EMU-motståndare kritiska till ”buffertfond”
”EN FIS I RYMDEN.” ”Närmast löjeväckande.” ”Lite fernissa på ytan.” Den kompromiss som en arbetsgrupp inom LO-ledningen och socialdemokraterna kommit överens om för att uppfylla LO-kongressens krav på buffertfonder om Sverige går med i EMU, får skarp kritik av ledande EMU-motståndare. 

Avsättningen till fonderna är en EMU-skatt. Det kan inte vara något annat, säger Sören Wibe, ekonomiprofessor och socialdemokratisk riksdagsman. 

Wibe hävdar att de tio miljarderna ekonomiskt sett är av symbolisk betydelse. 

Tio miljarder per år är närmast löjeväckande om man jämför med vad de störningar som vi varit utsatta för kostat. Om vi räknar på vad som behövdes vid den allvarliga ekonomiska krisen 1992 rörde det sig snarare om 300 miljarder kronor, säger han till Dagens Nyheter.

Handels förbundsekonom Stefan Carlén har heller inte mycket till övers för regeringens fondförslag. Det är mest lite fernissa på ytan, anser han.

Räknat i EMU-termer motsvarar tio miljarder kronor ungefär en procents skillnad i växelkursen kronan och euron. Det är vad valutorna kan skilja sig under en dag. Under de fyra år som kronan och euron levt sida vid sida har växelkursen varierat mellan 20 procent mellan högsta Nyheter. 

Fonderna syftar till att höja det så kallade överskottsmålet i de offentliga finanserna från 2 till 2,5 procent. Men fonder och överskottsmål är två helt olika saker, hävdar Carlén. Dessutom är fonder en alltför långsam väg när det börjar krisa i ekonomin. Och vad gör man när pengarna är slut? 

När pengarna är slut kvarstår alla problemen. Vill man fortsätta på den inslagna vägen måste man sänka lönerna. Det slår sönder kollektivavtalssystemet och de fackliga förhandlingarna, säger han. 

Enligt Stefan Carlén är möjligheten att ändra växelkursen, vilket inte går med ett EMU-medlemskap, både effektivare och snabbare. 

Om man tror att man kan lura LO-förbundens medlemmar att det är tryggt att gå in i EMU med sådana här buffertfonder så har man inte stort förtroende för de medlemmar man säger sig representera. Detta är en bestraffning som skapar mindre reformutrymme, menar Stefan Carlén.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson tror heller inte på fonderna. Han anser att regeringen nu avslöjar sig. 

– Förslaget visar att regeringen erkänner riskerna med EMU och faran för jobben i framtiden. Men tio miljarder om året är för lite. Det är en fis i rymden, säger Peter Eriksson till TT. 

Gösta Torstensson

KRITISKA EU-FAKTA Nr  8 0 April 2003

Tillbaka