsekvenser. EMU är ett politiskt projekt. EU är i färd med att bilda ett Europas Förenta Stater, där den gemensamma valutan är en av förutsättningarna.

EMU och välfärden
Välfärden är beroende av att Sverige har en bra ekonomi och därmed underlag för en väl utbyggd offentlig sektor. De risker som det innebär att gå med i valutaunionen är påtagliga och därmed hotas välfärden, vilket drabbar vård, skola och omsorg.

Den ekonomiska politiken måste föras i överensstämmelse med stabilitetspakten (konvergenskraven). Om ett medlemsland t ex har högre budgetunderskott än 3% av BNP så måste man betala straffavgift till EU. Det innebär också krav på nedskärningar av offentlig sektor.

I den danska folkomröstningen om EMU var folkpensionerna en het fråga. Statsministern försökte göra gällande att han kunde garantera att pensionerna inte skulle påverkas av ett medlemskap. Några sådana utfästelser kunde dock ej göras och det kan inte heller göras i Sverige.

EMU och sysselsättningen
Idag har Sverige en flytande valuta, vilket gynnat svensk industri. Sverige har en betydligt bättre ekonomisk situation än ”euroområdet”. Tillväxten är högre och arbetslösheten är lägre i Sverige än i ”euroområdet”. Tyskland har t ex den högsta arbetslösheten på flera år – 12%.

Den senaste EMU-utredningen har kommit fram till att Sverige, som medlem i valutaunionen, bör spara (planera för budgetöverskott) på cirka 20 miljarder per år för att kunna använda vid en lågkonjunktur. Detta är ett sätt att kompensera det förhållande att vi då inte själva kan reglera räntan efter den ekonomiska situationen. Det betyder att budgeten för den offentliga sektorn måste minska med det beloppet. Det kommer att framför allt att påverka vården och omsorgen i samhället.

LO har i stället föreslagit buffertfonder. Oavsett i vilken form dessa pengar tas ut, kommer det att tas från de anställdas löner – en form av skatt alltså.

EMU är ett riskprojekt
Om Sverige säger nej till valutaunionen tar vi inte de risker som här beskrivits. Valuta- och penningpolitiken bestäms i Sverige, vilket gynnar dess medborgare.

Om vi säger ja till att införa euron och överlämna valuta- och penningpolitiken till den europeiska centralbanken, så är det oåterkalleligt, vilket näringsminister Leif Pagrotsky påpekat. Då måste man vara säker på att det verkligen är bra för Sverige att gå med i valutaunionen. Det anser inte vi.

Tillbaka